Himmel och hav

Ser du ängeln som tycks omfamna både himlen och havet? 

 

På begäran: mina pumpor 🎃

 De här två pumporna behöver ett lyft … 

Sensommarlördag

Eftersom det är i stort sett omöjligt att redigera på min iPad, kommer denna soliga men blåsiga dag lite huller om buller. Detta är en av orsakerna till att jag bloggar så sällan.  Vi börjar med drinken som jag fick när allt annat var gjort. 

Vi gjorde en utflykt idag, åkte till Lagnöströmmen, ett par mil bort (med bil, fågelvägen är det bara ett par kilometer) och köpte jordgubbsplantor av en f.d.kollega. Annan odling sysslar inte maken med, men han vill ha jordgubbar. 

Efter inköpet (till höger rakt över vattnet -Lagnöströmmen) käkade vi på Sankt Annagården. Ljuvlig utsikt, skaplig lä för vinden och precis lagom varmt. 

Och så kom plantorna i jorden. Det ska på en våning till, och sen ett nät över, men jag tror att plantorna får vara ifred över vintern. 

Jag är inte säker på när spagettipumpan är klar, men tung är den. Jag har funderat på om jag kan spika upp en gammal behå för att lyfta lite. Storleken borde stämma …

Innan jag fick drinken åtgärdades ett litet hål längst ner i skafferiet. Jag såg att det var söndergnagt på påsen med solrosfrön. Tur att de ätit sig mätta där och inte gått upp på andra hyllor. Nu har den händige maken spikat för rejält efter att jag dammsugit (solel) och röjt. När vi flyttade in för fem år sedan, var skafferiväggen som en schweizerost nedtill.

 

Nu hoppas jag på en fortsatt lugn och skön kväll. 

Postorder

Jag är alltid skeptisk när det gäller att skicka efter kläder på nätet. Alltför ofta blir resultatet ”sisådär”. Men nu blev det fullträff. Jag såg reklam med gympasofia och hennes tuffa tights. Tog mått och tog mod till mig och - voilà! De sitter som en smäck. Mjuka, sköna och följsamma. Jag kommer att bli fräckaste pangschisen på gymmet! Risken är stor att jag kommer att bo i dem för jämnan. 

Jag tänkte mig en stavpromenad i dem redan i dag men hann bara några hundra meter innan åskan brölade. 

Sol, VIND och vatten

Det blir inte mycket båtåka när det blåser så hiskeligt varenda dag när solen skiner. Idag tog vinden bort lusten. Lite saknar vi den stora klumpiga båten där det gick att sitta utan att bli urblåst, med plats för filtar, kuddar och jackor i hytten. I den nya saknar jag lä (kaptenen sitter bakom en plexiglasskiva, men det är inte jag …) 

Det blir alltså inte båt över viken till musikkväll i kyrkan. Det blir bil runt viken. 

Igår kväll fick jag rejäl kompensation för att vi inte ser solnedgången från stugan. Upp över träden smög en jäätemåne i skarpt orange sken, sakta sakta … 

Jag sjöng Guter Mond du gehst so stille … för den. Klämde i så det nog hördes ända till månen. 

Slöa sköna sommardagar njuter jag otroligt av. Luktar på blommorna och studerar fåglarna som fortfarande vill ha min mat. 

Igår gick jag till badet med en sommarpratare i öronen. Blev hämtad med båt (och rätt avkyld). Idag tog vi bilen de sex kilometerna till badplatsen  

Problemet löst!

Tack ”Äventyret i framtiden! Jag hittade symbolen som jag tryckt på av misstag. Bjuder på första skörden av det som ska bli ringblomssalva till hösten! Jag har också en massa nässelfrön som ligger på tork. Det är rätt många år sen du lärde mig det, Karin. 

 

Sommardagar

Helt omöjligt för mig att skriva något om bilderna. Jag ser enbart tecken, siffror och bokstäver i mängd. Så jag trycker på "pulicera" och låter eventuella läsare gissa sig igenom bildskörden. Om någon vet vad jag har gjort för fel, så tala gärna om hur jag ska lösa det. En av bilderna visar vad jag ser vid redigering.

Stå på gatan

Nu har Blogger hittat på nåt igen... jag ser ingen bild här medan jag skriver, utan bara bokstäver och siffror. Sen struntar Blogger i att jag faktiskt gjort blankrader och delat upp texten. Damen i mitten är min gamla skrivarvän och f.d. kollega Marianne - vi blir ofta ihopblandade. Damen längst bort har jag bara sett tidigare, men aldrig pratat med. Gabriella Nilsson, hon har skrivit en bok som utspelar sig i Sanden, en plats vid kusten i S:t Anna skärgård. Marianne Wik har skrivit barnböcker och en diktsamling som enbart är skriven på östgötska.

Att gå på gatan lär inte vara så fint, även om vi gör det varje dag i bokstavlig bemärkelse. Men att stå på gatan och sälja böcker, det kändes väldigt fint idag. Det var mulet och verkade kunna bli regn, men det slapp vi. Tvärtom klarnade det upp efter nästan två timmar och då, när solen gassade mot husväggen, var vi tacksamma för att vi slapp gasset hela tiden. Det gick förvånansvärt bra att sälja. Det var inte marknadsdag, utan enbart underhållning överallt i staden, men vi gjorde vårt bästa för att haffa bekanta och obekanta och sälja våra alster. Jag var piggare i morse när jag vaknade, än jag trodde. Hostan har rivit i luftrören och bihålorna har annonserat att de finns hela veckan. Jag höll mig på alerten ända tills jag kom hem efter drygt två timmar som försäljare. Så otroligt trött jag blev! Säkert var det bara viljestyrkan som hållit mig igång så pass bra. Men vad gör det att såsa omkring här hemma, när jag kan göra det med ett leende och känna att jag inte har några måsten alls under den kommande veckan.
Jag hittade några fler foton från den trevliga gårdagsförsäljningen.