Statcounter

måndag, februari 04, 2008

Lönesamtal

Tack för alla roliga kommentarer om hur jag skulle kunnat kryssa.... :) Nu gick samtalet väldigt bra, chefen är ny och ville ha lite synpunkter på sv2-undervisning och hur vi ska få det att flyta med nykomna elever m.m. Och eftersom jag har det lite speciellt utan eget rum - är i tre olika lokaler med en hylla på ett av ställena - så måste jag ju utforma undervisningen efter det. Hon erbjöd sig på stående fot (fast sittande) att köpa en dragväska åt mig... men jag avböjde... Inget tal om att jag ska utveckla nåt inom andra områden.

Vad gäller lönen får vi den här gången dela potten lika eftersom hon känner oss rätt lite än så länge. Så det gick jättebra. Hon är ambitiös och framåt och jag är övertygad om att hon blir kanonbra!

Hade det funnit en ruta för flexibel, hade jag kunnat fylla i den idag. När jag skulle hämta eleven i åk 5 mötte jag klassföreståndaren på språng (mot nya djärva mål?). Ingen vikarie hade dykt upp, så kunde jag.... ? Klart jag kunde. Det var jättekul att vara klasslärare i två timmar.

Nu måste jag 1) Sova en stund. 2) Fixa till en födelsedagsmiddag för sonen som fyller i morgon när jag åkt. 3) Packa inför morgondagens resa

Dagens tävling: Vem av dessa mina små (inte numera!) fyller 29 år i morgon? Båda är vid fototillfället 3 dagar gamla. Den ena vägde 4100, den andre 4700. Eftersom det bara är 2 år som skiljer, tror jag inte man kan utläsa så mycket via frisyr eller glasögon. Mer än att fotona är från 70-talet förstås... På det ena är det egna kläder - på det andra landstingets sexiga morgonrock.

Till PGW och Musikanta - jag gör några tummade muddar när jag kommer hem - lägger ut dem på muddbloggen så får ni välja.

13 kommentarer:

Strumpstickan sa...

Kul att det gick bra! Snygga bågar, det blir snart modernt med stora gluggar igen ska du få se men då kostar de dubbelt så mycket och kallas för 'retro'..

Strumpstickan sa...

P.S har damen en muddblogg?

Anonym sa...

Jag tror att det är den högra bilden som är födelsedagsbarnet.

Vojne vojne...sådana där stora glashögon har jag också haft. Då bara när jag satt på kontoret. Du...dom är nog på G igen. Synd jag inte har spart bågarna för då skulle jag bara kunna sätta i nytt glas :O)

Översättarhelena sa...

Den vänstra, tror jag. Jag inbillar mig att du ser mer avspänd ut där = tvåbarnsmor. Fast du kanske var lugnet själv redan när du fick den första?

Bloggblad sa...

Strumpstickan: Vore nog bra att dölja en del saker bakom såna glas... fast förmodligen är de så sköra av ålder att de inte går att återanvända. Ett par jättebågar har jag sparat.

Och, ja, det har jag. Titta till höger i länklistan... Fast några av dem är sålda. Dålig uppdatering..

Gunnel & Ö-helena: en gissning av varje. Kan ju inte avslöja svaret ännu...

Cecilia N sa...

Jag tror på den till höger eftersom du där är kaxig nog att ha egna kläder. Det var inte jag när jag fick första, minns jag det som.

Fast samtidigt så ser den vänstra bilden mer modern ut vad gäller frisyr och bågar. (Eller ja, modern och modern, några år yngre snarare.)
Men mitt minne av att försöka få till den där luggen gör att den nog blivit bortrationaliserad av småbarnsmamma. (Fast så var det det där med fåfänga Bloggblad ...)

Ergo: höger.

Anonym sa...

Du är ju en rutinerad lärare så jag förstår att du kunde rycka in...

Måste säga att glasögonen var bland det "värsta" jag sett. De blir säkert morderna snart igen....:)

Anonym sa...

Så söt du var på 70-talet! Eftersom jag har en dotter som också är 29 i år och eftersom jag också har haft glasögon liknande dina är jag säker på att sonen vilar i din famn på vänstra bilden. Rätt?

Bloggblad sa...

Cecilia N: Svar kommer strax!

Jag har nog alltid varit lite fåfäng - eller rättare sagt: sen mina föräldrar slutade i Frälsis. Där var det en stor synd att pyssla med sitt utseende, och alltså var det extra spännande och jag fick ett uppdämt behov.

Bikbok: Du kan få låna ett par såna om du behöver nån gång. Bara det inte går som med min fina vita hatt som var på svensexa... *snyftar*

Marskatten: Tack - lite extra uppsvullen runt näsan bara efter ansträngningarna... Visst var det snyggt med de genomskinliga! Jag hade mina i många år sen jag bytt från de gröna på högra bilden.

Ingela sa...

Numera har jag eget rum. När jag är "hemmavid" alltså. När jag är på resande fot är det dragväska som gäller. Har arbetat i pannrum, under kapphylla, i byastuga och på en del andra intressanta platser. Väskan är bra, det gäller bara att inet lasta för mycket om man ska transportera sig med bil. Eländet ska ju lyftas upp i bagagen.

Musikanta sa...

Fantastiska glasögon! Jag hade såna hornbågade en gång i tiden. Och blonderat snaggat hår. Tjusigt. Tänk vilken tur vi hade som fick ligga kvar på BB en vecka. Bli ompysslade och fick sova nästan hela nätterna. Första barnet, för 50 år sedan, fick bara komma in till mamman när det skulle äta var fjärde timme. Sista barnet 77 fick jag ha hos mig hela tiden.

Anonym sa...

Jag har också ett par läsglasögon av samma storlek. Används bara till att läsa i sängen, men är mycket bättre än de nyare små där man måste sikta med ögonen.

Även jag tror att den högra bilden gäller sonen. När får vi veta?

En som följer din blogg - och minns vad du skriver :) - undrar om du fortfarande är i kontakt med rektorn som från år till år inte minns vem du är? Och om han har lärt sig vem du är ännu? Tog du till nå´t knep om svaret är ja?


Kulsprutan

Bloggblad sa...

Ingela: Jag brukar låna pannrummet av spec.läraren när hon inte är där. Är bara ute efter datorn...

Musikanta: Den där veckan fattar jag inte hur de klarar sig utan idag. Jag frågade om ALLT, varje dag. Du, jag minns dina stora 70-talare... och kort permanentat hår.. :)

K-sprutan: Fel alltså. Den lilla är dottern, sumobrottaren är sonen. Det var några som stod och garvade vid rutan där barnen visades upp - han var lika stor ensam som tvillingbarnen ihop, som låg bredvid... "Kolla den där stora ungen!" sa dom... och jag var jättestolt och tyckte han var vacker!

Jag träffar honom ibland, en gång i veckan som hastigast. Han nickar, men om jag frågade vad jag heter skulle han nog inte veta. Däremot skulle han nog tro att jag var tokig om jag sa: "Vad heter jag?" Jag har inget behov av att han känner igen heller... har inte nåt med honom att göra, har bara hans elever...

Näe, nu måste jag gå och lägga mig. Var är mina öronproppar? Det verkar vara partaj i rummet bredvid.