Statcounter

tisdag, april 14, 2015

I bakgrunden

Det har slagit mig, när jag har fotograferat, både privat för församlingsblad/tidning, att det i stort sett alltid finns nåt störande skräp som kommer med. Den här broderade tavlan, som täcker en hel vägg i församlingshemmet i Ö.Eneby (Nrkpg), är ett lysande undantag - men... den som uppträder står aldrig där, utan vid en annan vägg. (Jag har absolut för mig att den är broderad, kan vara fel, möjligen flamskvävd... men den måtte ha tagit en hel del timmar att göra!)  

Jag har en himla massa foton på sångare som får travar med stolar, klädhängare, notställ, kartonger m.m. som bakgrund på ett kanske i övrigt fint foto, men jag vill inte lämna ut dem som hemska exempel. Mina kära läsare får tänka... Jag hade en bild på mig och Musikanta när vi uppträder, och mellan oss någon meter bakom vid en vägg, ser man lådor och kartonger med skräp - som då inte syns utifrån salen - bara om man går nära och fotar. Men den bilden har försvunnit under en slarvig manöver vid datorn, och lika bra var väl det. Numera ser jag sånt bakgrundsskräp allt oftare eftersom jag blivit så medveten om det. Visst, jag har en del skräphögar hemma också, men aldrig att jag lägger ut bilder där de råkar komma med av misstag.
Bilden här ovanför är från "Skriv så läser vi". Skådisar som läser dikter som allmänheten har skickat in - och just här är det min som blir läst. Men... det var den tristaste bakgrund jag kan tänka mig, till ett evenemang som kostade pengar och f.ö. var riktigt trevligt. Linköpings stadsteater - en öppen dörr och några tomma stolar. Inte snyggt. Jag vägrar att gå fram nära och fota och störa de andra som lyssnar.
 Här är en bild som jag törs lägga ut som exempel eftersom inga barnansikten syns, en barngudstjänst som var mycket trevlig, men... svårfotad. Mikrofonställen blir huvudsaken. Inte heller här ville jag störa genom att springa fram och fota från andra hållet. Då hade ungarna tappat fokus.
Den här bilden, från förra veckan, blev inte så skarp med mobilen, men... då syns ju inte heller stegen som någon hade ställt mot väggen längst fram. En så trevlig sommartavla - med en trappstege bredvid. Fotoshop... jo, jag vet. Men det går ju också att städa undan saker!

Utanför en av våra kyrkor finns en anslagstavla - väldigt bra placerad för turister och andra intresserade, men inte så lyckad när den kommer med på en mängd bröllopsfoton... med en massa saker som händer just då, tänker man inte på att den står där - men när man i lugn och ro tittar på bilder och ser den... eller askkoppen bredvid dörren till rådhuset, där också många brudpar poserat och fått en vägghängd askkopp mellan sina ansikten...

10 kommentarer:

em sa...

Det gäller att vara uppmärksam när man fotograferar - det är så trist att uppräcka allt det där störande, när man kommer hem. Utomhus är det ju luftledningar, stolpar och all möjlig smörja som inte borde finnas där. Eller också växer det upp ett träd ur huvudet på någon...
Margaretha

mossfolk sa...

Ja, det där känner jag igen. Maken är jättebra på att se sådant som är störande i bilden... jag är desto sämre, men jobbar på det :)

Elisabet. sa...

I Ängelholm, i sjukhusfoajén, hänger en gudomlig stor tavla av en herr Calmeyer från Simrishamn.
En tavla som visar stooora stenar vid havet och framför tavlan har någon placerat en stor sten, så det ser ut om den liksom fortsätter ut i verkligheten.
MEN .., i höjd med tavlans överkant sitter en skylt där det står Toalett eller nåt sånt, jag minns inte riktigt .., och det tar bort dså mycket av upplevelsen!
Jag ska åka dit nån gång och ta en bild, så ska du få se.
Intressant inlägg för övrigt, ditt, alltså.

Ökenråttan sa...

Har ni lagt märke till att i väldigt många inredningsreportage sitter ljusen snett och vint i ljusstakarna? I verkligheten lägger man inte riktigt märke till det på samma sätt. Och okammade mattfransar ser väldigt rufsiga ut på foto.

Leonardo da Vincis Nattvard i original såg vi nyligen vid ett besök i Milano. Det är den som förekommer i da Vinci-koden (Dan Brown). Att brodera den måste ha tagit evigheter och att väva den kan väl inte heller vara nåt som man gör på en kafferast. Stiligt.

Andra året i Hjo sa...

Det är inte alltid så lätt att få en bra bild som belyser texten. Jag har löst problemet med att publicera en fin bild på Hjo-Hjo eller, så här års, en vitsippsbacke. Det funkar för mig.

Annika sa...

Jag har blivit ganska bra på det där med åren, att se störande moment då jag fotar. OCH om jag ser ngt efteråt så kan jag ofta redigera bort det.

Det där broderiet av Nattvarden är ju MAFFIGT!! WOW, tänk att brodera det!
Vet du hur många som jobbade med den? Eller var det bara en person?
Respekt!!!

Ökenråttan sa...

Ses snart ...

Bloggblad sa...

em: när jag fotar och väljer vinkel själv, då tänker jag oftast på det, men när andra fotar - eller det inte går att börja städa undan, då är det svårt.

mossfolk: Jag har tränat upp mig genom åren på att se sånt. Maken gillar inte att fota, och när han knäpper får det bli som det blir.

Elisabet: Jag såg på fb - och tycker att det är förskräckligt hur man kan förstöra ett konstverk så.

Ökenråttan: jodå, det har jag sett! Och jag har sett på familjebilder hemifrån att sånt syns mycket tydligare på bild än när verkligheten omger en helt.

Nästa gång jag kommer till Ö.E. (i oktober) ska jag kolla lite bättre vem som gjort och hur.
Jag har bara sett den riktiga på foto.

Andra året i Hjo: Hehe... nu har ju inte jag nån hund... men jag har ett barnbarn som ofta blir bra som illustration. Dock ratar jag alla bilder där det kommer med skräp i bakgrunden.

Annika: Det märks på dina fina foton att de ser sånt! Jag ska kolla in den fina tavlan lite bättre i höst när jag kommer dit igen.


Bloggblad sa...

Ökenråttan: Ska bli kul! Jag har köpt bussbiljett och ska se över packningen (måste ju vara lätt - då tar översynen längre tid!).

ullrika sa...

Jag är hyperallergisk mot saker som stör i mina foton. Kan reta mig till galenhet på nåt som hamnar fel och stör. Det är också därför jag mycket sällan publicerar bilder från mitt eget hem :D