lördag, juni 18, 2022

Stå på gatan

Nu har Blogger hittat på nåt igen... jag ser ingen bild här medan jag skriver, utan bara bokstäver och siffror. Sen struntar Blogger i att jag faktiskt gjort blankrader och delat upp texten. Damen i mitten är min gamla skrivarvän och f.d. kollega Marianne - vi blir ofta ihopblandade. Damen längst bort har jag bara sett tidigare, men aldrig pratat med. Gabriella Nilsson, hon har skrivit en bok som utspelar sig i Sanden, en plats vid kusten i S:t Anna skärgård. Marianne Wik har skrivit barnböcker och en diktsamling som enbart är skriven på östgötska.
Att gå på gatan lär inte vara så fint, även om vi gör det varje dag i bokstavlig bemärkelse. Men att stå på gatan och sälja böcker, det kändes väldigt fint idag. Det var mulet och verkade kunna bli regn, men det slapp vi. Tvärtom klarnade det upp efter nästan två timmar och då, när solen gassade mot husväggen, var vi tacksamma för att vi slapp gasset hela tiden. Det gick förvånansvärt bra att sälja. Det var inte marknadsdag, utan enbart underhållning överallt i staden, men vi gjorde vårt bästa för att haffa bekanta och obekanta och sälja våra alster. Jag var piggare i morse när jag vaknade, än jag trodde. Hostan har rivit i luftrören och bihålorna har annonserat att de finns hela veckan. Jag höll mig på alerten ända tills jag kom hem efter drygt två timmar som försäljare. Så otroligt trött jag blev! Säkert var det bara viljestyrkan som hållit mig igång så pass bra. Men vad gör det att såsa omkring här hemma, när jag kan göra det med ett leende och känna att jag inte har några måsten alls under den kommande veckan.
Jag hittade några fler foton från den trevliga gårdagsförsäljningen.

torsdag, juni 16, 2022

Jag ber hundra gånger om tusen miljoner...

Tänk, inte en tanke har jag haft på att titta i listan här på Blogger över kommentarer... det var MASSOR som inkommit och tydligen sorterats av Blogger som spam. Förlåt och ursäkta! Nu har jag klickat och godkänt alla sen minst ett halvår tillbaka - samt tagit bort några som erbjuder mig lån. 

Hädanefter ska jag sköta mig och titta där lite då och då. Jag har inte klickat i något att jag ska förhandsgranska, tydligen bestämmer Blogger vad som är spam och vad som inte är det. 

Speciellt den trogna Musikanta har drabbats. 

Blommorna har inte ett dugg med inlägget att göra! 

I dag har jag tid över för sånt... i måndags började jag få klåda i halsen och rethosta. Den har blivit riktigt bra, kanske för att jag nu övat i tre dagar på den! Jag känner mig inte sjuk alls, men lagom trött. Det blir inga stora projekt och inga käcka stavpromenader. Däremot har jag tagit mig tid att fixa småsaker, röja i någon låda och plocka lite här och där. Rycka några ogrässtrån från de sådda raderna där det ser ut att ta sig med den japanska spenaten, dillen och salladen. 

Och så ligger jag på soffan och löser korsord. Långtråkigt blir det ... det är roligare att göra det efter en åttakilometersrunda, än efter att hostat så svetten rinner och strupen brinner. 

Hoppas hoppas att jag är pigg som en ärta igen på lördag! Då ... 





tisdag, juni 14, 2022

Det är lite läskigt...

Ni som brukar följa mig här, vet att jag har skrivit en bok som kom ut för en dryg månad sedan. Men officiellt kom den från förlaget för en vecka sedan. 

Jag har varit alldeles överväldigad över alla vänliga kommentarer som jag fått från både kända och okända läsare, jag hade inte förväntat mig ett så översvallande mottagande. Jag har levt i ett glädjerus i flera veckor. Även personer som inte har någon anknytning alls till kyrka eller Frälsningsarmén har tyckt att boken är både spännande och intressant och hört av sig. Det är läskigt, som att släppa ut sitt barn i stora världen och bara hoppas ... 

Den första offentliga recensionen kom på Instagram häromdagen - som en kalldusch: "Välskriven med tråkig". Självklart förstår jag ju att många inte alls är intresserade av den här sortens långsam kärlek. Men det känns onekligen trist att det är det som blir offentligt... De positiva kommentarerna har jag mest fått privat som mail, pm eller sms. Jodå, några av er har skrivit snälla saker offentligt - det är jag tacksam för. Min misstanke är att förlaget har skickat ut till ett gäng bokbloggande unga tjejer, och det är verkligen inte den kategorin boken riktar sig till. 

Som lite motvikt har jag citerat några av mailen och pm-en på min hemsida... :) fast inte lagt ut efternamnen. En psalmskrivarvän på semester i Tyskland, skrev att hon längtade efter att de skulle lämna småvägarna och åka på Autobahn så att hon kunde fortsätta att läsa i min bok. 

På lördag ska jag, tillsammans med två andra lokala författare, sitta utanför bokhandeln och signera till hugade köpare. Det ser jag fram emot. Det är gatufest och musik och dans och diverse uppträdanden i hela Söderköping. 

I övrigt kan jag meddela jag redan fått erbjudande om att berätta om boken på ett stort möte med före detta FA-officerare i sommar. Det känns väldigt bra!

Fast jag kommer nog inte att vara klädd i bonnett... 




söndag, juni 12, 2022

Gult är inte fult

 ”Gult är fult, rött är sött, blått är flott och grönt är skönt” så sa vi när jag var barn. 

Igår kväll, sent, utvecklades en helgul akleja. Så roligt - - söt, skön och flott! 


Och idag kom hela gulsparvsfamiljen med sina småttingar och trängdes vid mataren. En snabb steglits och en stenknäck, som jag inte hann fota, tog sig en matbit. Men farfar gulsparv kom tillbaka och satt länge och smorde kråset. 


Lite senare kom hela gulsparvsfamiljen tillbaka och käkade och trängdes och en liten krake satt bredvid och ville bli matad och viftade käckt med vingarna. Jag filmade för fullt - och filmen finns på facebook. 

fredag, juni 10, 2022

Nästan onödigt vackra

Som vanligt från mobilen, hamnar bilderna huller om buller. Fröpåsen jag skrev om, har genererat två av plantorna. Men några blåvita kom aldrig. Jag är ändå nöjd med prakten.

Vilda midsommarblomster från gårdagens promenad. 
De gulröda kom det många av. 
Och så irisarna! På flera olika ställen har de dykt upp sedan vi röjde runt stugan. Fler för varje år. Känns nästan onödigt vackert … Jag njuter hejdlöst. 

lördag, maj 28, 2022

Inte som på påsen

 Första plantan, av de aklejor jag sådde förra våren, har börjat blomma. Enligt fröpåsen skulle det bli många blandade färger. Vi får väl se med de plantor som inte visat färg än. 

De som växer vilt hemma i trädgården (jag har varken sått eller köpt dem) är alla mörkblå, och de som växer vilt vid stugan är helt rödlila. 

Samma planta men i olika ljus och med olika inställningar i kameran. 

torsdag, maj 26, 2022

Bilder till min bok

Denna regniga dag har jag suttit och fixat med bilder till min bok - så nu finns det en flik på min hemsida www.bokblad.com   med foton på personer och platser som är viktiga i boken. Men jag avslöjar inget av händelserna. Att de till slut "fick" varandra framgår ju ändå genom att jag alls finns...

Här är ytterligare några som inte fick plats:  

Frälsningsarmén i Jönköping vid den tiden pappa hittade dit. 

Sommarhemmet Tomtebo utanför Falun som mamma var med och startade 1935

Frälsningsarmén i Norrköping där mamma tillbringade all sin fritid.

Maria - troligen i 20-årsåldern som nybliven officer (vilket hon var i några år innan hon blev tvungen att hoppa av). 

Gustaf, troligen också i 20-årsåldern som nybliven officer.