Nej, jag ska inte kommentera bomberna i London och skriva av mig ilska och frustration här. Kom av mig en hel del när jag skulle njuta av friden under äppelträdet och lyssna på Sommar…
Men jag satt kvar och lyssnade förstrött på pratet. Och förflyttades snabbt och huvudstupa 30 år tillbaka i tiden – såg alltihop: de utsvängda byxorna, det långa håret på både killar och tjejer, träskorna, mina jätteglasögon… allt på en gång, när Pollack spelade ”Kolapapperskung” med Ted Gärdestad. Jag har inte någon gång hört den låten sedan -75 när jag hade min första tjänst som musiklärare i Örebro. (Fast det är många flyttningar sen…) Kolapapperskungen räddade åtskilliga av mina lektioner – alla ungar tiggde och bad att få sjunga den, varje gång – och eftersom ämnet musik inte funkar om inte ungarna är positiva, så blev den min morot…när ni kan skilja på fjärdedelar och åttondelar….DÅ!!!
Mitt första jobb bestod av (Bli lite impade nu, va!) att ha musik 31x 40 min per vecka, i 18 klasser årskurs 1- 6 på tre olika skolor. ARTON klasser! Jag minns att jag fick det till 280 elever som jag skulle kunna namnen på. Det gick bra om de satt på sina platser. Men hur jag hann förflytta mig mellan tre skolor och hinna med 31 lektioner, det förstår jag inte. Och vad fritiden beträffade så är det ett helt blankt blad. Konstigt nog fick jag ett barn året efter…
Men inte sjutton var det av musikalisk begåvning jag överlevde min allra första termin – det var mina hullingförsedda ögon som fick ner ungarna från väggarna. Det går nämligen inte att skälla och vara arg och sen sjunga – pröva själv att sjunga nåt käckt efter att ha rutit åt hunden/maken/grannen… man måste ha andra metoder som inte kostar sångrösten.
Musik. Ja ja, alla älskar musik… men bara sin egen sorts musik. På musiktimmarna det ska vara kul! Då ska alla 25-30 elever vara nöjda och tillfreds – helst bara med rock och pop. (Hörs det att det är en käpphäst?) Tänk om de på mattelektionerna skulle kräva att bara räkna division? Inget annat tråkigt. Eller att bara prata i presens på engelskan… eller bara hoppa hopprep på jympan… hur många anar att det finns en läroplan även för musikundervisningen?
6 kommentarer:
ÅH, en bra musiklärare är värd sin vikt i guld! Vår underbara Musiklotta försvann för 7 läsår sen, o då "tystnade musiken"på skolan. Häromdagen ringde hon o berättade att hon börjar hos oss i höst igen. Jag grät av glädje!
Känner att du är av samma virke, så;Grattis alla ungar som får sjunga med dig!!!
Jag tycker att det är beundransvärt att någon överhuvudtaget väljer att bli lärare idag, med tanke på det klimat som är ute på skolarna. Musiklärare är inte mindre beundransvärda. Det egna minnet jag har av musiklektionerna högstadiet, är att det var kaotiskt och osammanhållet, eftersom läraren hade svårt att hålla klassen uppmärksam. Du verkar onekligen ha gjort ett betydligt bättre jobb. Att sedan vara musiklärare idag, måste vara en enorm utmaning...
Eftersom jag undervisat i ett antal ämnen, vet jag att musik är bland det svåraste som finns. Alla har sin egen uppfattning om vad som är "musik".
Numera är jag så priviligierad att jag har kunnat välja vilka klasser jag vill ha musik i, och under min tjänstledighet har jag enbart haft 2 lektioner per vecka i ett par superklasser som höjt min livskvalitet betydligt. Men - det finns inte pengar till extra musiklärare längre, så de ska bort! Tyvärr.
Att det finns klara siffror på att elever som får syssla med konstnärliga ämnen även blir duktigare i annat, det spelar ingen roll...
Fast det där med helklasser verkar vara omodernt. Min son börjar i en nyombyggd högstadieskola till hösten, där består 'musiksalen' av ett system av smårum (ja, hela skolan vad det verkar).
Om det blir enklare eller svårare att vara lärare av det, har jag ingen aning om.
Om sanningen ska fram har jag kommit ifrån skolvärlden ganska ordentligt, jag tröttnade när det handlade mer om att eleverna "ska söka sin egen kunskap" - hur vet de vad som finns att söka?
Ibland tycker jag det handlar mer om att organisera om och ändra än att undervisa. Omorganisationerna hinner aldrig ens utvärderas förrän man gjort om allt igen...
Kan skriva under på allt du skrivit härovan. Men, kom ihåg att i höst blir det andra bullar! Vi är ju bloggare nu, så se bara till att ha en dator till hands för egen del, så kan ungarna springa omkring o söka kunskap för sig själva.
Men först har vi semester! Njut!
Skicka en kommentar