lördag, september 03, 2005

Association?

Jag har nyss sysslat med en av mina lördagsfavoriter, som är att smygsova i min tänkesoffa. När jag vaknade kom helt apropå en bild av nåt som hände för ca 20 år sen, och jag återvände från Nirvana med ett fniss. Det bör vara preskriberat nu och dessutom kollar aldrig sonen min blogg, så jag törs bjuda på det:
Han kom hem från dagis vid 5-6 års ålder och var jätteledsen. Tårarna hängde i hans långa fransar och läppen darrade.
- Vad är det som har hänt? frågade jag (med adrenalinet på gång)
- Han är död! snyftade han och kastade sig i soffan.
Så hemskt! Vad hade hänt? På dagis? En kamrat?
- Men lille vän, vem är det som är död?
Han kunde inte svara, bara hulkade och grät och jag kramade och tröstade och försökte lirka ur honom ett svar.
Till slut, mellan snörvlingarna kom det:
- Karl den tolfte....

Den gången skämdes jag verkligen över mitt beteende, för jag grät jag med - fast av skratt. Och han blev ännu mer ledsen. Senare på kvällen berättade han hela historien. De hade sjungit "Karl den tolfte hade hundra tusen män..." och han blev enormt imponerad av sin namne som var så mäktig och duktig. Och sen när han frågade fröknarna var Karl XII bodde, fick han veta den grymma sanningen.

16 kommentarer:

Cornelia sa...

Jag hade nog inte heller kunnat behärska mej. Men han fick nog inga bestående men av ditt skratt.

Ilva sa...

Han later lika intensiv som min son...

Bloggkossa sa...

Ha,ha. Stackars liten..

Rita sa...

Oj oj vilket öde,,, men visst lockar de små oss vuxna till mången skratt!

Lyckliga Grodan sa...

ja vad ska man säga.. hans engagemang för kung och fosterland var inte att ta fel på.. och jag hade inte kunnat hålla mig för skratt

Trent sa...

Stackaren, jag lider verkligen med honom. Jag upplevde själv ett liknande ögonblick i min ungdom men vem det var jag spillde mina tårar över låter jag vara osagt. Det är inte preskriberat än.

carra sa...

Hahaha! Stackars lillkille, inte lätt att gråta över sin döda idol när ingen förstår varför... ;)

Monica sa...

Å, stackarn, när han just kommit på att det fanns en så viktig person så var han död!

Batbut sa...

ibland är de bara för underbara *s*

Sallin sa...

visst är det väl underbart med dessa oförstörda små människor och deras begreppsvärld!

Mikusagi sa...

Nej, OMG T^T
xD

Bloggblad sa...

Hörrudu Mikusag, nog för att jag kan slira på tangenterna framåt lördagsnatten, men man brukar kunna gissa i alla fall.... det kan inte jag med det du skrivit - vad stod det på din flaska?

Lotte sa...

*skrattar* Vilken härlig historia. Barn är så härliga och oförstörda.

Fösta gången jag är här så nu ska jag titta mig omkring. ;o)

Kimmi sa...

Underbart!!!!!!!
Ungar är det bästa som finns!
Har du läst Agges blogg?

Bloggblad sa...

Lotte & Kimmi: Trevligt med nya gäster! Välkomna! Jag ska kolla vad ni är för ena, men först ska jag ut och stava en timme.

Mikusagi sa...

Flaska? o.O