Ganska många skriver kommentarer, och er "känner" jag rätt bra nu, ganska många skriver inte, men ni skickar mail i stället och det är lika kul. Men SÅ många som bläddrat sig hit... ojoj. Och jag som trodde i mitt allra första trevande försök i slutet av juni att ingen skulle hitta hit alls. Att det skulle bli som att skriva för byrålådan.
En fundering över det där med kommenterandet har jag: Det finns rätt många som aldrig verka läsa eller kommentera andras bloggar. Jag brukar titta in hos några som varken svarar på de kommentarer jag ger, eller skriver nåt hos mig och jag ser dem aldrig hos de mest kända bloggarna, men de skriver flitigt själva i sin egen blogg (och får sällan kommentarer). Varje gång jag stöter på dem undrar jag varför de skriver offentligt. Betyder det: "Lyssna på mig - jag skiter i vad du säger"? Eller?
Jag tröttnar när jag inte får nån respons hos dem. Det är ju kontakterna och responsen som är det roliga. Och jag lovar, jag går alltid in hos de nya som skriver nåt hos mig. Kanske har jag inte alltid nåt att kommentera, men jag försöker göra det.
Om man inte vill ha läsare, då borde man väl hålla sig till en pappersdagbok? Vore jättekul att få svar från nån som inte vill ha läsare och inte läser andra bloggar - fast det motsäger sig ju självt jag veeet!
Nej - champagne bjuder jag inte på så här på söndagskvällen, och inte finns det nån fondue kvar, men det var himla smaskigt och lite nostalgiskt, för ujujuj vad fondue vi åt som nygifta när vi fick den här grytan.
24 kommentarer:
Det är för att du är så trevlig och skriver så bra!
Kram!
Tack snälla Karin - det är ju nästan så jag får rösta på FiSK...*fniss*
(Jag kan väl i alla fall erkänna en liten preskriberad hemlis? Första gången jag stod med på listan och inte riktigt visste vad jag gett mig in på, röstade jag inte på min egen lista... Fast nu vet jag mer och trivs med att vara o-politiker)
Jag älskar att läsa här hos dej,, kanske inte alltid jag lägger av en kommentar, men ofta,,här är en till som har funderingar om bloggeri/kommentarer:
http://app.blogg.se/index.bd?fa=tb.add&id=209933
Och jag har upptäckt att jag älskar att ha läsare! Men den länken kommer jag inte nånstans med. app? Är det rättskrivet?
Det är ibland som att läsa kortnoveller när jag surfar runt i Bloggland. Att få tillgång till andra människor tankar tycker jag är väldigt läckert samtidigt som det känns som en gåva till oss som läser.
Jag tror (men vet inte) att det är en del som är lite blyga också. Kanske vill man kommentera men litar inte på att man skriver tillräckligt bra eller något sådant?
Fantastisk fonduegryta, man blir ju varm bara av att titta på färgen på den :-) Kan inte minnas när jag åt fondue senast, varför har jag slutat med det, det är ju gott!
tack bloggblad för att du skriver och delar med dig av dina tankar och ditt liv.
jag håller med dig.. jag tycker att läsandet av andras bloggar, och diskussionerna i kommentarerna är det roligaste..
Fast jag tycker om att skriva också, och inspireras av er andra som skriver. Det är kul
Ja, visst är det lite som dokuprogram om familje- eller singelliv? Man får veta "inifrån" hur andra har det. Och upptäcker att man har rätt mycket gemensamt. Och med dem man inget gemensamt har, är det lika intressant att få vara som en råtta i ett hörn och lyssna/titta.
Du tar upp ett intressant perspektiv, det här med att sätta avtryck...vad är syftet med vårt bloggande? Vad händer när vi får ta del av en annans tanke, reflektion, upplevelse eller vad det nu kan handla om. Jag tänker att vi är så olika som individer vad det är för mål med bloggen vi har men en sak har vi alla gemensamt som individer och det är att vi behöver bli bekräftade.
Att då kunna ge en kommentar till en text kan kännas både bra och meningsfullt eller rendera i att vi kommer på någonting ytterligare som vi vill skriva om och kring. Därav kan kommentarerna verkligen fylla sin plats, du skriver en tanke och får ett gensvar som i sin tur renderar till nya tankar eller till någonting du är väl införstådd med. Du känner dig bekräftad genom att någon sett det du skrivit och det är viktigt. Så för att göra en lång text nu kort, du har helt rätt….
Hej!
De där som bara skriver själva kan vara nya, precis som jag - det tar ett tag innan man lyfter sin skräckslagna näsa ur den egna bloggen och börjar se sig runt. (Men jag svarar förstås på de kommentarer jag får!)
Nu har jag just börjat surfa omkring och läsa andras bloggar - inte bara såna skrivna av folk som liknar mig (böcker, film, politik), utan också andra som är helt olika. Hittar jag något spännande lämnar jag en kommentar och blir glad när jag själv får besök. (Dig hittade jag via Monica Rolfner!)
Hälsningar och grattis!
Annika
9000, det lär dröja år innan jag kommer upp i den besöksstatistiken.. :o) Fast av det jag hunnit läsa här så kan jag förstå det. Du skriver bra! Kommer definitivt att fortsätta läsa här.
goddagens madame, trevlig rund siffra. Vid 10' kommer bloggorkestern med aladåberna och dansar i Din trädgård till grannens höga nöje *s*
Det var som attan! Grattis! Själv är jag väl inte uppe i mer än drygt 2000 unika besök på ungefär samma tid. Synd att inte varje besök räknas, utan bara en gång per person o dag. Men jag har sett att vissa räknare har totalantal också.
Annika: Ditt namn känner jag igen. Skriver böcker, va? Deckare?
Jag ska strax kolla in din blogg.
Aladåborkestern ser jag fram emot - men grannen har nog tömt poolen och gått in då....:)
Mm... blyghet kan nog vara en orsak. Jag brukar bli det om det är väldigt högtravande och liksom initierat, då ger jag inte ifrån mig ett pip. Om jag inte är insatt i ämnet förstås.
Och ni andra: tack för alla rara saker ni skriver om hur jag skriver, jag blir jätteglad och det värmer! Känns nästan som om jag gått med håven, jag hade inte tänkt hysta in en massa smicker faktiskt. Men visst - jag blir så glad så. Erkännes.
Och nu ska jag in till "alla nytillkomna tittare..."
P.S. Från Gagga: 3235 unika besökare hade jag visst. Hade inte kollat på ett tag.
Gagga: Unika? hos mig får man gärna vara dussinmänniska...*fniss*
(Jag vet vad du menar, men har inte lyckats klura ut vad min räknare räknar)
grattis!
så många har inte jag.
men jag är glad ändå, för jag får läsa din!
Ja, jag skriver deckare! men bloggen handlar om mycket annat också.Tack för besöket, bloggblad! Jag blev så nyfiken på den där boken... vad handlar den om? var finns den?
Åh, grattis till besöksstatistiken! Helt suverän, men inte otippat. Jag blev fast från början.
Det som du skriver:
--->Mm... blyghet kan nog vara en orsak. Jag brukar bli det om det är väldigt högtravande och liksom initierat, då ger jag inte ifrån mig ett pip. Om jag inte är insatt i ämnet förstås.<---
Det stämmer precis exakt på mig också.
Annika: Hmm... nu har jag ju tänkt mig att vara lite halvanonym här, men antingen googlar du på titeln, eller också skriver ett mail till bloggblad@spray.se så får du adressen till min hemsida där allt jag skrivit (njae inte allt, men det publicerade) finns. Jag hittade ingen mailadress på din blogg.
Boken finns nog på en del bibliotek.
Vad jätteskoj :-)) Grattis!!!
Tror tyvärr att en del som bloggar är mer intresserade av att bli lästa än att läsa andras....det märker man på hur de skriver ibland kan jag tycka.....
Jo, du Alex, det är nog så ibland. Som med dikter - det är fler som skriver än som läser...
Jag höll på i säkert över ett år och läste bloggar och kommenterade innan jag gav mig in på det själv. Jag trodde aldrig att nån skulle läsa mitt, därför tog det sån tid. Så snacka om glad överraskning!
Att kommentera är ju halva glädjen :)
WOW - TVÅ karlar! Ni är så välkomna i vårt ganska kompakta kvinnogäng!
Patrick: mamselamsen och jag konstaterade just i dag att kommentarerna "bakom" är roligast av allt!
Skicka en kommentar