Det är så himla mysigt med Lillstumpan, men fy så trött jag blir efter en intesiv barnbarnshelg. I dag var hon med och lyssnade på min barnkör och blev mycket impad och ville ha en egen tröja. Men det tar några år innan hon vuxit i körtröjan... Hon försökte sno med sig en som snuttefilt, och när inte det gick skulle hon "nåna" mormors skor...
Nu vet jag nån som ska lägga sig på soffan med lite sof(f)tmusik och flumma bort en stund.
Väskan var tung, men en tvååring "kan själv"...
9 kommentarer:
Kan man neka sitt barnbarn en snuttefilt? *skrattar*
Så himla söt! (jag vet, jag tjatar om samma sak hela tiden men jag kan inte låta bli)
Ett sånt rart litet barnbarn kan man nog inte neka något. Men visst blir man trött, Man är helt enkelt inte van. Fast det är det värt.
Jo, körtröja kan jag neka, för om alla barn skulle dyka upp räcker inte tröjorna...
Annars har jag svårt med "nej"-en, modern/dottern är mycket bättre på att fostra. Fast å andra sidan kunde jag själv som ung mamma säga ifrån, nu har jag blivit mildare och mesigare...
Jamen då har du ju blivit en riktig mormor -Kram på dej!
man aldrig så kompetent som när man är två, möjligtvis när man är två coh ett halvt.. eller sexton..
Bloggis, det är det som är privilegiet med att vara mormor - att få säga ja även i "fel" situationer! Så njut! Det är Din dotter som får stå för fostran och Du för nöjet
Jodå, jag gör som jag vill, och L har redan lärt sig det. Men så var det med mina barn också, de kunde skilja på mormors "snälla" regler och våra tuffa.
förtjusande bilder...
Skicka en kommentar