lördag, oktober 29, 2005

Inte vilken sten som helst


Stenen i förgrunden är inte vilken sten som helst, utan en mycket viktig plats. Där förlovade jag mig för många år sen. En stjärnklar, ljummen augustikväll...

Hur det gick sen? Ringen vet jag inte var jag har, men fästmannen ligger i soffan i rummet bredvid. Fast, fästet är borta och festen är slut... och vardagarna tragglar på och blir till år.

Jaha, tänker ni förstås nu, har Bloggblad blivit sentimental och börjar visa gamla bilder ur familjealbumet? Nej, nej! Men jag har varit på kurs idag lite till höger om stenen och smet iväg ensam en stund efter den smarriga lunchen. Och - jo, lite nostalgisk blev jag...

10 kommentarer:

Batbut sa...

Mysigt att ta en tur i det förgångna och minnas lyckliga, speciella ögonblick

Mamselamsen sa...

Nostalgitrippar är underbara

Mette sa...

Åh! Jag vill också förlova mig så romantiskt på en sten....

Bloggblad sa...

Du kan få låna stenen och ... eller, näe, jag behöver honom nog själv när jag tänker efter.
Fast HAN sa bara "jaså" när jag berättade var jag varit. Ingen romantik så långt ögat skådar...

annika b sa...

Vilken vacker plats, vilket romantiskt minne!

Mikusagi sa...

Vad gulligt! ^^

Christina sa...

Så vacker plats och ett vackert minne. Sånt kan göra att man blir lite nykär... i sin egen man för egna minnen väcks till liv.

Marmelad sa...

Haha... vi förlovade oss hemma i vardagsrummet eftersom vi ändå skulle gifta oss snart. Totalt oromantiskt egentligen, men ingen av oss är nån större romantiker förstås.

Marskatten sa...

Vilken vacker plats att förlova sig på! *suckar romantiskt*

Marskatten sa...

Förresten, är det Bråviken? Det ser ut så, jag är född i Norrköping och har bott i Lindö, strax utanför stan.