Jag är trött och tagen av det krånglande örat och håligheterna i skallen som idag varit fyllda av vadd, men lite uppiggad av barnbarnet som är här över helgen. Så mellan soffliggningarna har jag som vanligt varit mormorazzi. Och visst känns det skönt med alla glada tillrop jag fått på bloggen också.
Här har flickorna bakat lekdeg och geggelimojat. Och så får jag lite uppfostran mellan varven. Efter att tidigare på dagen ha fått en uppsträckning av tvååringen för att jag hade fötterna på bordet, kom hon in till teven på kvällen vid läggdags, tittade strängt på mig, hytte med pekfingret och sa: Inte fötte bodet. Och vände och gick till sängs. Vad ska det bli sen när hon upptäcker att mormor inte alltid är så välfostrad som hon...?
9 kommentarer:
En sån liten sötsmula! När hon upptäcker att mormor inte är så väluppfostrad (nån gång i tonåren) kommer hon att säga "puh, vad skönt, hon var en människa".
Nu ska du inte vara uppe och slarva längre, Sov gott och krya på dej!
Rättelse: fel tempus på hennes replik: det ska vara presens, inte imperfekt, såklart!
Först fattade jag inte vad du ville rätta till - fick läsa om alltihop. Jag är visserligen språkpolis men en snäll en, och märker verkligen inte ord! Du kan helt lugnt syfta hur du vill - jag läser med snälla ögon. Och gör fel ibland själv också för att bevisa tesen att ingen är perfekt!
Men nu ska jag lyda ditt sovråd!
Min väninna har en treåring som är likadan och jösses vad de är underbara *skrattar*
Oj oj oj.... jag har både fötterna på bordet, petar i näsan och röker (än så länge) Hur ska det gå?
Visst är de härliga, men inte för ofta och för länge... det tar på krafterna att hänga med i farten.
Och mamsen, det går att lära om. Min man slutade svära när våra barn började prata = respekt för svärmor som hatade svordomar. Det hade inte gått att an de skvallrat eller tagit efter. En fördel är att han började aldrig om igen.
Nu håller vi på att lära henne att det finns nåt som heter "inneskor" för hon är på alla som går med skor inne också. Värsta lilla ordningspolisen!
Ha,ha! Vilken härlig unge! Och söt som socker!
Krya på sig goa frun! Mormorazzi tycker jag var ett snyggt uttryck. Själv är jag morazi eller kanske mammazi då?
PING!
Skicka en kommentar