måndag, mars 13, 2006

Två ord...

Jag fick ett trevligt mail idag - en i trakten mycket känd sångerska vill sjunga en av mina låtar på sin sommarkonsertturné. Men - hon vill ändra två ord och hade förslag på hur det skulle vara. Hm... Poetisk stolthet... Hmm... Äsch, inte tusan har jag det. Klart hon får ändra, det kan väl vara värt två ord att bli sjungen på turné av henne! Jag riktigt hör hur STIM-pengarna rasslar in... en normallång låt ger 8:- när den sjungs live... kanhända får jag ihop en hel tjuga! (Och jag ska inte rimma nåt på att det får duga...) Alltså, jag får inte allt själv, måste dela med tonsättaren...

Sen fick jag ett riktigt pappersbrev - som inte var fönster på. Känner mig hedrad även av det. En personlig inbjudan till Anders Frostenssons begravning. Från hans son. Visst, hade Örebro legat lite närmare kunde det varit spännande att vara med och frottera sig med ärkebiskopen, men... jag har ju inte ens träffat AF himself, så jag skulle nog känna mig som en nyfiken gam.

Varför jag blev bjuden? Jo, jag har (tillsammans med ett hundratal andra sångtextförfattare) fått stipendium några gånger ur hans fond för tänkbara psalmtextförfattare (För den som inte vet det, så var AF för kyrkan vad Astrid Lindgren var för barnboksvärlden.) Och eftersom AF-stiftelsen ordnar minnesstunden är alla stipendiater inbjudna. Vid närmare eftertanke skulle det vara himla roligt att träffa dem, en massa kyrkkändisar, sjunga ihop med dem... - men, nej - gå på en begravning där jag inte känner liket... det bär mig emot...

En till positiv sak: Snön har börjat smälta nu när solen lyst lite varmare.

18 kommentarer:

Anne-Maj sa...

Små bäckar ger ett stort...? Mest blir det ära. Kanske blir det skivkontrakt till hösten?

Kan jag gå i ditt ställe och träffa lite kändisar. Jag ha bara tjugo mil dit.

GRATTIS förrestern! Det höll jag på att glömma....(Hade letat efter klänningar hela kvällen)

Eva sa...

Grattis! Det måste kännas hedrande. han var en stor psalmförfattare, många vackra psalmer har han skrivit. 155 psalmer i den Nya Psalmboken har A. Frostenssons skrivit texten till. Men jag förstår om du inte vill gå. Så du skriver psalmtexter också? Och vad nyfiken jag blev på vem som ska sjunga din text!!!

Marskatten sa...

Oj! Vad jag blir imponerad av dig.Duktigt gjort Du är ju en kändis...
Vill du inte berätta vem som ska sjunga?

Bloggblad sa...

Tack! Jaså är det så många psalmer? Jag har inte fått med några texter i nya psalmbokstillägget, men jag har skrivit en del som används till annat.

Men kändis? Nej, mycket lokalt här i området möjligen. Att jag inte skriver några namn i bloggen är för att jag inte vill att alla som googlar på sig själva (och de är många!) ska hitta hit.
Jag länkade till en grej jag varit på en gång, och två dagar senare fick jag höra att den ansvarige varit inne på min blogg. Nu skriver jag inget jag behöver skämmas över, men ändå...
Den som är nyfiken får skriva till bloggblad@spray.se
Anne-Maj: visst, kliv på du bara!

Elisabet sa...

Så roligt för dig!!

Om du finge välja en favorit bland alla psalmer, vad skulle du då ta?

Gunnel sa...

Grattis. Vad kul att få så mycket uppskattning. Du blir verkligen sedd!

Bloggblad sa...

Elisabet: Jag har flera favvopsalmer, men de är inte Frostenssons. De äro: Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken + Blott i det öppna (90)... m.fl.

Gunnel: Du, det där är värt ett helt inlägg för sig. Om att "mycket vill ha mer..." För så fort den ena gränsen är passerad, finns ett nytt mål, lite längre bort.

Elisabet sa...

Var inte rädd ... är det inte Ylva Eggehorns, eller är jag helt ute och seglar?

När jag var mycket ung och åkte störtlopp i slalombacken hemma, sjöng jag alltid psalmer .. mest "Jesus för världen givit sitt liv ..".
Jag tror att det var i ett försök att blidka alla gudar ..,-)
Och när min pappa körde bil, sjöng han höööögt .. "Närmare Gud till diiiiig ...".
Det kändes inte direkt säkert.

Bloggblad sa...

Elisabet: Jo, det är Ylva Eggehorn. Och det påstås att det är den enda psalmen där varken Gud eller Jesus finns med, vissa tycker att det är en kärlekssång.

Om "Närmare Gud till dig" finns en skröna att orkestern spelade den när Titanic sjönk. Jag lärde mig det som barn redan, men tydligen är det ett påhitt.

Kuriosa: För ett par hundra år sen sjöng man psalmerna väldigt långsamt, varje ton höll man ca 1 sekund.

Eva sa...

Jag tycker om många av psalmerna i tillägget, inte så högtravande. "Var inte rädd" är så vacker.

Mette sa...

Gå på begravningen där man inte känner liket. Lät skoj, heheh. Som om det finns begravnings wanna be´s liksom, hehehe.

Stickbloggen sa...

Grattis, grattis! Ja, här smälter det också lite nu! Äntligen *ler*

B*i*g*g*i*s sa...

Så roligt att ditt alster blivit utvalt. Säg till om du behöver distribution av din nästa skiva! :-)

Bloggblad sa...

Biggis: lugn! Jag hör av mig när det blir aktuellt!

Monica med yffen sa...

Snart är det dags att sluta jobba och ägna dig åt det här på heltid, det hör jag, det.

Mamselamsen sa...

Äh... fy tusan. Så när engarna öser in... ska vi åka till Las Vegas då och mångdubbla dem?

Stickbloggen sa...

Tack för kommentaren om Moas böcker och vad intressant med din morfar!

Ja, kanske språk och grammatik inte är det perfekta men berättelserna är ju så bra och så viktiga att bevara tycker jag.

Tänka sig att det fanns ett liv före internet och tv och rösträtt och allt och att det minsann inte alls var 'bättre förr', åtminstone inte för vanligt och fattigt folk, sicket elände de levde i. Det får mig att värdera och uppskatta så många saker i min egen vardag.

Bloggblad sa...

Mmy: Jag HAR ägnat mig åt det på heltid... men ett par tjugor då och då ger för lite i plånboken.

Mamsen: Nädu! Jag har tur i kärlek, jag satsar inte på spel!

Monica: Jo, livet förr var inte så enkelt. De hade stress på ett annat sätt: mat för dagen och kläder mot kylan.