Läs ett bloggblad då och då * när andan faller på * Jag skriver när jag får tid över * och inte jobbar för att tjäna klöver
Statcounter
torsdag, januari 04, 2007
Klart
Det var många som inte har hört talas om att påta... intressant. Våra slöjdfröknar har nog inte gått samma kurs... Men nu är det klart. Ett enkelt halsband, mest på skoj. Förmodligen blir det nog barnbarnet som använder det.. Det gick inte att komma så nära med kameran att maskorna syns. Skarven fick bli en knut i stället för fin pärla. Den enda lämpliga jag hittade kostade på tok för mycket. Jag har fått order om att inte syssla med såna här grejer på ett tag. Var hos chiropraktorn för en timme sen, med min onda högeraxel, och han hade en hel del att säga om den och att göra... helt knäckt blev jag. I alla bemärkelser. Fy tusan vad det krasade! Jag hade både låst fast kotor och fått en inflammation i musklerna där. Ingen stickning på ett bra tag. Och inga långa sittningar vid datorn... Däremot är stavgång bra. Tur att jag gillar det, då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Jag kan också påta! Min farmor lärde mig. Silverhalsbandet blev jättefint, nästan så man vill kopiera.
Qi: Gör det du! Tunt silverblandat vitt garn. Tog bara ett par teveprogram.
De halsband jag såg på marknaden tog de 80:- för, och de hade en liten silverfärgad träkula över skarven.
var det den samme finne som gjorde det före julen? Påta, hur gör man det egentligen?
Anne-Maj: Nej, det här är den gamle vanlige chiropraktorn som jag brukar gå till vart femte år ungefär. Här i stan.
Finnen var bra, men han sa själv att han inte kunde få loss mina fastnade muskler. Vi får se om den gamle vanlige kan knäcka loss mig.
(Den gamle vanlige är svår att få tid hos, det var därför jag svek i höstas.)
Haha! Såna gjorde vi på lekis när jag var liten. Jag gjorde en halsduk till Gubben Plupp ;)
Tack för att du väckte det minnet till liv :)
Det förklarar saken...
Det sr väldigt fint ut.
Jag är hopplös... Nu vill jag ju också prova ;)
Annika&Saga: Gubben Plupp... nån sån hade inte jag... och jag minns faktiskt inte vad jag hade snoddarna till då.
Linda: Googla på "påta" så hittar du nog flera sidor.
Men det blev ju jättefint. Men jag skulle säkert bara trassla till det...
Var rädd om dig och din onda axel! Hoppas det blir bättre snabbt.
Krasande axlar är inte kul... mina har rasllat sedan långt före jul.
Går också med mina stavar, det är härligt.... :)
Och lyssna på böcker kan du ju göra massor av.
Hur gick det med den där boken som du skulle tävla med föresten? Hann du klart till dödslinjen?
Men stackars dej.... inte få pyssla.Men det finns ju annat förståss.... läsa såg jag nån "pratade "om. Du kommer säkert på något mer.Ut och stavgå i det fina vädret är heller inte fel. Själv ska jag gå ut i det soliga vädret med min lilla rymling till hund i KOPPEL. Hon rymde igår,så straffet är i koppel numera:).
Nä, det där påtande känner jag inte till, (men väl påta i jorden) men silvergrejen tycker jag ser trevlig ut.
Tack för era axelomtankar! De värmer! Och stavgång går utmärkt utan att det gör ont. Har varit ute en timme nu i solen.
Vonkis: Ssccchhhh! Jodå, det är klart och inskickat, nu ska jag försöka glömma bort det. Chansen är ändå minimal hur mycket jag än tror på det själv.
AAAJJJJ!!!! Skicka din adress till min hotmail så kan jag skicka ett bra liniment om du vill prova som lindrar inflammerade axlar...
strumpstickan@hotmail.com
P.S Som present alltså.
Skicka en kommentar