Tider brukar jag inte vara slarvig med - även om jag är det med en massa annat... Men i dag blev jag drabbad av mitt eget SLARV!
Hade tagit kompledigt, den sista av 5 dagar som jag jobbat ihop... såg fram emot en slapp förmiddag, stavpromenad och sen lite fixning... Därav blev intet. Jo, sovmorgon fick jag, men mitt i gröten ringde mina svenska-2-kollegor och undrade var jag var någonstans. Det är ibland ett dilemma att höra till två rektorsområden och två olika grupper... Så jag hade bara tagit ledigt från den grupp som skulle ha studiedag i skogen och missat att vi andra skulle träffas kl 09....
Hade inte läst förra protokollet särskilt noga.... suck.
Nåja. Jag cyklade dit efter gröt + kaffe... och lång lunchrast hade de planerat in, tur det, så hann jag hem och få ett trevligt telefonsamtal från en av mina kompositörer - som hade fått mail om vår låt som ligger i min länklista här till höger. Någon har mailat honom att det är en så underbar låt - och det läste han just som han planerade musiken till en släktings begravning. Så nu blir den spelad och sjungen där.... bara för att någon okänd (undrar just vem av det är....) hade läst-lyssnat på internet och påmint honom. Nej, han är inte gaggig alls, men har liiiiite större grejer för sig... :) Och så hann vi förstås prata och planera lite ev. fortsatt samarbete.
15 kommentarer:
Grattis igen! Till dina musikaliska framgångar. Du har verkligen skjut just nu. Passa på och njut! (Rim där, såg du det?).
Vad beträffar första delen av din blogg: det var inte SLARV, det var ett SENIOR MOMENT, ett uttryck som min älskade lillasyster (R I P)introducerade mig till. Ungefär som när man står mitt i trappen mellan villavåningarna och får känslan av "Vad f-n gör jag här? Är jag på väg upp eller ner? Och varför?"
Vänj dig vid det, Bloggblad. Det blir bara fler&fler av dem, tyvärr.
Men å andra sidan, jag kan ha fel och kanske var det bara slarv.
Grattis i a f !
Senior moment... det lät flott. Det ska jag kalla det nästa gång jag gått uppför trappan utan att minnas vad jag skulle hämta...
Vad gäller rimmet... bra, men jag saknade metrik... :) (petimeter dänna!)
Och tack - jag njuter som bara den av flytet. Om det bara flöt in lite pengar också så jag slapp leva efter skolschema... Bara ha ett par lektioner runt ett par kafferaster...
Hm, läser här ovan och inser att jag har haft senior moment sedan tonåren... Nåja, vissa mognar snabbt.
Verkligen roligt när det börjar hända saker med dina skrivna ord, hoppas nu att det börjar flyta in pengar också!
Humlan: Jag har hört att det räknas som en släng av Aspergers, det där att liksom tappa bort sig mitt i - lär ska vara jättevanligt, och ännu vanligare hos män...
Pengar... nänä, på den här nivån blir det inga pengar att tala om. Skulle jag leva på STIM-pengar och royalties, då skulle jag vara mager... hm... kanske skulle jag försöka? Har ett och annat kilo att avvara...
Åkäj, fast du vet att metrisk vers är sällsynt i modern poesi och det gäller att förnya sig, but here comes:
Käringen har skjut
Passa på å njut!
(Obs! bara ett "r" i käringen)
Eller a la haiku:
skjut
njut
du som har
Men Bloggblad, det
heter
petimÄter
med Ä tänker jag
Från "dänna" pedanten till en annan.
Det här bredde ut sig, för jag hade lust att gnabbas litet, men det var ju dina framgångar som var temat, så grattis igen! Stimstålarna kommer säkert snart, ska du se.
Kulsprutan: Det är därför jag håller mig till sångtexter! Jag kan nämligen inte skriva poesi ometriskt. Har försökt, men det blir meter och melodi även utan rim.
Men tjistanes! Här har jag levt i över 50 år och trott att petimÄter stavades med e, som jag uttalar det.... tänk vad man lär sig av bloggarvännerna. För det är skillnad på slarvstavning och okunskap - jag erkänner ovilligt att det var det senare.
Tack för upplysningen - nu kan jag fortsätta petimätra rätt stavat!
Jag uppskattar dina poetiska excesser med diverse metrik!
Ja, vem kan det ha varit som mailat honom .., det kan man verkligen undra över ..-)
Hallå - jag var själv tvungen att kolla stavningen i AO. Visste knappt vad en petimätare var!
Grattis för en tredje gång till just den här framgången! Jag är säker på att flera nya är på gång. Hoppfullt kommer de tillsammans med klirr i kassan.
Kanske skulle vi kalla oss pedanttanter när vi petimätrar.
Frånsett vårt "gnabb" idag - hur stolt skulle inte jag vara om jag kunde skriva sångtexter som du kan och gör. Och dessutom få dem producerade. Djisssus!
Fast jag tycker nog att faen oxå låter bättre än "tjistanes", men uttrycket är kanske lokalt? (Gnabb).
Fy fabaian, vicken dag rättare sagt start... Nu tar du dig i soffan? Jag har knallat i städbyxor och tagit itu med saker sm skulle ha fixat för längesen. Känner mig som en präktig hemmafru just nu. Egentligen beror det på att jag har panik, makens moster och make ska komma på besök när som helst så vill jag ha det lite städat.. Inte slarvigt i makens kontor, där böckerna ligger huller om buller, tavlor på golvet och vidare.. Tavlor som har varit i makens mormors ägo. Mostern hade hand om bouppteckningen så ska man snygga till lite.
När man hamnar i Senior Moment mitt i trappan så brukar jag gå tillbaka till utgångspunkten igen. Då minns man vart man var på väg. Men det blir ett himla springande upp och ner i trappan.
Elisabet: Jag skulle nästan kunna misstänka dig ... :)
K-sprutan: *andas ut* då var det inte bara jag som inte kunde!
Det där med stoltheten blir en vanesak - tyvärr, kanske. Första gångerna någon av mina texter framfördes offentligt grät jag, nu tycker jag det är jätteroligt, men jag har vant mig och gråter inte (om det inte är extra vackert). Vill bara göra fler nya grejer ... andra forum. Och det där med ord och rim - det har jag haft lätt för hela livet, andra har bollsinne, eller ordningssinne vilket jag är helt i avsaknad av. Jag är bara pedanttant på vissa områden.
Det var min salig mormor, mycket from, som hade "tjistanes" som sitt värsta kraftuttryck, och jag har anammat det. Tycker det är gulligt. Hon skulle varit 130 år nu...
Anne-Maj: Jag har faktiskt gjort som du: lite "fjäskröjande" för sotaren kommer i morgon och ska upp på vinden = måste genom övre stökiga tv-hallen och det ännu stökigare arbetsrummet...
Nicoline: Bra motion för både kropp och själ... :)
Äh, inte tror jag att du har några senior moments än på några år. Det var nog bara att du förträngde det där. Mycket roligare att vara helt ledig.
Jättekul med kompositörsamtalet!
monica: tack - skönt att du tycker jag är för ung för sånt... Klart jag hoppas att han ska ta itu med nåt av våra andra projekt - men har rätt mycket på gång.
JAg brukar skylla på att jag har tefonhjärna när jag glömmer bort saker och ting. Det här med tider är ett gissel för mig om jag tappar bort tiden. Då går adrenalinet upp i topp och så är hela dagen förstörd.
Gunnel: Det händer mig bara någon enda gång per år att jag glömmer en tid - och då skäms jag desto mer. Normalt funkar mitt inbokningssystem i hjärnan, jag skriver upp, men har mest koll utan uppskrivning... har haft... det blir lite sämre och jag kollar oftare.
Men träffen igår berodde på att jag struntade i att läsa protokollet så pass noga att jag la siffror på minnet... dock var jag irriterad över att få min lediga dag "förstörd". Fast jag får igen den...
Skicka en kommentar