Det funkade inte att lägga in videon med nya allsångsledaren som sjunger Stockholm i mitt hjärta - och kompar sig själv på piano. Så det blir i stället en bild från medeltidsjippot här i stan. 
En av oss blev inspirerad enligt "kan själv"-metoden... men fick ingen häst med kappa...
Noggrann kontroll att morfar (den av oss som kan mest om häst) följer med och håller...
Och hästen var ju snäll.... så efteråt fick den en klapp. Notera barnets klädsel... Typexempel på vad ordet "kompromiss" innebär. Hon skulle faktiskt ha prickiga sommarklänningen idag. Det är visst varmt! Men eftersom morföräldrarna inte höll med om det, fick det efter ett visst meningsutbyte bli både och. Och självvalda varma kläder... och allt var frid och fröjd igen.
Nu börjar jag känna mig ganska mör... faktiskt. När får jag gå och lägga mig?????
17 kommentarer:
Förstår inte varför du är mör.. Kan det bero på den bestämda unga ryttarinnan?
Jag är stum av beundran inför den kondition och uthållighet ni uppvisar. Från att inte ha sovit, kliva upp kl sex och ha tjugo aktivteter innan frukost till att bevista medeltidsdagar och ändå orka blogga. Otroligt! Ginseng?
Vem kan motstå en sån liten sötnos =))
Tänk att de små har så mycket energi, tur att ni är två att dela på det. Men hur trött man än är så får man energi av de små gullungarna också!
Ja, det är en evig rundgång.
När jag var i Sthlm satt jag och Emma och tittade på när Anna red .., i fyra timmar satt vi i snålblåsten med hästtäcken över oss .., och jag kände mig för första gången på länge som en God Mor.
Nu tittar jag på dina bilder.
Tur att morfar är modig.
Jag vill också vara medeltidsriddare...!
Jag har läst mig till att under medeltiden fanns det band av kvinnor som drog runt och var med på torneringar. Fick man lära sig det i skolan? Nej!
Vad det den här helgen det var!?! Jämarns, jag som hade tänkt kolla in medeltidsjippot det här året men har inte haft någon koll på när det skulle vara (rätt typiskt mig...)
Tycker det är så härligt att tjejen har sånt skinn på näsan! Klart hon skulle ha klänning på sig, det är ju ingen snö ute än!
Och du höll dig på behörigt avstånd? *s*
Medeltidsjippo låter spännande. Något sådant ska jag bevista någon dag. Minsann.
Och visst kan man ha prickig klänning även om det inte är varmt. Kan du inte ge lite energi till mig... eller viska vad du gör för att ha så mycket av den varan...
Ha en skön söndag!
Qi: Kanske....
En liten tant: Det går på ren vilja. Och faktiskt är det lättare att dra omkring på stan i några timmar och titta på saker - än att leka nya lekar i ett kör hemma. Hon är gudomlig att ha med sig. Tittar och pratar - springer aldrig iväg eller gnäller.
Majsan: Det är just det... oemotståndlig.
Humlan: Jag funderar ofta på varifrån hennes enorma energi kommer. Hon äter inte mycket, så det är knappt därifrån.
Elisabet: Hm... jag trodde att den tiden var förbi. Jag minns hur vi turades om att följa med - maken tog allt med sport och ridning, och jag tog körer och spelning...
Nu börjar det om...
ab: Det visste jag inte. Att du har en dold riddare inom dig...och inte att det fanns kvinnliga riddare. De flesta igår var kvinnor, men blev omtalade som om de vore män.
Vonkis: Då läser du inte NT - för i så fall är det en bedrift att missa det... :) Men du har väl fullt upp ändå?
Anne-Maj: Jag räknar kallt med att de flesta vet att 4-åringar helst klär sig själva, efter egen smak...
Nina: Det är lite annorlunda med medeltida marknad, helt klart mysigt. Fast ganska dyra prylar.
Jag önskar också att hon kunde dela med sig av energin, för den är enorm. Morfadern och jag är väldigt sega och energifattiga just nu.
Mmmm - jag minns en viss liten dam som också hade klätt sej själv. Det handlade om att besöka BB och titta på sin nya lilla bror som föddes i mitten av april. Även denna lilla fröken favoriserade rosa sommarklännigar i alla väder - att fjolårets var lite urvuxen spelade liksom ingen roll. På huvudet hade hon en liten svart kalott med känselspröt på - minnen från en maskerad, då hon uppträtt som nyckelpiga. (Hennes nalle var också med på maskeraden, utklädd till geting ...)På fötterna hade hon rejäla graninge som slamrade på långt håll i BB-korridoren. Ovanpå alltihop en likaledes urvuxen kappa. När hon såg mej lyfta upp lillebroren bakom glasrutan väste hon "Lägg ner honom!!!" Men sen älskade hon honom - så där 20 år senare ...
Enjoy your nearest and dearest while you have them. Every second counts!
Lovely pics!
Nostalgiråttan: Jag förstår din nostalgi - och kan se stilen för mig. I dag när vi gick till kyrkan var det soldress på, med kjol enbart framåt - shorts på baksidan - så kjolen vippade bara framåt över långbyxorna i camouflagetyg. Och så guldsandaler!
Anonym: oh yeah!
Vilken lycka för en liten tjej att få rida!
Vad det gäller kläderna höjde jag inte ett dugg på ögonbrynen...för det är vanligt att ha lager på lager nu för tiden. Kanske fler barn som väljer sina kläder på mornarna och får lov att kompromissa...så kan det vara :O)
gunnel: Tänk - jag har inga minnen av att jag valde kläder som ungar gör nu. Jag hade nog inte så många ombyten...?
Det är rätt, det ska börjas i tid :) Vi har faktistk fyra grupper i veckan grupper i veckan med barn i precis den åldern...
Mossfolk: Hennes mamma red ett par år, vi bodde bara ett stenkast från stallet när hon var liten, men intresset försvann... och det är klart att jag peppade det där med körsång och flöjtspel i orkester lite mer... Och i barnbarnets fall tror jag det blir sång eller golf (om pappa får bestämma...) som gäller.
Men det var kul att hon vågade - nån vecka tidigare vågade hon inte.
Skicka en kommentar