Vilken rolig eftermiddag jag har haft! Blogglektion med Musikanta - och som efterrätt fick jag njuta av lite musik. Jag minns inte vem av er som la in flera versioner med Les feuilles mortes, men här kommer ytterligare en. Nån annan gång ska vi spela fyrhändigt och sjunga duett. jag lovar - fast när...?
Däremot lägger jag inte ut bilden på mitt stökiga skrivbord när vi sitter och leker, jag vill ju låta er kära läsare, leva i tron om att jag är en städad person. Det måste man åbäka sig iväg till Musikanta för att få se. Fast jag klippte bort en hel del stök...
Jag har nu lagt in ganska många av mina favoriter i hennes nyligen-lista och tipsat om rolig läsning.
16 kommentarer:
HäHä!skrattar jag... Stök? Menar du att bilden hos Musikanta på något vis skulle antyda ett stökigt skrivbord? Kära nå'n... Så oskuldsfull du är!
Om det inte vore för att jag tror att ni alla skulle vända bort er blick i vämjelse och aldrig mer besöka min blogg skulle jag lägga ut bilder på skrivbord och andra ytor från mitt hem och min arbetsplats för att visa hur STÖK ser ut.
Men trevligt med blogglektion!
Jag är också jättebra på just stök.
Precis så ska lediga dagar tillvaratas. Verkar ha varit väldigt trevligt.
Här är en till som sällar sig till STÖK!
Ni verkar ha haft väldigt kul.
En liten tant: du, jag skickar dig hela bilden, så ska nog ditt skratt tystna! Bara du lovar att inte anmäla mig till det nya städprogrammet i teve.
Panter: Jag gillar inte när det är stökigt - fast det blir det så fort jag vänt mig om, så det är ingen idé att jag försöker, i alla fall inte på skrivbordet.
Annika: Hm... fast på bilderna från ditt hem, ser det väldigt ordningsamt ut.
Vi har alltid kul, Musikanta och jag.
Jag har rationaliserat bort mitt skrivbord, så nu har jag mitt stök överallt istället...
Här är en till. Vet inte hur ofta jag städar "katedern" men den är alltid lika rörig...
Nu har jag spelat högt här på jobb, flera gånger.
Det var ett alldeles utmärkt sätt att mjukstarta fredagen på.
Tack så mycket Musikanta!
Och tack Bloggblad för att du lade ut den härliga filmsnutten.
Nu måste jag kolla in ditt skrivbord, men jag tycker det är märkligt att det står hos Musikanta :)
IT-mamman: Och jag fick ett drygt 5 meter långt - i vinkel - för att få plats med allt, men måste sitta vid köksbordet rätt ofta...
Vonkis: Tur för mig att jag inte har någon... men jag minns...
Linda: Ja, visst är hon superduktig. Men proffs ska ju vara det...
Det var inte för att visa skrivbordet egentligen - det var för att lära henne hur man fixar in bilder och flyttar dem till rätt ställe i texten... och för att länka.
Det är nåt speciellt med franska visor! Jag älskar fransk vis-schlager från 40- och 50-talet. Är nog född minst ett årtionde för sent...
Jag tror det ar forsta gangen jag besoker din blogg! Sa fint du har! Stadat, liksom. :o) Inget stok! Jag ska surfa runt har ett tag.
Visa skrivbordet nu! :oD
Och tack for musiksnutten! Sa fint! Min mamma brukade spela den dar sangen...
Ingela: Tänk om man hade kunnat få välja... då hade jag nog valt det glada 20-talet... :)
aurorabuddha: Välkommen hit! Skrivbordet finns delvis att beskåda i kompisens nya blogg som det är länkat till. Och visst är det en härlig låt.
När jag spelar den, går det bara åt en tredjedel så många tangenter... :)
Men vänta bara! Snart blir det fyrhändigt!
Jag tror att det har blivit ett litet missförstånd här. Skrivbordet står faktiskt hemma hos dig och inte hos mig. Jag har tagit foto på mitt eget skrivbord och ska lägga ut två bilder på min egen blogg, före - och efter städning, men jag har inte hunnit städa än för Mirren med familj kommer om en liten stund!
Å, så trevligt det var .., lite musik så här på kvällskvisten, ja, sång också!
Hälsa din musikaliska väninna från mig!
Musikanta: Det är bara bra om de tror att det stökiga skrivbordet är ditt... :)
Elisabet: Jag ska hälsa - fast hon läser nog själv!
Hihihi nu förstod jag vem det var på bilden. När jag satt på tåget och kollade din blogg såg jag din barnbarn. Tänkte: har hon börjat läsa bloggar, eftersom jag såg inte länken till bloggvänninan som var i blått.
Anne-Maj: Ja, om man kisar lite, finns det vissa likheter i frisyren - men synd att du inte kan höra skillnaden. Här har vi nämligen ett superproffs på piano!
Skicka en kommentar