Den som inte vill gissa, kan ju bara njuta av de tjusiga tecknen! Eftersom han är så väluppfostrad och artig och trevlig är jag helt säker på att han inte lurat mig så att det står något annat roligt...
Statcounter
fredag, februari 29, 2008
Fredagsgissning
Eftersom det finns så otroligt mycket kunskap samlad bland bloggarna, vore det roligt att veta om nån av er känner till det här språket. Jag vet vad det står - det är mitt namn, men innan jag fick den här eleven för ett par veckor sen, hade jag inte hört talas om det språk som har så här fantastiska bokstäver. Grabben är osäker på hur många bokstäver det finns, men han påstår att det är över 200 tecken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
23 kommentarer:
Kan det vara amarenga (eller hur det skrivs)?
Jag gissar på amhariska (amharinya, ett etiopiskt språk). Fast det är kanske det Pernilla tänker på också?
Pernilla och Ö.helena:
Jag är stum av beundran inför era kunskaper! Grabben själv säger "amarinjo" men det stavas på olika sätt har jag sett på google. (Han har fullt sjå med våra vokaler som allihop låter lika e häns yrön.... (bara som illustration!)
Visst kommer han från Etiopien!
Det påminner mig om en polsk bekant som en gång klagade på att det var så besvärligt att stava på svenska. Hest, häst och höst stavas ju olika fast de (enligt henne) uttalas exakt likadant!
Ö-helena: Jag tycker mitt jobb är så kul, för jag får hela tiden nya vinklar på mitt språk - och plötsligt kan jag höra när jag säger vokaler och den här killen ska peka på vilken det är, att de egentligen låter otroligt lika, trots att jag bemödar mig om tydlighet.
Tänk bara på ordet "hund".... finns inte en likhet med u-et i "ur"... Undrar just hur många "bokstäver" vi skulle ha om vi räknade alla långa korta, smala tjocka... ljud.
u och y saknar motsvarighet i de flesta språk utom de nordiska. De är så extremt rundade att de är snudd på omöjliga att uttala för människor med andra modersmål.
Nu går jag snart hem från jobbet. Hoppas att jag får igång min hemmadator under helgen...
Ingela: Som tur är får jag ungarna medan de är formbara vad gäller uttal. Jag kämpar mycket med uttal och prosodi. Att det låter rätt är himla viktigt. Viktigare än att kunna stava alla sje-ljud, t.ex. Sen har jag nog extra tur som har fått så himla underbara elever som verkligen vill lära sig och som har studievana föräldrar som peppar och stöttar och ser till att läxor blir gjorda.
kul, jag har fått mitt namn både på persiska och kinesiska
Hannele: Jag är så fascinerad av de två killar på 12 bast som jag har - de skriver arabiska och amarinja när jag förklarar på svenska eller engelska vad ord betyder. Det ser så flott och småpetigt ut... och SVÅRT!
Det där språket hade jag inte ens hört talas om...
Mossfolk: Inte jag heller förrän för ett par veckor sen... Men strax efter hörde jag en kompis berätta att hon var född i Etiopien och att föräldrarna kunde amarinja.
10-årsåldern lär vara en kritisk punkt när det gäller att lära sig att tala ett nytt språk utan brytning.
Sen är det säkert en fråga om "talang" och språköra också.
Amharinja var modersmålet för barnen till min kompis som var missionär i Etiopien där hennes två äldsta barn föddes och levde sina första sju resp. fem år. De kunde säga saker som "Vem ska vi äta till middag?" när de menade "Vad..." när de var nyhemkomna till Sverige. Det lät rätt lustigt med tanke på deras afrikanska bakgrund.
Ingela: Vid 12 år har jag hört sägas att en kritisk gräns går - men jag har själv märkt att det är lite olika. Kan bero på hur villig man är att ändra och härma... m.m.
Jag har träffat på ett fåtal som kommit i vuxen ålder och helt arbetat bort sin accent.
Vem ska vi äta till middag... det var roligt!
Herregud! Jag trodde med min snuskiga barnmorskefantasi att det var något annat bilderna illustrerade! Ber om ursäkt! "Morskan"
Morskan: Kan hålla med om att Bo... där efter kolon, kan se aningen suspekt ut.
Tänkte också amhariska, men kunde inte komma på namnet. Och tänkte också att han ritat något snuskigt där på slutet...
Det är inte så många bokstäver - skriver de bara konsonanter?
ab: Jag har inte nån koll på det - märker bara att han tycker våra vokaler låter likadana allihop. När han kan mer svenska, ska han minsann få lära mig mer om sitt språk!
Mina arabisktalande elever brukar fråga om det ska vara i med punkt, eller utan? De brukar inte höra skillnad på i och e. Det tog ett tag innan jag fattade att i utan punkt var e.
AB: Det är stavelseskrift, det är därför det finns så många tecken som över 200. Det gör ju också att det blir färre tecken i varje ord.
Att han inte hör skillnad på våra vokaler har nog inte med skriften att göra utan med att hans språk har färre vokaler, i talet alltså. Om vi tar exemplet med polska så är det till exempel så att skillnaden kort-lång vokal inte är betydelsebärande i polska, inte heller skillnaden rundad-orundad (ä-ö), och därför hör de inte den skillnaden i andra språk heller. Man lär sig att sortera bort det som inte är betydelseskiljande, annars skulle det vara omöjligt att förstå vad någon annan sa överhuvudtaget, eftersom alla inte uttalar allt exakt likadant. Det är därför vi till exempel har svårt att höra skillnad på kinesiskans tre tonaccenter.
Ö-helena: Tack! Det är underbart att det finns folk som kan saker i bloggvärlden, man får svar på allt.
Jag misstänkte det där med stavelser, men killen förstod inte när jag frågade om det. Han pratar skaplig engelska för att bara vara 12, men jag ser på hans ögon när han inte förstår.
Beträffande folk som invandrat i vuxen ålder tänker jag alltid på Cornelis Vreeswijk, som kom till Sverige när han var arton eller så. Han pratade ju inte bara helt brytningsfri svenska, utan hade en fingertoppskänsla för språket som många infödda svenskar saknar. Musikalitet och språkkänsla är tvillingsjälar förstås, men ändå: karln var ju fullständigt genial.
Jo, det var det etiopiska språket jag menade. Har en kompis som kommer från etiopien som lärde mig att språket finns. Ber om ursäkt för stavningen av det, har bar hört namnet uttalas av min kompis, aldrig sett det skrivet...
Pernilla: jag gissade det - och stavning finns det tydligen flera, lite beronde på vem som skriver..
I dag har vi hittat ett lexikon på nätet med engelska-amaharic som det tydligen heter på engelska. Killen blev jätteglad!
Skicka en kommentar