Ja, som jag förstod av svaret från "It will fit" (som jag gissar att deras namn betyder utan att skriva det i klartext) är det inte meningen att tjockisar ska vara moderiktiga - än. Nästa år när alla slutat ha leggings, då är det vår tur.
Jag lovar att inte hänfalla åt övrigt tonårsmode med bar mage och brösten på väg ut ur trådlikt linne, men för mig som är frusen om benen och inte vill börja med strumpor än, är det här modet perfekt. Döljer ådringar och bleka vader (ligga på mage och sola... det var länge sen...) 
Här kommer en bild på hur himla tjusig jag blev - linningen klippte jag ett jack i och leggingsarna satt uppe ändå. Kändes skönt och bekvämt och lagom varmt. När jag tog fram kameran hade jag redan tagit av min vita tröja, därför blev det censur upptill.
F.ö. tänker jag pröva ett tag hur det känns att leva utan blogg... Kanske hakar jag på igen, och kanske smyger jag runt och tjuvtittar vad ni har för er... Jag har fått så många goda vänner genom bloggandet att det känns svårt att bara hoppa av, men jag måste satsa tiden på en del andra projekt.
Jag vet att man inte behöver redovisa sina pauser - men jag gör det så ingen behöver tro att det hänt nåt. Mailadressen har jag kvar och datorn är igång varje dag, så den som vill nåt behöver bara skicka ett mail till förnamn@efternamn.com oj - det ser ut som en adress... men det är det förstås inte...
47 kommentarer:
Precis min tanke också...att leva bloggfritt ett tag, menar jag.
En liten paus skadar inte, sedan om abstinensen tar över är det bara att ta upp tråden igen.
Ha det så gott under bloggpausen, men vila inte för länge från bloggosfären.
M-katten: Det verkar som om ganska många i min bloggkrets skriver allt glesare.
Snyggt! Har du testat lite tjockare leggings förresten? Mer i trikå än strumpbyxmaterial, liksom. Det är min favoritsort. De finns bl.a. på Indiska.
Ö-H: Jag har testat en sån sort, i grovstickat, men fick ont i magen efter ett par timmar... vågade inte klippa upp det glesa materialet.
Ska kolla hur Indiskas större storlekar ser ut. Min magnedgång tenderar att ta god tid på sig... 3 cm på åtta månader ...
*suck*
Jag förstår förstås att folk har annat för sig än att sitta framför datorn och blogga... men det är inte mindre tråkigt för det när folk pausar och försvinner...
Läste förra inlägget. Svaret var ju så pinsamt att det nästan blev komiskt. Snitsigt att du kom på en så bra lösning :)
Mossfolk: Så har jag känt det ibland också, att jag saknar en del roliga bloggare. Kanske tar det mer tid ändå att skriva mail, har suttit här rätt länge och gjort det...
Det låter nog som om jag är vråltjock om magen, det är jag inte, och det är därför jag tycker det är så snålt tilltaget. Jag är bara överkänslig för allt som sitter åt - och därmed har jag klippt upp en och annan linning genom åren... (Men jag jobbar förstås på att bli av med orsaken till problemet)
*fniss* de där kriterierna av tonårsmode har jag aldrig levt upp till. Sen var ju jag en ovanligt snäll tonåring, eller nåt. hahaha
Det här med bloggandet tar verkligen sin lilla tid. Mer än vad man anar. Tur att jag är en snabbskrivare.
Trevlig helg!
Vem hinner blogga mitt i jobbandet :-)
Ha det så bra i pausen med de andra projekten du sysselsätter dig med.
Jag har samma problem med kläderna som du, dessutom är jag ju stor. Kanske ska testa att klippa upp linningen, jag också.
Ha det så bra med alla dina projekt! Jag hoppas att du kommer tillbaka!
Tiden ja, den räcker sällan för allt man vill och måste. Hoppas att du dyker upp då och då, för det blir allt tomt.
Jag kommer att spana in här och kolla om du skriver iallafall, inte så lätt att ge upp bloggen heller ;-)
Leggings är ett bra plagg, kan vara riktigt snyggt också när man har rätt upptill, och det har ju du...
Snälla, snälla, hör av dig ibland? Det är så mysigt att följa med dig och barnbarnet! Jag kommer att sakna dig.
Emelie: Jag svarade förut, men det försvann tydligen… att du nog inte bara var snäll utan även klok! Jag jobbade ju på din skola och minns att en av lärarna var förtvivlad över alla tjejer som hängde över honom med brösten – och om han tittade sprang de till rektorn och anmälde honom som snuskgubbe…
Nina: det är ju inte bara att skriva, jag läser ju hos alla som kommenterar hos mig, och svarar både här och där. Det tar tid även om man är snabb på tangenterna.
Ha det så skönt själv!
Vonkis: Just det. Jag jobbar ju bara halvtid med skolan, men mitt andra liv tar också en del tid. Hoppas du har det bra på ditt nya jobb!
Humlan: Lång, men inte tjock, minns jag dig som. Det går oftast utmärkt att klippa i linningen, fast jag har inte vågat på de glesstickade, av risken för maskor.
Panter: Det finns en massa andra bloggar att fylla upp med… men rart ändå om du saknar mig. Vi har ju en del gemensamt. Och det är mer av ”vill”-karaktär det jag tänkt mig, än ”måste”.
Annika: Om jag – eller när jag – kommer igen, då pingar jag på ”nyligen”. Jag vill inte göra nåt stor sorti, för jag vet ju inte om jag saknar den här kontakten för mycket.
Det kändes helt rätt med vit jumper och vita leggings. Och längre fram byter jag det vita mot svart.
Malou: Säg inte så… då blir jag ju tårögd… Jag kan nog tänka mig att lusten återvänder. Men jag tycker det känns fel att bara sköta om min egen blogg utan att läsa hos andra, och det är det som tar mest tid.
Ja du, fast kanske hade det varit lite lättare om jag varit lite mindre snäll och klok. Det är inga populära egenskaper i mellan-högstadiet. Dvs, jag var inte särskilt populär och det fick jag höra.
Det var mycket skitsnack om lärarna kommer jag ihåg. Jag minns en stackars vikarierande svensklärare som min klass nästan drev till tårar. Usch vad jag skäms som inte gjorde ngt. Och ja, det var många manliga lärare som fick det epitetet minns jag. Nu kan jag tycka synd om dem, och om tjejerna som inte förstod vad de utsatte en annan människa för. Det är konstigt hur man kan se verkligheten på så olika sätt.
Tänker på dej och önskar dej allt gott! Skriv en rad om du får lust och tid, var rädd om dej!
Kram
Jag håller med om att bloggandet tar en del tid från annat man får göra avkall på. Med så många fina kontakter man knutit så skulle det vara svårt att sluta helt. Jag kommer att sakna dig och din lilla solstråle som brukar sjunga här framför mig. Jag tittar in lite då och då och ser efter om du är hemma.
Har du provat att dra åt dina leggings kring strykbrädan och pressa med varmt strykjärn, ånga och pressduk?
Jag önskar dig en fin höst.
Hör av dig när du har lust:)
Jättesnyggt blev det! Ha det så bra nu, madame bloggblad!
Bra att leggings-problemet löstes så lätt - bara genom ett klipp!!
Snygga ben och fötter har du ju i alla fall vad jag kan se. Och huvudsaken är väl att du inte behöver frysa.
Jag tror inte du tar bloggledigt så länge, det kommer nog att pocka på att du ska in och skriva igen. Men det är väl OK att ta den paus man vill och känner sig behöva.
En skön wekend önskar jag dig och stor kram från Eleonora
Hoppsan, du som är en av mina allrasom trognaste och trägnaste bloggkamrater - ska du ta paus på riktigt?
Njut i så fall! Hoppas på återhörande!
Jag har haft lite svårt för leggings, känns som pyjamas på något vis, men jag har övat hemma då det är ett praktiskt plagg. Och jag som har långa ben och lätt får häng i grenen av för korta strumpbyxor (hoppas många klädansvariga på många butiker läser det här) kan gå en hel dag utan tendens till häng :)
Hoppas du har det bra i sommarvärmen idag!
Det tog en god stund innan jag såg "rätt" på bilden. Först trodde jag du hade bruna strumpor och vita ben. Sedan såg jag de nakna tårna och fick vända på synvillan. Du har väldigt bruna fötter och beiga leggings! Eller vita.
Jag brukar köpa leggings för gravida. Funkar utmärkt till en lagom - men inte enormt - tjock medelåldersmage.
Emelie: Så trist, jag blir alltid bedrövad när man inte ”får” vara som man är. Och det är nog egentligen osäkerhet hos många ungdomar som får dem att vända tuffa sidan till. Den som är trygg i sig själv och trivs med livet behöver ju inte ge sig på andra.
Jag såg ju mycket från ”andra sidan” och hörde ledsna kollegors berättelser många gånger.
Alde: Tack! Vi har ju varandras mailadresser… jag tänker inte försvinna från datorn… Och jag smyger nog in och läser hos dig allt som oftast.
Nicoline: Det är just det där med alla goa vänner… det känns som att gå ifrån kalaset medan det är som roligast… Men jag kommer nog tillbaka, ska bara ta paus på obestämd tid.
Tack för tipset med strykjärnet, det har jag inte prövat, har bara krängt dem över en bred fåtölj.
Hoppas på fin höst för dig och honungspojken!
Monica: Men visst gör jag det… kollar in vad du håller på med ibland…
Madame Elisabet: Tack ska du ha bloggsyster! Vi hörs. Jag är så glad att du har så roligt nuförtiden.
Eleonora: Tack ska du ha, med lite strumpor över blir benen släta och fina… Vi får se hur lång paus det blir, jag vill ju att det ska vara roligt att blogga och inte betungande. Kram på dig själv – och ha så trevligt medan jag håller mig i bakgrunden.
K-häxan: Ja, du är en av mina första bloggbekantskaper. Ja, paus på riktigt blir det – men hur länge? Har inte en aning. Tycker ju att det är jättekul att skriva och spåna här, men att läsa så många favoriter som jag fått – och att svara på alla vänliga kommentarer tar enormt mycket tid. Och att bara skriva själv utan återbesök, det vill jag inte. Men som sagt – jag smyger runt, så känn dig inte säker!!!
Linda: Jag har också haft svårt för det, men jag tycker det är jättesnyggt på andra. Och praktiskt. Är nog inte nån större risk att det är ”rätt” personer som läser här, men om vi hjälps åt att tjata…
Vi har varit ute i svampskogen, blev ytterst lite kantarell + Karl Johan på mackorna i kväll, men fint var det! Sol och vågskvalp och sagoskog…
Matilda: Man blir lätt förvirrad när ögonen ser nåt annat… jag vet. Fötterna blir lite bruna, men resten av benen… porslinsvita…
Jag har prövat strumpbyxor för gravida, men de var bara stora över magen, resåren som hamnade under melonerna satt åt som bara den. Jag är överkänsligt mot åtsitteri.
Min mage är bara medelstor, och därför blir jag extra arg, om den är för stor för trendstrumpor – vad ska då alla riktigt tjocka ha?
Klippa jack i linningen - hur ofta har man inte gjort det? :)
Jag har hittat ett par sweatpants XL, de passar fint, sitter inte åt.
Dumt av firman att inte föra alla sina varor (utom ålskinnslinnen, då) i alla storlekar.
Ha det bra i pauserna!
Jag gillar leggings, lite tjockare varianter av dem. :-)
Men du, jag kommer sakna dig i bloggsfären! Sköt om dig och hoppas vi möts någon gång framöver. :-)
Jag kommer att sakna både dig och din lilla underbara lärka. Men som jag skrivit förut... fastän jag inte är så bra på att kommentera hos alla andra just nu... så tänker jag ofta på dig. Av många olika anledningar...!
Hoppas vi hörs snart igen...
En stor, och från hjärtat kommen varm kram till dig... varje dag.
Du kanske redan gått iväg nu när jag kommer hit efter en liten bloggpaus. Det tar en himla tid att blogga men svårt att slita sig är det. Jag tror du dyker upp igen så jag kollar in här då och då.
ab: ja, det var väl för sisådär 10 kg sen jag kom på det knepet... jobbar på att slippa klippa... :)
blyger: Vi ses nog igen! Jag har ju tillgång till internet fortfarande :)
Elisabeth: Jag kan tänka mig att du får träffa henne igen, fast det kanske tar ett tag. Kram på dig!
En liten tant: Jag svarar förstås på tilltal - och kommer att ha datorn och internet tillgängligt... Jag tror också att jag dyker upp igen, det är därför jag bara ser det som en prövning att vara utan. Kanske jag gör som du - och skriver nån enstaka gång i månaden...
jag har skrivit en liten spinn-off på det "samtalet" vi fört här. Tänkte bara tala om det ;)
Skulle vara värdefullt att få dina åsikter som lärare :)
Emelie: Jag ska kolla - risken är bara att jag går igång så att det blir en halv roman...
Vad var det jag sa...?
Musikanta: Att jag är artig och svarar här och när jag blir ombedd, betyder inte att jag är igång redan.
Och - kom ihåg - det är inget storstilat avsked jag tagit, bara en förklaring till varför jag inte är överallt och läser och kommenterar ett tag framöver.
Men dig kan jag ju ha kontakt med via andra kanaler... även om vi tycks vara periodare både du och jag...
Snyggt!!
Det kommer att bli tomt - tittar in hos dig ofta. Har full förståelse för din bloggpaus men hoppas att du kommer tillbaka om inte alltför lång tid.
qi: tackar! Jag hade samma outfit idag när vi sjöng i kyrkan... fast då hade jag heltäckande kåpa över härligheten... :)
lilla b: Jag finns ju kvar. Och även om jag känner en frihet redan med min tid, så finns det stor möjlighet att jag tröttnar på fritid :) Lovar inget, men jag finns kvar - och har datorn på när jag är hemma!
God Morgon vännen!
Du har en utmärkelse att hämta hos mig - Lycka till. Kramis
Elenora: Tack snälla du! Jag har varit inne och tittat. Det värmde. Men som du ser så har jag tills vidare lagt bloggandet på hyllan. Men vi ses nog ändå!
Nä nu sjutton också - ska DU också ha paus?? Vad har Sverige fått för klena kvinnor? Kom igen. Jag gillar ju att besöka din blogg. Man behöver ju inte skriva varje dag - hoppas verkligen att pausen inte blir lång!
Eleonora: Ja, jag har sett att vi är flera som sakta drar oss ut i periferin. Roligt att du gillar min blogg, det har jag gjort också, men känner att jag får en massa tid över som bloggfri.
Det kan mycket väl hända att jag återkommer - liksom det kan hända att jag inte... det får framtiden utvisa.
Jag ska kanske lägga in en bättre pausbild än mina ben... :)
Dagens fråga, vad vågar en tant ta på sej bland alla ungdomar ;)
tant Hannele: Jag är verkligen inget modeorakel, men klär mig mest efter uppmaningen: Be your age, och jag tycker nog att det går att hänga med modet rätt bra även om jag gör det efter min smak och inte för vågat eller utmanande.
Man visar ju rätt bra vem man är genom sin klädstil, därför försöker jag att tänka mer på vad jag trivs och känner mig rätt i. För mig blir det automatiskt så då att jag inte väljer tonårsstil... Det finns jättemycket snyggt för oss som passerat tonåren.
Kära bloggsyster! Man kan verligen behöva sina pauser ibland eller hur? Antingen det har med bloggandet eller vad som helst att göra egentligen. Jag är så nöjd med att jag gått ner i tid. Ska bli skönt med en ledig dag i veckan.
Kommer sakna dig som bara den här. Men inte tappar jag bort dig för det. Det får väl bli mail i så fall. Varmt tack för ditt senaste! :-)
Snygg outfit på bilden!! Vet du att jag hittade jättesköna leggings/tights på en affär i Gamla Stan som heter Rabalder. Deras storlek Large kan du absolut ha!!! Utan att klippa i linningen. De har tom. 2XL så damer som är större kan få plats med allt. ;-)
Massor av kramar till dig!
Man kan också sälja tv:n och sluta läsa tidning och få ännu mer tid över :)
Kram.
Londongirl: Tack för tipset! Ska leta rätt på den affären nästa gång jag har vägarna förbi.
En dag ledigt mitt i veckan ... är det bästa som finns. Den känns mer som "min" dag är lördag/söndag.
Ingen risk att jag glömmer bort alla bloggvänner så fort!
Hannele: Tack för tipset, men att läsa lokaltidningen till frukost räknar jag som en njutning, och ännu mer att lösa lördagskrysset till "Ring så spelar vi" (i bakgrunden - men jag släpper krysset för att försöka svara på frågorna).
Och utan tv... när skulle jag sticka då?
Det räcker så gott med den fritid jag får av att inte blogga. Och jag kanske återkommer.
Oj har du tatt paus nu nær jag endelig børjar komma tilbaka. Ja så er det ju. Hoppas du har det bra i paus tiden och at det bara blir med pausen. Kram : )
jisses, Bloggblad - ska du ta paus NU när jag börjat återvända till bloggosfären?!? (Precis som julie k, tydligen.)
Jo, det tar en hel del tid att blogga - och mest tid tar det att svara på kommentarer och återbeöka, precis som du skriver. Jag har flera återbesök att göra idag...
Men kan du inte hinna med litet "slow-blogging" - ett par eller några inlägg i månaden, som jag?
(Jag blev väldigt "slow" när jag började när-studera sniglar i våras - allt de gör, gör de långsamt. En parning [som jag bloggat om, m "paparazzi-foto"] tar flera timmar!
Jag hatar strumpbyxor men älskar "pantalonger" som går ända ner till/över anklarna! Och så en lång kjol över. Struntar fullständigt i moderiktighet, väljer kläder som jag trivs i - fast jag bor ju på landet, där vi inte är så modemedvetna... :-)
Ha det riktigt gott, och försvinn inte helt, snälla du!!!
Skicka en kommentar