måndag, september 29, 2008

Nästan lite hög...

Känns rätt häftigt och se sig hänga som reklamaffisch... det fanns en större, men den stod så till att jag inte vill fotografera... får ju vara måtta på egotrippandet!
Nu är jag hemma igen efter att ha varit ute och luftat min mormors mormors historia för fjärde gången på tre år. Det är kul att showa inför en publik som är så pass gammal att alla känner igen saker från sin barndom. Nu hade förstås ingen av dem levt på 1800-talet, men så pass tidigt på 1900-talet att det inte skett så stora ändringar från tiden när Britta-Cajsa satt på fattigstugan 1894 och såg tillbaka på sitt liv.

En dam i publiken kände till den livgrenadjär som B-C var piga hos en period, en annan hade släktingar som bott på gården där hon föddes... och två personer i publiken var gifta med ättlingar till henne... Av en slump var de med i föreningen och kände igen mitt namn och passade på att komma.

Ovanligt många män var det - annars är tanter bäst som publik. De lägger huvudena på sned och nickar och ler... Mycket tacksamt! Ju yngre män i publiken - desto fler stenansikten. Det satt en karl och såg väldigt allvarlig ut hela tiden - inte en min... men efteråt kom han fram och ville boka mig till en sån här träff på ett annat ställe... Ett betyg gott som något...

Nu ska jag packa ner rekvisitan i korgen, hucklet, sjalen och förklädet... och lägga mig och glo på molnen och varva ner... Det går åt en del uppladdning trots att jag inte är nervös - och sen är det nästan svårt att varva ner igen.

21 kommentarer:

Evas blogg sa...

Härligt när man får god respons!

aurorabuddha sa...

Ah, jag onskar jag hade hort det har! Min mamma hade manga historier att beratta fran 'forr'. En del minns jag, men mycket ar ju forlorat - det ar val sa det gar for det mesta... Det ar mycket viktigt det du gor, inte undra pa att du far sant gensvar!

Nina sa...

Lät spännande det där... önskar jag hade suttit med och hört dig.

Annika sa...

Jag sällar mig till skaran som önskar att vi varit med. Kan tänka mig att det var bra.

OCH vilka otroligt vackra höstbilder du visar nedan, suck...

Panter sa...

Å jag med...kommer du hitåt på andra sidan Vättern med Britta-Cajsa så måste du hojta.

Klimakteriehäxan sa...

Då blev vi affischflickor nästan samtidigt!!!!
Låter som om du bjöd på mycket! Det blir m a o säkert flera repriser, med ny publik.

Ingela sa...

Det där låter jättekul, och modigt. Som bygdespel (har jag varit med i) fast ensam.

mossfolk sa...

Jag älskar att höra historier från förr. Tyvärr gjorde jag inte det då morfar (som var mycket duktig på familjens och bygdens histori och gärna pratade) var kapabel att berätta.
Hade i allafall gärna varit på plats och sett och hört dig!

Bloggblad sa...

ALLA: Tack för era kommentarer... synd att jag inte kan bjuda med er nästa gång, blir lite väl häftiga reskostnader...

Bygdespel fast ensam... kul!

Och ni som har äldre generationer kvar: LYSSNA!

(Tänk om jag hade lyssnat på min mormor Hilda, f. 1882 när hon ständigt ältade om gamla släktingar... och jag suckade och stönade och tänkte på annat... Hon var ju 12 år när Britta-Cajsa dog och kände henne riktigt väl!)

Cicki sa...

Vad roligt att du fick så bra respons. Och ytterligare en bokning. Det är ju det bästa betyget. Jättekul! Förstår precis hur du känner dig nu. Man blir hög. Det är rena rama adrenalinkicken. När jag höll på så brukade det ta några timmar innan jag kom ner på en lagom nivå igen.

Anonym sa...

Applåder, applåder Jättekul, hörrudu! säjer Ökenråttan

Bloggblad sa...

Cicki & Ökenråttan: Tack tack - det är jättekul när det funkar, men ack vad urblåst jag blir efteråt... Tur att jag hade lång sovmorgon just idag. Den är utnyttjad till max... men nu måste jag dra i lockarna och klä på mig.

Susanne sa...

Jag vet inte varför, men jag associerar till Katarina Mazetti när jag föreställer mig hur det var när du berättade. Ni ser så lika ut. :)

Vad roligt att så många män är intresserade. Det hade jag inte trott.

Ska du skriva bok om din mormors mormor också? Eller göra en film att lägga upp på bloggen? :)

Mirren sa...

Tänk jag har nästan motsatt erfarenhet från mammahorisonten. Jag slås ofta av hur mycket trevligare män är (i och för sig ofta lite äldre) mot mig när jag kommer med barnvagnen än kvinnor. En del medelålders kvinnor tittar på mig med något som jag nästan skulle beteckna som mild avsky och ser ut att tänka "hon ska inte tro att jag tänker öppna dörren/hjälpa henne bara för att jag är kvinna". Idag fick jag, Casimir och barnvagnen en dörr i ansiktet två gånger på grund av detta. Vad gäller yngre killar är jag dock benägen att hålla med om att de inte alltid är så roliga. (Och jag har stooor erfarenhet av sådana efter att ha undervisat i ekonomi på universitetet. Fast i ärlighetens namn ska jag säga att ekonomistudenterna är förhållandevis trevliga - går inte att jämföra med systemvetare tex).

Bloggblad sa...

Susanne: hm... det finns nog en viss likhet i utseendet - speciellt efter senaste besöket hos frissan när råkade bli mer blond än jag tänkt... Och i sättet också... (tänkte jag på när jag hörde henne i våras, fast hon har lite mer rutin än jag...)

Det var hjärt- och lungsjukas förening, kanske har de fler manliga medlemmar? Jag blev rätt snopen, hade nog tänkt mig större andel kvinnor.

Jag vet för lite detaljer om hur man levde och tänkte då, så jag har inte tänkt skriva om en bok om henne... det får räcka så här. Jag vet ju också hur svårt det är att få något utgivet när man är okänd.

Mirren: Kul att se dig här igen!

Hur det är att gå med barnvagn har jag glömt... :) Men på 70-talet gällde ju "kvinnor kan" så förmodligen fick vi klara oss själva.

Och jag gissar att andelen äldre pensionerade damer är ganska liten på dina lektioner, så jämförelseunderlaget blir rätt ensidigt. Du skulle bara veta hur mysigt det är när de ler och nickar uppmuntrande och/eller igenkännande.

Förresten - långt innan jag själv pratade inför publik, var jag på en föreläsning om kroppsspråk där jag hörde om vilka som var bäst/sämst att ha som publik. Studenter var värst, sa föreläsaren, de bara antecknade och undrade "kommer det här på tentan"... Och vi, en stor samling tanter, var bäst... (alla andra var skolsköterskor)

Mia sa...

Visst är det skillnad om man har män eller kvinnor i publiken. Men du gick hem hos båda könen vad jag förstår. En sådan föreläsning hade jag gärna lyssnat på.

Musikanta sa...

Jag tycker också att kvinnorna alltid bjuder mer på sig själva än vad männen gör. Titta bara på rockgrupperna i tidningen - det finns inte en enda som skrattar eller ens ler. Helst ska de se ilskna ut också...

Eller de manliga modellerna i klädannonserna. Möjligen en liten, liten antydan till ett leende. De kvinnliga modellerna visar nästan undantagslöst alla tänderna jämt...

Att Mirren ofta blir illa bemött av äldre kvinnor beror givetvis på att hon är yngre och vackrare...

Av samma orsak blir hon vänligare bemött av männen, i synnerhet "de lite äldre" ...

Bloggblad sa...

Mia: Ja som publik vet jag ju vad jag föredrar... och tänker ofta på det själv, hur roligt det är när ansiktena på åhörarna lever, så jag ler alltid och nickar lite när det är befogat när jag är publik.

Musikanta: Jag blir fortfarande sedd som "ung flicka" av äldre män... :) Det är riktigt kul. Men yngre killar... de ser inte ens gamla kärringar som jag, så det är inget problem, vi finns inte...
(Gäller förtås inte alla, men tillräckligt många för att kännas som en regel med undantag.)

Anne-Maj sa...

Jag läser inte tidningar och inte din blogg heller *blink* Jag försökte klicka på bilden, för att se vad det stod på den... Vad har hänt? Öppet Hus Ma..... Bo...?

MonicaHansen sa...

Du är fantastisk!

Bloggblad sa...

Anne-Maj: Nu vet du! Och den artikeln om rädsla för framgång som du skrev om, verkar intressant!

Monica: Hm... iofs roligt om du tycker det, men jag är inte så säker på att jag håller med... Men - modig är jag i alla fall..