Så roligt att så många engagerar sig i språkfrågor! Därför kommer det lite till.
Bara för att bevisa motsatsen till vad jag skrev i förra inlägget om att jag inte vill vara språkpolis, kan jag härmed berätta att jag just skickat mail till vår lokaltidningsreporter, som häromdagen skrev en krönika om hur han avstod från att publicera en artikel som han åkt 22 mil för att skriva.
Orsaken: Damen han intervjuade fick läsa artikeln, och hade fräckheten att inte bara korrigera sina egna citat, utan även hans egen text. Han hade använt Karl XII:s ord: "Detta skall hädanefter blifva min musik". Men - reportern hade skrivit (för det handlade om musik) "Detta skola hädanefter bliva min musik".
Under lokalreporterns krönika stod Kalle Dussins utsaga som en fotnot. Rätt skriven...
Naturligtvis kunde jag inte hålla fingrarna i styr, utan talade i ett (vänligt!) mail om att damen nog bara ville hjälpa honom att avstå från pluralformen.
Ganska ofta ser jag yngre personer som när de ska fiffa till sig lite, skriver "Jag äro" (vilket får mig att fundera över om de lider av personlighetsklyvning)... Synd att vi inte har lite mer tid för sånt här i dagens skola. Eller dagens "skall"... hehehe...
Uppdatering: Jag har fått svar från reportern att det inte var den formuleringen hon hakade upp sig på, utan "formuleringen i sin helhet"... Kanske kan det ha att göra med det som Musikanta påpekar: ett förflutet som sportreporter? Att han är ointresserad av andra kulturyttringar ligger som undertext i det mesta han skriver.... Det han skrev i krönikan gällde just den formuleringen....
Nu ska jag fortsätta att vara ledig... soffläge kanske? Känns som om benen behöver det efter långpromenad i nästan solsken...
24 kommentarer:
Du får läsa min kommentar till föregående inlägg. Det handlar just om vår lokalreporter...
Ack Bloggblad, som jag känner igen mig. Jag snear ideligen in på folk som skriver konstigt - och undrar varför ingen läser texter innan de går i tryck? Men skulle jag maila varje gång skulle jag ha heltidsjobb ...
K-häxan: Jag brukar inte heller maila och påpeka saker, men jag tyckte att han var ganska stroppig som skrev sin krönika så att han kastade skit på en språkpolis när det var han själv som gjort fel.
(Han är inte min favvo heller...det gjorde det lättare att gnälla!)
Ja, själv drar jag mej som bekant inte för att anmärka och rätta och veta bäst åt alla håll! Men som nån säjer här: Skulle man påpeka allt felskrivet då hade man heltidssyssla.
Dock, som Bloggblad säjer: Man måste ändå få ställa krav på språket hos folk som har till yrke att skriva. Eller prata. Nuförtiden pratas det så egendomligt i radio så Lille Maken får hjärtstillestånd när han lyssnar. Betoningen gör att man inte förstår vad de hallåande säjer. Och allmänbildningen är obefintlig liksom språkkunskaperna. Häromsistens hörde vi till vår förvåning en svensk sporteporter i TV tala om floden Danube. Hört talas om Donau ...?
Och kunde inte de professionella radiopratarna få gå en liten kurs och lära sej uttalsreglerna för våra vanligaste främmande språk? Uttrycket 'femme fatale' uttalas numera 'fem fatall' och inte 'famm fatall' som det heter.
Att folk har svårigheter med accenter på franska, det får man förstå. Osten 'Chèvre' har jag sett stavad på alla de vis, från 'Chêvre' till 'Chevré' och till och med 'Chevrè'. Fel fel fel. Man kan ju slå upp och kolla innan man skriver sta lite som man tror, suckar Ökenråttan.
Ja, alltså, människan uttalade floden Donaus engelska namn på svenska, som det stavas. 'Danube.'
Först fattade man knappt vad det handlade om.
En kudde av taffeta-siden hittade jag häromnyss i en dagstidning. Samma obildning och/eller obenägenhet att hasa sej iväg och slå upp. 'Taffeta' är det engelska namnet på en sorts siden, nämligen taft, di kallart på svenska. Suck.
Ja men ungar och tonåringar tycker ofta att de är världens centrum så det kanske är någon slags majestatis pluralis? :-)
Jag läser sällan dagstidningar numera, jag hinner inte .., men däremot kan jag irritera mig på sådant som sägs i tv eller radio.
Unga reportrar har helt tagit bort ordet "arbete" - nu heter det bara jobb.
"Fem tusen jobb ska bort!"
Och det finns inte en enda människa kvar i tv, - eller radiovärlden .., alla är numera INDIVIDER.
Sthlms-reportrar pratar om "bursen i Japan som har fallit med tio procent".
Sånt kan jag irritera mig på.
Lite.
Ö-råttan: Jag som inte visste det engelska namnet hade inte förstått ett smack...
Att man uttalar som det står hör kanske ihop med att vi lite överlag uttalar orden mer bokstavstroget än förr? Numera tycker jag mig höra många säga flickOr och sockOr - det hörde jag aldrig som barn, och som ung lärare var det jättesvårt att få ungarna att skriva rätt. Numera vet alla ungar att det slutar på -or...
Jag tillhör uppslagarna! Jag slår och jag slår för jag har upptäckt att ju mer jag lär mig, desto mer finns det att lära. SAOL ligger alltid bredvid datorn, inom räckhåll ligger "Svenska skrivregler" och "Handbok i svenska".
Taffeta... hehe. Kul. Jag ser en del såna grejer, måste nog börja anteckna... fast jag slarvar ändå bort alla lappar...
PGW: Den var bra! Självklart är det så!
Elisabet: Och jag stör mig på att "att" försvinner mer och mer... men nu står det stilla på exempelhyllan i skallen...
tycker också det är extra festligt när dom som rättar rättar fel. precis som den här journalisten som klankar ner, men som bevisligen har fel.
hyperkorrektion i all ära, men det kan bli roligt faktiskt!
PS. till PGW; så klokt, så klokt!
Ullisen: Och hur han försöker krångla sig ur... hela artikeln handlade ju om den tillrättavisningen... lite kaxigt...
underbart!
Den där mannen irriterar mig en smula... på jakt efter scoop och inte sanning. Nej. Jag har svårt för honom. Han har, för att uttrycka det försiktigt, en viss känsla för dramatik och svårt för kritik.
Det var riktigt roligt att läsa dina 10 punkter om dig och vad du gjort ... och ffg osv.
Apropå att skriva svenska på korrekt sätt. Har haft diskussion med Musikanta om några vanliga ord. Lite/litet. Pogram/program. För egen del försöker jag verkligen att skriva korrekt, men ibland - beroende på innehåll - kan jag kanske "hotta" till eller försöka verka rolig och då blir det mer ledigt skrivet. Jag vet ju vad det ska heta men andra vet ju inte att jag vet!? Här hade jag gärna skrivit skall, men det är ju uråldrigt numera.
Mobilskrift har nog gjort att många ungdomar inte kan skriva och framför allt inte stava.
Soffläge var det länge sedan för mig, men jag hoppas på ett i nästa vecka - i bästa fall. Ha det bra och det är gott att höra att det finns någon som vårdar vårt fina språk. Kram kram
går det att få tag på vem den här snubben är? han med språket som vapen ;)
Ullisen: Menar du vår lokale skjutjärnsjournalist?
jupp. precis han.
Ullisen: Tänker du skjuta tillbaka? Hälsa inte från mig i så fall... han finns på nt.se - lokalavdelning för staden jag bor i. Mer än så lämnar jag inte ut på nätet.
Det sker så många förändringar i svenskan att jag bara sitter och gapar ibland, när jag läser dagstidningarna.
Jag äro måste jag börja skriva. Så jag får med både min flickiga sida och min råa.
Nå´nting som jag alltid hänger upp mig på är när folk skriver data - istället för dator.
Så hittade jag en gammal text jag själv skrivit ... naturligtvis hade jag skrivit data. Jag borde få på flabben. Ska ut i hallen nu och dänga huvudet i väggen. Jag har ju redan käkat frukost och har inte precis att göra just nu.
Matilda: Kan tänka mig att det blir helt annorlunda när man som du inte hör små ändringar som kommer pö om pö.
Mette: Men hallå! Är du så kluven att du räknar dig själv i pluralis?
Få på flabben... så härligt skånskt uttryck!
Nu kan jag visserligen haka upp mig på både miningsbyggnads- och stavfel i såväl böcker och artiklar. Men inte mer än att jag noterar dem och läser vidare.
Däremot håller jag med Elisabet om "individer". Framförallt efter att ha läst vår kurslitteratur...
Här stoppar de (unga) reportrarna in ett att på fel ställe: "Eftersom att ..."
Förutom de rester av omformulerade meningar som inte blivit ordentligt suddade ...
Enda gången vi kontaktat tidningen angående fel var när maken hittade ett procentfel som var alldeles bortitok.
Man skulle få mycket att göra annars.
Finns det nån lokaltidning som har vettiga språkanvändare?
Mossfolk: När jag var ung, var jag helt förvissad om att det författare skrev i böcker var RÄTT. Det är jag inte längre...
Cecilia N: Eftersom att du skriver det :) minns jag att jag läst det... men det är så himla mycket språkliga dumheter (och andra med för all del...)som sägs och skrivs att jag knappt orkar notera allt.
Ja Ja Naturlich (sorry om det tyska U:et).
Skicka en kommentar