onsdag, december 10, 2008

upptagen

Tackar allra mjukast för era kommentarer - men vad som än sägs om sedesamma kyrktanter - eller ekivoka, så är jag säker på att den boken inte skulle passera nålsögat... jag fnittrade så mycket i går kväll att jag inte kunde lägga den ifrån mig utan läste till långt över midnatt...

I kväll är jag upptagen - är ju på nobel nobelfest... är bara och pudrar näsan - och så tog jag en sväng förbi stallet och kollade in vad som hände i höet. Nu ska jag ta på mig glasbirkenstockarna igen, svepa om mig sidensjalen och ta en sista skål med kungen innan han sticker iväg... Hade tänkt liveblogga från desserten, men det blev så varmt i knäet att glassen smälte.

Hej så länge! Håll tummarna att jag inte tappar toffeln!

14 kommentarer:

Klimakteriehäxan sa...

Du har i alla fall lyckats göra mig rejält nyfiken på den där boken!

Anders (Med en kniv) sa...

Här är en av vådorna med att vara helt ny på en blogg: jag känner inte dig och har således INGEN ANING om du driver med oss eller ej! ÄR du på Nobelfesten? Varför då i så fall? Är det här ett stående skämt? Vad händer? Sjukt nyfiken blir jag!

mossfolk sa...

Neeeej, jag missade ju middagen! Smakade den bra?
Får smyga in och höra lite på några tal. Kanske slå en igenkännande nick åt Maddes och Victorias håll.

Annela sa...

Jag var bara snabbt inne och hälsade på kungen.

Bloggblad sa...

K-häxan: Gissar att du också kommer att fnissa lite här och där!

Anders: Sorry... de flitiga och fleråriga läsarna har med säkerhet förstått att jag sitter hemma vid spisen och rakar aska... i raggsockor och uppknäppt behå (alltså, av bekvämlighetsskäl...) MEN - jag är inte alls bitter (synd att inte ironi går fram via internet, annars skulle du höra här också att jag ljuger). Till min tröst har jag en gång fått ett brev från en manlig ledamot i Sv Ak som hänger (alltså brevet, inte han!) på min vägg. Och jag har kursledes umgåtts ett dygn med en annan ledamot som intervjuades ikväll, så... mikroskopiskt delaktig kände jag mig när jag skålade. (Fast den känslan var nog inte besvarad...)

Mossfolk: Middagen var superb. Även glöggen och apelsinen som jag beställde in vid sidan om... Men nu har jag gjort som C-G och Silvia: dragit vidare...

Bloggblad sa...

Annela: Jag såg dig!

Bloggblad sa...

Anders igen: Syftningen på höet i stallet: Bonde söker... i tv 4... inte hovstallarna...

Anders sa...

Nivåer: Att du inte bloggade med smält dessert i knäet medan du diskuterade otrohetsdieter med Kungen, det hade jag ju snappat. Men du KUNDE ju ha varit där, vid nåt avlägset pedagogiskt bord. Eller på nåt slags alternativt Nobelpartaj som du och dina vänner traditionsenligt ordnar eller...Äsch. Ironi går rätt ofta fram finfint via internet. Man behöver bara vara lite inrattad. Och lite inte jättedum i huvet. Det var nog på det där sista jag sprack i afton.

Musikanta sa...

Du KUNDE ju faktiskt ha blivit inbjuden i din egenskap av poet och författare eller Kanalredaktör, tycker jag.

Men det där med höet gick t.o.m.jag på. Trodde du hade börjat rida på gamla dar...

För mig finns inte TV längre utom På Spåret och Fagervik som jag för det mesta ser på datorn. Var helt borta häromdagen när någon började prata om små tomtar med glögg...Vet fortfarande inte vad det är för några.

Bloggblad sa...

Anders: Ibland kan vissa saker hända som jag inte skulle ha kunnat drömma om. Jag har under senare år hamnat i sammanhang tidigare varit ouppnåeliga - både musikaliskt och litterärt, så varför inte?

Jag vet några bloggare som skriver så kryptiskt att jag inte alls förstår och då känner jag mig lite korkad och vågar inte svara.

Musikanta: Jodå, det finns ju en och annan som kvalar in på olika sätt.

Jag sitter ju ofta och stickar och då är teve bra på kvällarna. Små tomtar med glögg har jag inte sett, men en massa annat. Numera har jag märkt att det sällan pratas teve i personalrummet, alla har för många kanaler. Förr var det enklare när det bara fanns 1-3 kanaler.

Men du... rida?! Jag??? Jag blev uppbaxad på en häst för 20 år sen hos M-L E (vår gemensamma kollega på den tiden) Hon skrattade så hon höll på att ramla ihop innan hon fick upp mig...

Anonym sa...

Jag fattade ironin och fnissade. Men vad jag verkligen vill veta är vilken bok det är du läser - heter den Otrohetsdieter? Vem har skrivit den? Är den översatt till svenska och i s f vet du på vilket språk orginalet var skriven? Har jag missat tidigare info, eller?

Kulsprutan

Bloggblad sa...

K-sprutan: Ja, den heter så, originalet är på US-engelska, och författarens namn är Eva Cassady.
Men jag läser på svenska för jag är så lat. Jag skrev namnet i förra inlägget.

Att du förstod förstår jag, du känner mina galenskaper rätt väl nu tror jag.

ab sa...

Men alltså, vilket nålsöga är det boken inte kan passera? Måste man ha tvättat sig bakom örona och låtsas att man är någon annan än den man är i kyrkliga sammanhang? Du är väl samma (trevliga) Bloggblad när du läser boken som när du fixar församlingsbladet eller sjunger i kyrkan!

Jag säger - go for it! Församlingsbladsläsarna behöver säkert få fnittra, de också.

Bloggblad sa...

Vi har diskuterat mina bokval några gånger i redaktionskommittén. Ansvarige utgivaren (chefen) tycker att det är helt okej med världsliga böcker om de håller hög kvalitet, men några tycker att jag bara ska skriva om kyrkligt.

Många många som inte går i kyrkan, säger att de läser bladet mest för att få boktips (och säkert kollar de in bilder också och läser om grannar och bekanta) och många aktiva gillar också boktipsen.

Eftersom det är kyrkans ansikte utåt, och inte mitt eget nöjesfält, tycker jag inte själv att jag ska välja för utmanande böcker... som går ut på otrohet...

Jag har liksom i förbigående tipsat om t.ex. "En liten bok om traktorer på ukrainska" som är minst sagt galen... så jag är inte så jättesträng.