lördag, januari 31, 2009

En hund som heter Hugo...

...som kan räkna upp till tjugo, och en gris som heter Krister som har trynet fullt av klister...

Sen får man lyssna själv... mormor hör bara nåt om Svante och Örjan och sen börja om från början...

8 kommentarer:

londongirl sa...

:-) Vilka härliga sångfåglar du har här!
Måste erkänna att idag hörde jag nog lika mycket eller lite av texten som du.
Men glädjen och energin smittar av sig så jag blir alltid så glad av att höra henne.
Önskar dig/er en skön fortsättning på helgen!

Vonkis sa...

Ha ha ha, den där sången hade vi i skolan när jag var liten, men då hette hunden Cilla och var kär i en gorilla.

Bloggblad sa...

Londongirl: Vi har sjungit karaoke så det har dånat i huset... en lång stund.

Vonkis: VA? vem har orkat skriva om den långa och krångliga sången?

britt sa...

Vad söta dom är! Mitt barbarn Joel tycker också om att sjunga, han sjöng Trollmors vaggsång i kyrkan när hans lilla kusin Adrian döptes. Den finns på min blogg, men jag lyckades inte länka den hit...

mossfolk sa...

Oj, haha, finns det någon stoppknapp ;)
Fast vilken rolig sång med geten Janne och storken Sten som slår knut på sina ben... och alla andra. Och så musiken i mitten :)

Bloggblad sa...

Britt: Hur hittar jag den på din blogg? Mitt barnbarn sjöng också på dop i våras - finns under "maj(17)" i arkivet... längst ner, tror jag det var.

mossfolk: nej, det finns ingen knapp... på henne. Jag fick stänga av kameran för hon körde hela i repris. Och Gud nåde den som blandar sig i sången... Det var halvt krig om karaokemicken senare...
Och du hör vad hon sjunger! Fräscha unga öron...

Bloggullet sa...

Lustigt, de första namnen i sången är namnen på resten av min familj. Nu vet ni det, lite kan jag avslöja.;0)
Kramar

Bloggullet sa...

Lustigt, de första namnen i sången är namnen på resten av min familj. Nu vet ni det, lite kan jag avslöja.;0)
Kramar