fredag, februari 27, 2009

Fint...

Det var en så fantastiskt fin begravning i dag, det måste vara trösterikt för familjen när den döde hade så många vänner som kom. Stor annons i tidningen att Vårdcentralen var stängd pga begravning. Kyrkan var i stort sett fullsatt och det var blommor och ljus i mängder i trappen nedanför kistan. Fantastisk musik och flera varma tal. Lång tid tog det när ett par hundra skulle gå fram med blommor, men som sagt, mycket vackert och högtidligt var det.

Jag slirade inte på några bokstäver alls, det var lite pirrigt, jag har aldrig pratat tyska inför så stor publik förut. Jag kände hur det darrade i knäna och blev torrt i munnen, men rösten och fusklappen darrade inte. Det stärkte min språkkänsla rejält efteråt när några svenskar frågade om jag hade tyskt påbrå och den tyska mormodern frågade om jag hade släkt i Sverige eftersom jag tydligen kunde svenska också... Fast jag erkände att jag hade fått proffshjälp med översättningen...

Efteråt fick alla barn som var med ballonger fyllda med helium som de släppte upp mot himlen utanför kyrkan, det var en skön känsla när himlen fylldes av färgglada ballonger som strävade uppåt. Och efter kaffet lekte alla barn kurragömma ute, det kändes bra att se vardag och lek ta vid, trots allt.

Men anspänningen och känslorna har tagit ut sin rätt... Så vi får vänta med Performansanalysen till i morgon.

15 kommentarer:

Marskatten sa...

Så skönt för dig!
Det är klart det gick bra, det visste man ju, men jag förstår att du behöver pusta ut lite.
Vilken vacker tanke att släppa ballonger utanför kyrkan efteråt, så ovanligt!

Eleonora sa...

Det låter som en verkligt fin och värdig begravning, där man även tänkte på att göra något för barnen. Fin gest att låta ballongerna stiga mot skyn!

Det var fina kommentarer du fick men jag antar att du är nöjd nu , att det hela är över. Kram kram

Elisabet sa...

Att ha med barn på en begravning .., jag tycker att det är så bra. Det blir så naturligt.

Jag minns Emil och Emma som satt vid gammelmormors öppna kista och pillade på hennes händer.

"Mormor .., hon e iskall om händerna!" sa Emil häpet.

Allt blev så ... enkelt.

Och jag säger som Elonora, finurligt med ballongerna.

Elisabet sa...

Att ha med barn på en begravning .., jag tycker att det är så bra. Det blir så naturligt.

Jag minns Emil och Emma som satt vid gammelmormors öppna kista och pillade på hennes händer.

"Mormor .., hon e iskall om händerna!" sa Emil häpet.

Allt blev så ... enkelt.

Och jag säger som Elonora, finurligt med ballongerna.

londongirl sa...

Vad skönt att det gick bra och blev en vacker stund.
Förstår att det måste ha varit en alldeles speciell begravning.
Nu kan du pusta ut...lägg upp fötterna högt och ta tag i närmsta korsord så skingras tankarna lite!

Vonkis sa...

Det låter som en fin och ljus begravning, skönt att det gick bra med tyskan.

Bloggblad sa...

Alla: Ja, nu pustar jag ut. Att det var så pass många barn med, en månad var den yngste, gjorde att det inte kändes riktigt så tungt som det var.

När jag kom hem hade min man redan hört på jobbet att jag hade pratat tyska i kyrkan... så det var nog som jag trodde, halva stan var där.

Ballongerna var en fin grej... likaså den tyska seden att man tar avsked vid kistan och står med ryggen mot församlingen - jag tycker det är så jobbet med det svenska sättet, att stå vid huvudänden och att alla tittar på den som tar avsked. Det här var mer privat och man fick ha sitt ansiktsuttryck i fred.
Det borde vi inför här också!

Londongirl som föreslår korsord får rätt, men först en långpromenad i solen!

Med färg och ljus genom vardagen sa...

Härlig, jag tycker att det är så oerhört viktig med ritkig väl planerade och genomförda begravningscermonier. Ett bra tal är mycket värd och ge så mycket. Det är skönt att du kan hjälpa människor så mycket. Har en bra helg / ela

Med färg och ljus genom vardagen sa...

Härlig, jag tycker att det är så oerhört viktig med ritkig väl planerade och genomförda begravningscermonier. Ett bra tal är mycket värd och ge så mycket. Det är skönt att du kan hjälpa människor så mycket. Har en bra helg / ela

britt sa...

Nästa fredag ska jag på begravning, det är min kusin som dött. Hon var gammal och sjuk, men hade orkat vara hemma in i det sista. Det var hennes värsta mardröm att behöva flytta till servicehemmet, så det slapp hon åtminstone!
Men det är alltid jobbigt med begravningar. Man blir aldrig van vid att möta de sörjande...

Bloggblad sa...

ela: Eftersom mamman tyckte det var viktigt att det var just jag - som känner barnen och har kontakt med kyrkan och prästen, så var det skönt att jag kunde göra det som service för släkt och vänner från Tyskland.

britt: Det är alltid olika - det finns så många omständigheter som påverkar. På riktigt gamla släktingars begravningar kan jag gråta hejdlöst över livets gång och länkar till barndomen som brustit... även om det bara är livets gång, och den döde haft ett bra liv.
Och när det är en bekant i samma ålder... då är det mer chock och bestörtning som tar över.

Musikanta sa...

Jag tycker att det är bra att barn ibland får vara med på begravningar - dels blir stämningen något lättare och ljusare, dels är det bra att avdramatisera det hela.

Döden är ju bara en del av livscykeln och barnen är ju en påminnelse om detta...

Sen blir det kanske naturligt att prata med barnen om döden efteråt.

De få barn som har varit med under "mina" begravningar har varit väldigt tysta och stilla. Förmodligen gripna av stundens allvar...

ullisen sa...

jag blev på nåt kanske lite märkligt sätt glad när jag läste det här inlägget. du berättar om en omtyckt och älskad människas ljusa och vackra begravning. särskilt var det det där med den stängda vårdcentralen som berörde. små gester, men såå talande.

Bloggblad sa...

Musikanta: Jag håller med. När jag var barn smygtittade jag i dörren till FA-lokalen när det var begravning, men eftersom jag inte fick vara med, trodde jag att det var läskigt. Det är ju oftast väldigt vackert - så man kan gott låta barn vara med.

Ullisen: Tack för dina snälla ord. Det är inte lätt att beskriva nåt som berör djupt.

Evas blogg sa...

Låter som en vacker begravning och som om du gjorde ett jättefint och viktigt arbete. På fredag är det vår tur. Men vi blir inte många.