...jag älskar nässelsoppa, och för att det är så bekvämt att bara gå runt knuten och skörda, så vill jag skrävla lite. Det är nya bilder trots att jag nässelbloggat förr om åren också. Och bara för att kameran råkade ligga kvar på köksbordet kommer en påminnelse om att jag är inte den kökspuma som jag ibland låtsas... Jag stod och tänkte på den gång då jag tappade taget och locket åkte av och hela köket blev grönt... och tänkte att jag minsann skulle hålla fast det den här gången. Och så drog jag igång för fullt och tänkte inte ett ögonblick på att det finns en pip på mixern...
Om någon har missat den här sortens tilltugg till det mesta - så kommer receptet på en familjefavorit: Skär färdiga smördegsplattor i 4 delar, lägg på en skiva Västerbottenost (går med andra starka också) och grädda en stund i 225 grader. Bör ätas ganska omgående.
Så var det slut på matrutan för idag. Nu ska jag strax åka iväg och lyssna på en jättekör - skulle väl kanske varit med själv egentligen, men jag har insett att jag måste prioritera. Jag tar med kameran, så kanske det kommer ett litet smakprov här sen.
Så var det slut på matrutan för idag. Nu ska jag strax åka iväg och lyssna på en jättekör - skulle väl kanske varit med själv egentligen, men jag har insett att jag måste prioritera. Jag tar med kameran, så kanske det kommer ett litet smakprov här sen.
17 kommentarer:
Det är så härligt att du faktiskt skriver om dina små köksfadäser. Favoriten så här långt är nog laxen med rödlök :-)
Vonkis: Det finns många... jaså du har inte glömt min blåa lax...
Sonen här har ett annat hemskt minne från sin barndom, som han gärna drar upp... den gången fick vi slänga maten.
Nässelsoppa - mums så läckert. Och med de nybakade smördegsplattorna till. Det låter bra, så jag kommer snart!! Ha det gott och kram kram
Haha! Jag skrattade gott åt den flygande gröna sörjan - kunde jag ha gjort lika bra själv! Men det blev förstås gott. Tilltugget ska jag prova nästa helg!
Det där tilltugget låter jättesmaskigt! Innehåller väl inte så många kalorier, eller... :-)
mmmmm... Låter smarrigt med de där rutorna! Ska testas!
Rackarns, har nässlorna kommit så långt hos er!
Nässelsoppa är nog det godaste jag vet i soppväg.
Det ser ut som om det mesta stannade kvar i mixern i alla fall, trots ett visst svinn ;)
Tilltugget ser smaskens ut!
Så var det dags igen, Bloggblads årliga Nässelkok.
Varje gång tänker jag att attans, det här måste jag prova.
Men jag glömmer hela tiden bort det...
Suck, någon gång ska jag väl komma till skott! -nässel!)
Mmm, det där tilltugget låter inte alls fel. Nässelsoppa tänker jag att jag ska prova varje år du skriver om den. Men än så länge har det stannat vid just en tanke...
Jaha så nu var det dags igen för den goda soppan.
Jag stod idag och tittade på mina nässlor (som växer i en av våra komposter ute på ön) tänkte att jag skulle ta med dem.
Tror du jag kom ihåg det? Nädå, inte förrän nu när jag kom in här och såg vad du pysslat med idag.
Snyggt med stänkmålning i grönt! ;-)
Jag har också nässlor runt knuten men jag har inte kommit mig för att göra någon soppa än. Kanske manana...
Du får maila och rapportera om kördagen. Jag hade inte ork att gå dit eftersom jag hade två dop igår och en gudstjänst idag. Men mina körflickor var med där några stycken.
Eftersom jag börjat ett sundare liv för två dagar sedan rinner snålvattnet när jag ser tilltuggen...
Marskatten:
Haha, det var roligt!
Alla: Oj, vad det har droppat in medan jag varit borta!
Det sved lite att erkänna det där med soppsprutet... men hellre det än att leva på ett falskt rykte som duktig husmor...
Kul att ni blev sugna på rutorna - de är verkligen farligt goda och spröda och smälter... mmmm....
Musikanta: komme snart rapport - jag tittade efter dig!
Matbloggar är ett släkte för sig, men ditt inlägg med grönt sprut är ju härligt :)
Linda: men nu dröjer det innan jag delar med mig av mina tabbar... de förekommer oftare än vad som syns här.
Hihihi! Man kanske skulle kunna ha målarfärg i mixern och stänkmåla köket. Ser att det är fler av dina läsare som fortfarande ler åt den blåa laxen! Sköt om dig!
Mifflan: Det är nog snabbare än att sätta ner elvispen i färgburken.
Skönt att blå laxen lever kvar i minnet .... :)
Skicka en kommentar