lördag, juni 20, 2009

Dagen efter...

Klar att gå på midsommardans. Mormor har skattat alla rabatterna och t.o.m. snott smörblommor ur de bortresta grannarnas gräsmatta. I dag känns det färdigdansat ... och det blev bara rester till mat. Enda utflykten blev en tur till drömmarnas land efter kaffet på maten. Tur att det bara är midsommarafton en gång om året...

Gästhamnen nere vid Göta kanal.
Eftersom jag ser att det finns bilder lite här och där från diverse firande igår, så kommer jag också med en bildrapport om firandet på den östra kusten. Mycket populärt ställe - mängder av människor, och ytterst få som vi kände igen. Vanliga dagar är det ett idogt hälsande till höger och vänster. Naturligtvis dansade de tre generationerna kring stången i brunnsparken. Som vanligt.
Och efter fikat i det vanliga kaféet i gamla hamnmagasinet blev det dans på banan (betydligt glesare med folk så dags).
Sen mat hemma på altanen. Som vanligt. Med samma kompisar som vanligt (kategorin: vi som var unga i början av 70-talet) Det är bara midsommar som jag är traditionsbunden. Inte annars.
Och sen blev det underhållning... av samma artist som vanligt...
Och så lite köpetårta på det... (det får vara måtta med husmorsambitionerna, de tog slut just här.)

Faktiskt ganska skönt med inneslöarväder idag. "Nu har tre stycken somnat", meddelade den lilla artisten nyss, men då har hon räknat fel, för så många finns det inte kvar i huset. Men sovs gör det! Jag får säga som den gamle biskopen: En sån här skiva till, och jag får byta stift... (Nästa generation kommer nog inte att förstå den vitsen alls.)

17 kommentarer:

qi sa...

Goa tårtor verkar det!

Jag antar att artisten själv inte somnade...?

Bloggblad sa...

Qi: Eftersom de gick åt till sista smulan, så var det fler än jag som gillade dem.

Nej du, den lilla har en energi som är beundransvärd. Fast i morse sov hon till 10, drygt.

Bantartant sa...

Härligt med midsommar!
Och jag gillar biskopsvitsen... men minns du den där vitsen om kaffet där det slutar nåt med att det inte ens räcker med "böner"..??
Det där var väl oklart men kanske

Bloggblad sa...

Bantartant:Ja, särskilt med fint väder och goda vänner!

Jag minns nog inte den, men jag har lånat den ändå - när jag kör min monolog med momors mormor, har jag lite kallt te (=svagt kaffe) och säger: Tvi, vale så klent. Såna böner slösar dom inte med på fattigstugan.

Monica sa...

Vad stor L har blivit!

Så ni har haft dåligt väder idag? Det har inte vi; solsken och blå himmel är det här. Jag hade föredragit det här vädret igår men man är ju aldrig nöjd... ;)

mossfolk sa...

Så härligt och vilken jättefin midsommarkrans!!!

Bloggullet sa...

Så fin midsommarkrans, själv hade jag inte blommor nog. Grannarna hade nog blivit lite sura om jag lånat i deras rabatter.;0)
Kram

Monica Hansen sa...

Jättevacker blomsterkrans:)

Ökenråttan sa...

Ah, midsommar! Alltid roligt, vad jag minns, och alla dessa entusiastiska barn som gjorde kransar och dansade och åt godis. Those were the days ...

I år gjorde vi en midsommarresa redan den 15 juni, till Lille Makens förfäders gård uppe i Dalarna. (Eftersom trafiken dit upp är som den är just före midsommar stack vi iväg lite i förväg.)Så vackert! Dalälven, slåtterängar som mattor med blommor i alla färger, gamla gårdar, kyrkbåtar, blånande berg. Javisst: rena turistbroschyren. Natten mellan 15-16 juni var det dock nollgradigt!

Bloggblad sa...

Monica: Jodu, hon växer så det knakar.

mossfolk: Det blev en jättefin midsommar - vädret gör faktiskt en hel del.

Bloggullet: Fast jag nöjde mig med smörblommorna som definitivt inte ska vara där... och grannarna kommer inte hem på länge (ska väl ha nåt för att jag har lite koll åt deras håll så ingen börjar flytta ut möbler)

Monica H: Tackar. Ändå "kan" jag inte binda kransar, men på nåt sätt får jag till det varje år.

Midsommarråttan: Det blir liksom nåt nytt när man ser det genom barnbarnsögon.
Dalarna är det somrigaste jag kan tänka mig, lyckliga er som har en förfädersgård där! -Jag var i D en vecka per sommar i många år. En gång över midsommar, och då var det frost på midsommaraftons morgon. Kändes konstigt.

Annela sa...

Haha, men fortfarande finns det npgra som förstår den! Den var rolig. Artisten är ju bara för härlig. Jag ser att hon utvecklat sin kompetens till akrobatik också - var månde det sluta?

Klimakteriehäxan sa...

Kransen blev jättefin, men det tandlösa leendet är finare! Och de där färdiga tårtorna är faktiskt inte dumma alls! Jag har dock mest frossat i jordgubbar, det är min last!

Bloggblad sa...

Annela: Den vitsen är rätt gammal, jag minns att pappa skrattade åt den när jag var barn... Och artisten ja, hon har tränat på bollkastning och kullerbyttor. Men sång är hon nog ändå bäst på...

K-häxan: Det där leendet ger en viss läspning som är väldigt charmig.
Jordgubbar har jag inte ätit många ännu, jag tycker om, men går ofta förbi dem i affären.

Elisabeth sa...

Egentligen så behövs inga ord... bara att se den yngsta lilla dans- och sångfågeln i finaste midsommarkransen säger allt!
För visst är det så man ska minnas midsommar... barna med blommor i håret, små grodor, och midsommartårta.

Varm sommarkram... ja, alltid i tanken till dig. (Hoppas du vet det...?)

ullisen sa...

vilken fantastisk krans! med en lycklig tannalös unge under blir det klart årets apseluta favorit!

tårta å grejer också. jotack! mumsens! köpt eller inte, smakar ofta lika gott :)

har du kryats dig förresten? lyckades inte riktigt klura ut det.

tjo!

Bloggblad sa...

Elisabeth: Nån extra underhållning behövs inte när hon är här, som du förstår! Och, jo, jag känner att vi förstår varandra!

Ullisen: Mmmm.... men det gick åt många fotorutor! Ingen kan göra grimaser som hon. Och vi ville ha ett färskt att skicka till tidningen som grattiskort till 6-årsdagen.

Jo, tack. Jag hackelhostar lite fortfarande, men i övrigt känns det rätt normalt. Det känns alltid lindrigare när jag inte måste upp tidigt och iväg till jobbet.

Suzan sa...

Härliga bilder!