Nej, jag kom inte ens med i bild... så spontan filmkarriär kan jag glömma. Jag blev stoppad när jag skulle cykla igenom kyrkparken... faktiskt helt utan den minsta aning om att det var filminspelning på gång. Inga Lindström.
Igen. Den där tyska såpan som får tittarna att i stort sett invadera skärgården och småstäderna i Sörmland och Östergötland.
Killen som stoppade mig förklarade att de inte kunde ha folk i bakgrunden eftersom de klipper så friskt att det i ena rutan kan gå nån förbi, som plötsligt är borta i nästa ruta. Vi pratade en stund (han reagerade inte på att jag svarade på tyska utan gick omärkligt över från sin starkt brutna engelska till sitt modersmål...) och jag fick veta att de här programmen kommer att gå i zdf under oktober och november kl 20 på söndagar. Klart att jag ska omaka mig till att leta rätt på den kanalen då.
I dag var det den första fina dagen på en vecka (tror jag det blir) och det var fler än jag som hade tänkt sig en tur till kanalpromenaden... Oj, vad folk. Men mysigt är det med alla vattenhål och folk som kryllar runt de små butikerna som inte fanns där när jag flyttade hit för 28 år sen. När jag strosar där och tittar på båtar och turister, då känner jag mig riktigt ledig. För att inte tala om hur ledig jag kände mig när jag somnade under äppelträdets skugga sen...
Eftersom jag gnällde över otydlighet i radio i går, ska jag ge en eloge till Elizabeth Gummesson som jag lyssnat till vid datorn medan jag fållat byxor. Tydlig och med precis perfekt dramatik i rösten, ingen stressläsning eller svalda stavelser där! Dessutom intressant på det hela taget. Nu ska jag beställa hennes bok på bibblan.
11 kommentarer:
Det är roligt det här med filminspelningar i ens närhet. För någon vecka sedan pågick insp. av den brittiska versionen av Wallander.
Nere vid hamnen hade man byggt upp ett tivoli och där hördes skottlossning ..-)
Oj, jag glömmer ofta att pinga nyligen... tröttmössa som jag är. Ska skärpa till mig :)
Fick garnet idag, tyvärr är det ganska strävt och troligen stickigt... men vackert lila. Ska bli en sjal och då får den stickas bäst den vill. Läste någonstans om sidentvål som skulle ta bort sticket. Hoppas på det.
En tröja skulle nog bli fint, om du tål ullstickiighet eller får bort det. Själv kliar jag mig och slingrar mig, så det blir bara en sjal.
Oj vad skönt det lät, att somna under äppelträdets skugga. Här hjälper det inte med skugga, eller i alla fall inte mycket. Här hjälper det bara att vara inomhus med AC:n igång och en flaska isvatten i handen plus en flaska isvatten tryckt mot lämpligt ställe på kroppen, helst med ytliga kärl så kylan sprider sig.
Jag är faktiskt filmstjärna! Jag var statist i Adam och Eva, ungdomsfilmen som kom för några år sedan. Ganska många år sedan. Snart tio år sedan. Hu vad fort tiden går.
Elisabet: Men du är väl van vid Wallanderhysterin? Har du inte varit med som statist?
Nina: Hm... det finns mjukt yllegarn, så jag kanske ska lugna mig och hitta nåt som inte sticks.
Även om jag inte är så jättekänslig för sånt.
Marianne: Periodvis blir jag så varm att jag hämtar snöbollar jag har i frysen (jo, det är sant!) och gnider mot varma fläckar, jag får röda svullna utslag av värme. Som en bäbis. Enda likheten.
Under äppelträdet är det ljuvligt. Fast jag väcktes av grannar som fick gäster och fikade skrattande bara ett par meter ifrån - bred häck dämpar bara insyn, inte ljud.
Jag är chockad. Jag tycker de skulle vara glada för en svensk dam på cykel i bakgrunden! Vad då bildsynk - du kunde väl stå stilla? :)
ab: Ungefär så långt sträcker sig mina annars obefintliga skådisdrömmar... som knappt synlig bakgrund.
Jag ser ju vääääldigt svensk ut så visst hade jag kunnat piffa upp... cyklat fram och tillbaka 20 gånger....:)
Åh, att kunna somna under ett äppelträd utan att behöva bekymra sig om giftspindlar och ormar!
Matilda: Tack, nu fick jag nåt att verkligen glädja mig åt när jag nu ska gå och lägga mig där efter en lång skön promenad, såg inga huggormar idag, men igår!
I öronen har jag dagens sommarpratare, som förlorade man och två barn av tre i tsunamin. Naturligtvis inser jag att jag har en hel del mer att glädjas åt...
Va, glömde du att upplysa dem om att du faktiskt har viss vana i att stå framför kameran?!
Visst är det rätt otroligt det där med att världen tycks vakna vid fint väder. Ännu påtagligare tycker jag att det är på vintern. Fast här på landet, där jag är nu, märks förstås ingen skillnad alls.
Det där tyska filmteamet fanns i Sigtuna förra året och dök upp överallt där dom helst inte skulle vara! Det blev till att gå omvägar, men what ... Sigtuna är ju inte stort precis.
Visst är det mysigt med alla goa uteserveringar - litet internationell prägel på stan´!
Mossfolk: Faktiskt, tänkte inte på det...
Eleonora: Sigtuna har jag inte varit i sen tidigt 70-tal då jag var på kurs på Stiftelsen där. Men jag minns att det var en fin stad, påminner lite om vår.
Skicka en kommentar