Statcounter

måndag, augusti 31, 2009

Man får vara glad åt det lilla...

... för att utnyttja en av de floskler jag avskyr.

Efter det kaos jag har haft under de första veckorna, har jag insett att jag inte klarar att jobba lika mycket på tre skolor, inklämt på en halvtid. Min hjärna kan inte ladda om så ofta - packa ner rätt grejer och släpa böcker mellan skolorna... "Vilken är jag på väg till nu?" nere vid rödljusen... Det funkar inte trots att ungarna är jättegoa och mysiga.

Så nu har en annan i vår hårt pressade grupp åtagit sig en av skolorna för ett tag. Med ett schema som då blir luftigare för mig utan en massa åkande, känns det som om det ska funka. För mig alltså! Men... sen? Efter "ett tag"?

En heltidskollega fick packa ihop sina grejer i våras när kommunen stramade åt om anställningarna... inte spelade det någon roll att hon jobbat i tio obehöriga år och varit jätteduktig och omtyckt... Och inte bryr sig budgeten om att det kommit fler nya barn än på många år och att vi nu är en hel och två halva som ska serva sex skolor.

Nåja, det är inte mitt problem att lösa det, vi har ju en chef... Nu gläder jag mig helt egotrippat åt att min jobbsituation funkar, två skolor går utmärkt. (Det egotrippade rättfärdigar jag med att ingen någonsin skulle tacka mig för min godhet om jag sliter ut mig och blir liggandes gloendes i väggen...)

Dagens glädjeämne #2: Efter drygt 2 år har jag äntligen fått betalt från ett notförlag som glömt och glömt och glömt trots ett par påstötningar per år. Nåja, betalt har jag inte fått, men avräkningen har kommit! Inga stora summor, men jag är glad för allt som droppar in.

Dagnes glädjeämne #3: Det kom ett mail nyssens att en av mina sånger (som är tonsatt av en kompis och körarrangerad av en för mig helt okänd person, som hittat den i en sångbok) ska sjungas i en tevegudstjänst framöver i höst. Från en pingstkyrka i Skellefteå... Sånt tröttnar jag aldrig på att få veta! Synd att de inte körs om och om igen så att jag kunde hålla mig helt flytande på STIM-pengar... Jag borde nog byta genre... jag har visserligen hit, en begravningshit, men jag tror inte den passar på svensktoppen.

19 kommentarer:

Evas blogg sa...

Grattis till alla tre glädjeämnena!

Musikanta sa...

Du får ta en dag i sänder. "Ett tag" kan vara en längre tid. Det kanske går bättre sen så småningom när du har kommit in i jobbet.

Det är bättre att få pengar från kyrkan. De betalar alltid i tid.

Jag ska komma och ackompanjera din "begravningshit" när du sjunger den, så får du lägga ut den på bloggen. Den är så vacker...
Grattis i alla fall!!!

Bloggblad sa...

Eva: Tack, och visst är det bäst att passa på när de dyker upp...

Musikanta: Men kyrkan betalar bara STIM-pengar i vissa fall... och jag uppträder inte själv där och spelar och sjunger (vet du väl!)
Min begravningshit låter myyyyycket bättre när Peter J sjunger den på MySpace!

Cecilia N sa...

Glad att du har tre glädjeämnen idag. Här är det blandade karameller ...

qi sa...

Bra att du satte en gräns i arbetet! Och grattis till de två andra glädjeämnena!

Bloggblad sa...

Cecilia: Det var inte så muntert de senaste dagarna när jag var helt slut och orolig för att inte orka, så jag passar på att glädja mig nu.

qi: Tack.
Finns väl inget svårare än att säga ifrån pga att man inte orkar? Det gills liksom inte.

Elisabet. sa...

Och här är en som har givit bort torsdagspasset och alla gapar och säger ..."men förlorar du inte mycket då ...?"
Jo.
Men jag kanske lever lite längre.

Ingela sa...

Jag läste i hemmabladet (Norra Västerbotten, "Norran")om hur de förbereder den där gudstjänsten. Pastorn tyckte att det kändes ovant med smink, men han hade en aning om hur lång tid det tar eftersom han hade tonårsdöttrar...

tant lila sa...

Grattis till glädjeämnena! Ja, man måste sätta en gräns på arbetet, det finns nog med folk som är utbrända redan.
Nu har jag programmerat om hela datorn efter massor av timmar med felsökning och telefonsupport. Tala om att tid kan gå förlorad i ens liv! Jag har inte kommit utanför dörrarna idag.

Bloggblad sa...

Elisabet: Helt rätt. Pengar behöver man, men inte till vilket pris som helst. (Oj, det blev ju nästan vitsigt!) När jag säger att jag jobbar 50% frågar folk hur länge jag varit sjukskriven. 7 veckor för 8 år sen... De tror inte att jag är klok som inte vill ha full lön.

Ingela: När kan det ha varit? Vore roligt att se den artikeln. Jag vet inget om vad de är för ena, bara att de har kontakt med den som arrat sången, för han kommer från Skftå.

Tant Lila: Tack - Jag har ju varit där, så jag känner igen signalerna. Det är bara tufft att våga säga till om dem.

Jag har det rätt bra med levande support hemma... Datorn blir en viktig del av familjen.

Ingela sa...

Det var i mitten på förra veckan. Jag har letat sm snabbast på deras webb men hittar det inte.

Klimakteriehäxan sa...

Förmodligen väldigt klokt att bromsa innan det gått för långt. Kul med notpengar och tv-uppförande!

Monica Hansen sa...

Dags för melodifestivalen? *skrattar*

Grattis till TV-gudtjänsten!

Vonkis sa...

Vad skönt att det ordnat sig på jobbfronten. Och väldigt synd att hon som jobbat som obehörig i tio år inte passat på att utbilda sig till lärare under de år hon jobbat.

Annika sa...

Det är nog bra att du begränsade dig där! Det lät lite mkt.
Och grattis till de tre tingen!!

ullrika sa...

vilka roliga nyheter du fått! grattis till alla!

ps. dom där som "glömt"... nja. känns sådär seriöst va?

Elisabeth sa...

Å man ska nog inte skratta när det står begravningshit... men jag kunde helt enkelt inte låta bli!
Du får bara till det så bra...

Varm kram... och tack för din förmåga att sprida glädje som du gör! Tack snälla du... det betyder mycket för mig! Än om jag nu förstår att vardagen kommer med dess motsats också..

Hannele på Hisingen sa...

På Hisingen har eleverna länge fått packa ner rätt grejer och släpa böcker och instrument mellan skolorna.. Om de exempelvis har valt musik, lärarna är kvar på samma skola.

Marianne sa...

Grattis till #2 och 3! Jag förstår inte att det är sån lärarbrist! Och att det saknas pengar till skola och vård och liknande livsnödvändiga saker. Samtidigt läste jag i tidningen i dag att staten delar ut bonusar till kulturen. Men när jag har brist i kassan så får jag välja mellan mat och roliga kläder, varför gäller inte det staten? Jag förstår inte det där.