fredag, december 25, 2009

Research...

Efter en dag fullmatad med julbord, barn, barnbarn och klappar (kan tala om att det tar väääääldigt lång tid när en 6½-åring som bara kan läsa korta enkla ord envisas med att läsa på alla klapparna... dessutom har vi som tradition att man får ett paket i taget och alla tittar på. Fast mormors slarvigt skrivna verser gick även medhjälparen bet på, så jag fick rycka in...)

Var var jag nu då?

Jo, alltså, efter de yngres hemfärd, när maken och jag blev ensamma framåt kvällskröken, tittade vi på Stenhuggaren. Redan när jag läste boken, störde jag mig på faktafel i den, och jag är helt förundrad över att de utan vidare överfördes till filmen. (Maken bryr sig inte ett dugg om såna detaljer!)

Alltså: En präst kommer hem och viger ett par så där bara, rakt av, utan 3 veckors lysning (som det var på 50-talet och ända fram till rätt nyligen, nu räcker det med hindersprövning som man får papper från Skatteverket om) och helt utan vittnen... vilket man måste ha - nu också... Sånt stör mig så mycket, att allt annat tappar trovärdighet. Trots att jag vet att deckare är påhittade... och att det egentligen är hemskt att underhålla sig med mord, så vill jag att det ska stämma.

Det är lika irriterande som när lärare (på film) sitter och målar naglarna under lektionstid... vilket jag har sett i nån film jag glömt namnet på, men aldrig sett eller gjort i verkligheten.

Sådär, nu har jag avreagerat mig. (Fast en del trovärdighet försvann redan när jag upptäckte en av mina psalmskrivarkollegor i en av rollerna... hon bor ju inte på västkusten... :))

12 kommentarer:

Cicki sa...

Det låter som ni haft en härlig dag. Vi såg också Stenhuggaren. Jag gillar Camilla Läckberg. Visst reagerade jag också över den snabba vigseln men det stör mig inte speciellt mycket. Fast ibland kan jag reta upp mig på en massa sådant i böcker som jag läser.

Susanne sa...

Ha, även jag reagerade på vigseln utan vittnen, för det måste man ju ha.

Eftersom jag numera jobbar på vårt kommunalhus har jag fått rycka in ett par gånger som vittne vid de vigslar som anordnats där och man inte haft vittnen med. Jag har faktiskt fått vara med om hela tre vigslar på bara en eftermiddag. I jeans. :)

En god fortsättning tillönskas dig och de dina från mig som inte kommenterat här på lääänge.

Annaa M sa...

Förstår inte sånt där, att inte orka kolla fakta. Problemet är ju inte vittnena, det kan man ju som Susanne säger skaffa, utan lysningstiden. Men Läckberg kanske har tittat för mycket på amerikansk film? Precis som vi hade gjort, Mannen och jag när vi skulle gifta oss. Kollade med en sjökapten i bekantskapskretsen om han kunde viga oss och han svarade; "det är bara i akut krigssituation till havs och på bio som sjökaptener har automatiskt vigselrätt".

Jag förstår mig sanningen att säga inte på dem som säger att de aldrig bryr sig om att fakta i böcker inte stämmer. Visst var det du som påpekade uppenbara faktafel även i Stieg Larssons böcker?

Monica Hansen sa...

Nyfiken på vad faktafelen var?

Vi spelar in stenhuggaren så vi kan se båda på en gång sedan.. god fortsättning!

Amber sa...

Vi hade också en sexåring, Samuels lillasyster, som skulle läsa på paketen, men hon fick inte läsa alla. Hon blev mest irriterad när inte vi förklarade vad som fanns i paketen utan alla måste gissa. När vi blev alltför bisarra, vilket vi gärna blir - jag gissar alltid hopfällbar fick-kulspruta eller hopfällbar cykel - blev hon irriterad.

Håller helt med om att det förstör när fakta inte stämmer. Det och korrektutfel brukar jag jämföra med att vandra på en stig, och plötsligt sticker det upp stora stenbumlingar så man hela tiden snubblar eller måste ägna sin energi åt att se sig för, i stället för att bara njuta.

Amber sa...

Haha, ser att jag gjort en stenbumling - korrektutfel!!! Sorry, det ska vara utan stenbumling...

Elisabet sa...

Ja, här är en som inte såg filmen, så jag slapp irritera mig ,-)

Snart ska jag dock titta på reprisen av På Spåret, som vi missade igårkväll.

Bloggblad sa...

Cicki: Eftersom jag läser allt jag kommer över, har jag läst alla hennes böcker, men jag är måttligt (dvs inte ett dugg) impad. För många tillkrånglade ord, förmodligen för att det ska vera intellektuellt, och för många ord öht.

Susanne: Jag har saknat dig! Men å andra sidan har jag inte varit särskilt flitig bloggläsare heller... :)

Annaa: Jag vet bara att jag inte var så impad av SL:s böcker, det fanns mycket där som jag hade strukit om jag hade fått chansen... så jag klagade säkert då också. Att han dog så tragiskt, gör ju inte automatiskt att böckerna blev bättre...

Just när det gäller kyrkliga fenomen, märker jag väldigt tydligt hur dålig researchen ofta är. Slött! Man måste kolla allt.

Monica: Som jag skrev: att man inte kan ta hem en präst och bli vigd hux flux.

Amber: Hehe... såna vilda gissningar har jag aldrig vågat mig på... Barnbarnet började efterhand förstå det där med att rimma till paketen, och kreerade snabbt det ena märkliga rimmet efter det andra - och inget hade med innehållet att göra. Ganska svårt att gissa då...

Visst är det typiskt att det råkar bli fel just när man ska klaga på fel... Men jag tycker det är lätt att se skillnad på en halkning på tangenterna (som för mig ofta blir tagneterna) och på ett fel som beror på att man inte vet.

Elisabet: På spåret blev perforerat av ungdomar som packade ihop sina ägodelar... men det var inga tävlande som intresserade mig, och frågorna var supersvåra så jag missade inget... ibland är det roligt (läs= när jag kan svaren).

ullisen sa...

jag har per automatik skippat allt vad Läckberg heter (får av nån oförklarlig anledning avsmak, utan att veta varför eftersom jag aldrig provat) och Stieg Larsson "läste" jag som ljudbok och slapp då hänga upp mig på allt som var galet eftersom det var så spännande och vem-det-nu-var-minns-inte som läste fortsatte läsa vidare oberoende av mina funderingar :)

i övrigt är jag en sån som retar både mig och min omgivning kopiöst på galenheter på t ex film. det händer att maken vägrar se vissa grejer med mig, eller iaf avkräver ett löfte att jag ska hålla igen på mina "åååh sådär kan det ju inte vara"!

Carina Etander Rimborg sa...

Ja, det där med vigseln störde jag mig också på. Men - vem vet, med pengar så kunde kanske även direktören "övertala" prästen att skriva "rätt" i kyrkoböckerna…

Förövrigt Grattis till det senaste stipendiet!!! Jätteroligt!

Bloggblad sa...

Ullisen: Då skulle vi nog ha trevligt ihop vid teven... för jag håller inte tyst när nåt inte stämmer...
Skönt att det finns fler som inte fallit pladask för vare sig SL eller Läckberg.

Carina: Tack! Roligt att du hittat hit... jag såg i KT att det kom upp en länk eftersom jag länkat... det tänkte jag inte på! Även om jag inte är anonym här längre, så tar jag ut svängarna lite mer än jag gör offentligt annars...

Visst - mutor, tänkte inte på det, men då kunde det ha synts att prästen fick några sedlar. Jag tror på okunskap!

Marianne sa...

Jag vet att CL har sagt att "det måste inte stämma med verkligheten, men det ska vara trovärdigt". Dvs vissa saker får man i skönlitterära sammanhang "fixa till" så att det funkar med historien, men att det ändå ska vara trovärdigt. Och då blir det nog alltid så att den som kan mer om en viss sak retar sig när det inte stämmer med fakta.

Hehe, jag som kollar allt in absurdum när jag översätter (t.ex. om vissa slangord användes på 40-talet i ett par böcker) missade kapitalt på "the wireless". För mig som är för ung för att ha varit med under kriget blev det per automatik "transistorn", och kollade för en gångs skull inte upp fakta. En recensent dök naturligtvis ner på just det. Snacka om att jag skämdes ...

Annars tycker jag att CL är rätt bra på att hitta på och berätta en historia, men tycker det är synd att hon har halkat in mer och mer i chicklit-genren.