Och det gäller förstås både beundrare och blåbär... 
Nu tog det mig inte lång stund att lista ut vem som plockat bären... och lämnade av dem på makens jobb. Jag har hört att det finns fler damer som får både bär och svamp av samme beundrare. Hipp hurra för 80-åringar som är ute i skogen och gör oss andra glada! Han blev så glad när jag ringde och tackade att han skulle notera i sin bok att jag tycker om blåbär!
Det här hoppas jag göra nån annan glad med... lite suddiga på bilden, men det beror mer på fotografen än på att jag skakat medan jag stickat...
Och av alla pärlrester jag har, ska det bli ett par till åt mig. De ser visst också lite suddiga ut - kan det var fredagsvinet som ger utslag? 
Så skönt att det är fredag - bara 6 arbetsdagar + avslutningskvällen kvar att jobba i år... Och under lovet ska jag inte fundera ett enda dugg på hur jag ska lära ut vårt ädla tungomål. Ojoj, vad det är svårt. Varför heter det: "en cykel - två cyklar, han cyklar" men inte: "en bok - två böcker, han böckar"? Nåt att grubbla på en fredagskväll i advent.
21 kommentarer:
Ååå, vilket lyx med blåbär i december!
Och jag känner någon som sa ..."ja, nu är det bara nio dagar kvar ...".
Ja, ni lärare har det bra ni .-)
Vonkis: Jag har tagit in en liten pyts så att jag får tinade bär i filen i morgon... :)
Elisabet: Men du vet, yrket är öppet för alla!
Så vackra pärlmuddar:)
Den beundraren får du allt vara rädd om - blåbär som inte är bara jättegott utan dessutom så himla nyttigt att äta!
Stickningen klarnar nog framåt lördag lunch.
Vilka fina muddar!
Tänk att något som känns så självklart kan vara så klurigt. Böckar...
Inte alls fel med blåbär såhär mitt i december. Gulligt var beundraren!
Monica: Tack, de är också rolig att sticka även om det är ett pilljobb.
K-häxan: Jag har förstått att det är en bekantskap att odla... den här gången hade jag lovsjungit hans bok i församlingsbladet...
mossfolk: Du anar inte vilka konstigheter jag upptäcker i allt det självklara. Det är första gången jag har så många helt nykomna på en gång.
Det smakade såååå gott med blåbär på filen. Jag kommer nog enbart att använda dem till lyxfrukostar.
Så vackert stickat!
Och var hittar man beundrare som plockar blåbär till en?
På tal om undervisning. Har du läst boken "Kosta skjortan eller bli bar om rumpan"- Svenska uttryck och utländska motsvarigheter? Gör det annars!
Jag läste ur den på Skrivareklubbens julfest förra veckan och det var flera som fick sig en tankeställare om hur svårt det kan vara att vara invandrare i ett land. Och hur svårt man kan ha det som lärare!
Tant lila: Tack - de blev rätt fina båda paren.
Om man skriver en trevlig recension och gör författaren glad och överraskad, då kan det bli blåbär!
Jag har inte läst den boken, men ska notera titeln och beställa den på bibblan. Tack för tipset.
Himla logiskt tänkt, hörru.
Frågan är bara: när man böckar - skriver man eller läser man?
Blåbär är gott! Grattis!
Hej Marianne!
Vad gott med blåbär så här i vintermörkret! Vilken snäll 80-åring som tänker på andra!
Hoppas du mår bra och att vi ses imorgon! Bara för att jag gick in hit ikväll kom jag på att jag skulle ta med mig lite saker till jobbet imorgon! Ska ta fram det direkt!
Cecilia N: Jag tänker mig att man läser då - använder grejen...
Jag tar bara ett par skedar varje dag, så det kommer nog att räcka länge!
Liv: Bra! Hoppas du har nåt i starkt rosa/lila....
Muddarna dina
är riktigt fina!
Blåa bär
finns inte här.
Tyvärr.
Och inga generösa och omtänksamma beundrare heller.......
Kulsprutan
En beundrare!! SÅ trevligt!
DET skulle man ju inte tacka nej till :-) OCh blåbär därtill som är SÅ gott!
FINA muddar, hoppas jag får ett par såna av tomten iår . Har önskat mig ett par sådana av min mor som stickar.
Varför får inte jag några blåbär av någon beundrare? Fast jag skriver ju förstås inte några recensioner heller... Var det B.S?
Jag har sett dina muddar irl. De är ännu vackrare där än på bilderna!!!
Såna där beundrare ska man vara rädd om... de "växer inte på trän", åteminstone inte på björkarna i Umeå!
Nej, men allvarligt.. tänk vad lite det behövs för att göra en annan människa glad egentligen... än om nu en byttagåva med blåbär inte kan anses som liten. Det var mycket vackert gjort, tycker jag.
Varm kram.. alltid!
Ps. Vilka fina julgardiner du satt upp..!
jag gissar att du genom att lära ut svenska även till från början icke-svensktalande (för det gör du väl, har jag för mig?) så får du en helt annan känsla för språket än vad vi "vanliga" får. det är riktigt häftigt! iaf för en lingvistintresserad tok som jag själv :)
Vilken trevlig beundrare! Jag fick också blåbär plockade åt mig i somras, av min svärfar som gick ut och plockade till mig för att skicka med Klas när han åkte hem igen. Man blir SÅ glad!
Är det muddar du stickar? Jättefina! Kan det vara till Musikanta?
Arabiska är inte heller så enkelt så att man "böckar", så det borde inte vara väldigt förvirrande att verben är helt annorlunda. I arabiska ser ju till och med bokstäverna annorlunda ut beroende på vilken placering de har i orden. Om de står initialt, i mitten eller i slutet. Jag menar, snacka om svårt!
Med tanke på det här inlägget förstår jag att du gillade mitt senaste. Det här med ordvrängeri är ganska kul faktiskt. Som lärare har du väl en uppsjö med tokerier.
Ha en bra fredagskväll.
Wow, så härligt. Jag vill också ha sådana beundrare! Pulsevärmare, nu fick jag lite inspiration att ta fram stickorna igen. Det är ett kul julpyssel.
Alla: Jag har inte gått i vinteride... fick bara lite nytt att göra - jag kommer snart igen och svarar.
Skicka en kommentar