Årets kräftskiva med familjen är nu ett minne blott - men ett skönt sådant att vila tanken vid framåt vintern. Först en arrangerad bild... det var jag som lagade mat, egentligen... 
Här är gästerna - fint uppställda... sonen längst fram med systerdottern under armen, sedan dottern och längst bak hennes sambo. 
I väntan på maten fick vi pianounderhållning. Sonen försöker här lära ut sitt paradnummer: The Final Countdown. Lite senare klarade barnbarnet för första gången att spela Blinka lilla stjärna med rätt tangenter. Stor lycka! 
Det blev lite kyligt framåt kvällen, både filtar och tröja åkte fram. Jag tror kanske att jag ska investera i en ny kräfthatt till nästa år. Den här har nog sett sina bästa dagar. Foto: barnbarnet 
Här är gästerna - fint uppställda... sonen längst fram med systerdottern under armen, sedan dottern och längst bak hennes sambo. I väntan på maten fick vi pianounderhållning. Sonen försöker här lära ut sitt paradnummer: The Final Countdown. Lite senare klarade barnbarnet för första gången att spela Blinka lilla stjärna med rätt tangenter. Stor lycka! Det blev lite kyligt framåt kvällen, både filtar och tröja åkte fram. Jag tror kanske att jag ska investera i en ny kräfthatt till nästa år. Den här har nog sett sina bästa dagar. Foto: barnbarnet Kameran gick ideligen runt bordet, så jag har nog ett par hundra bilder på uppätna kräftor, utspilld dryck och kladdiga tårtrester, men dem ska jag bespara mina läsare.
25 kommentarer:
Jag tycker att hatten duger ett tag till!!Kram Eva
Men systerdottern och hennes morbror är också lika varandra.
Evatina: Fast för några år sen syntes det att det var en kräfta som dekoration... den har blivit rätt knycklig nu.
Cecilia N: Ja, jag ser att det finns vissa likheter! Vilket han kommer att bli himla stolt över när han upptäcker...
Kräftor som är så gott. Det har inte blivit något här ännu, men det kommer.
Jättefin hatt, var rädd om den!
Cicki: De som låg kvar i hinken var lika goda... vi har smaskat i oss resten nu. Utan hattar!
Marianne: Jaså, du tycker det? Då får jag väl lägga tillbaka den i lådan ihop med köpehattarna (som inte räckte till mig)
Några kräftor har vi inte hunnit med här. Men surströmming har spisats en gång. Och det lär bli flera. Jag läste i kvällsblaskan att det blir varmt i september=äta utomhus. Passar bra för den goda lilla fisken. Kräfsen går ju bra att festa på inomhus sen i höst.
Ingela: Jag äter gärna surströmming om jag blir bjuden, och maken med, men vi har nog inte köpt någon själva på minst 30 år. Vet inte riktigt varför.
I kväll satt maken och jag inne och åt upp de av mig undansmugglade kräftorna, men ska det vara skiva med måne och hattar, då måste det bara vara på altanen.
Jaså... varmt i september? Hoppas att det stämmer.
MYSIGT!! SÅ gott med kräftor i goda familjemedlemmars lag!!
IOnte dumt alls.
Har inte ätit kräftor ännu, men det brukar ske i sept med svennegruppen. Mums!!
Hatten påminner om de hattar min mamma hade i slutet av 40-talet. Men det var en fjäder eller blomma där kräftan satt...
Den hatten tycker jag inte du ska byta ut, den var riktigt snoffsig!
Som någon skrev hos mig, kräftor kan man äta tills man svälter ihjäl :-)
Som någon skrev hos mig, kräftor kan man äta tills man svälter ihjäl :-)
Oj.
Annika: De var så otroligt goda, vet inte om jag ätit mer perfekta nån gång. Fast... de var inte gratis.
Musikanta: Jag önskar att det vore modernt med små roliga hattar!
Christina: Om en konstnär säger så - då måste jag ju lyda!
Vonkis: Hm... ja, det stämmer nog. Eller törstar ihjäl, kanske?
Kräftor är SÅ gott.
Nog tittar vi gärna på flera bilder från kräftskivan :)
Inte behöver du väl ännu slänga hatten... du kan ju limma några nya remsor på den bara. Den blir som NY!
Ha så bra!
O vilken härlig kräftskiva ni har haft och hatten duger nog bra även nästa år.
K-häxan: Ja, och speciellt när de är extra goda... jag har ju fått en och annan sumpig eller för salt eller för dåligt saltad genom åren, men jag har inte kokat själv sen salig svärfar hjälpte landsfiskalen att vakta kräftvatten - flera år före den stora kräftpesten.
lisbet: Njae, med hänsyn till familjens rykte ska vi nog avstå från såna bilder. Spex går ju inte alltid genom skärmen.
Eleonora: Tack, hatten ligger redan i förvar efter alla glada tillrop. Det var en himla trevlig kväll - men jag får säga som biskopen: En sån här skiva till och jag får byta stift.... (fast ungdomar av idag förstår nog inte den vitsen!)
Snygg hatt, absolut!!! Och kräftor är SÅ gott ... tror vi behöver en omgång till, faktiskt ...
K-häxan: Vi åt så rejält, så vi nöjer oss nog. Och hatten får hänga med!
du är väldigt fin i hatten måste jag säga!
ps. *bättre med såna mängder bilder nu, när de är 'gratis', än förritiden när en framkallad rulle oanvändbara partybilder kunde gå loss på en hundring", suckar hon nostalgiskt...
Ullisen: Visst är det skönt - jag har älskat att fota sen min första Instamatic som jag fick när jag var 10 år. Och i såååååå många år drömde jag att jag skulle kunna se bilderna direkt i stället för att vänta och vänta - för jag fick vara så sparsam att jag måste välja motiv noga.
Jag var nog bara fin. I hatten var jag inte så särskilt... :)
är glad att ordvitsen gick fram - även om status var felgissad! :)
Ullisen: Det händer rätt ofta att jag skämtar och läsaren tar det bokstavligt, men jag vet ju att du är en vrängare av stora mått!
Skicka en kommentar