På väg hem från jobbet idag hörde jag på radio att en mycket sällsynt fågel lockat mängder av fågelskådare ut till Häradskär idag. Och då flög mina tankar på minnets lätta vingar tillbaka till en så sällsynt fågel, att den aldrig ens skådats... och jag log hela vägen hem. 
Det var så här... (jag räknar med att brottet är preskriberat nu, nästan 40 år efteråt. I alla fall erkände jag för svågern i talet på hans 60-årsdag!)
När maken och jag nyss hade träffats och tillbringade några sommardagar ute i hans och hans systers föräldrars pyttelilla stuga med endast ett rum, så var den blivande svågern med. Det var lögn att få honom att lämna oss ifred i stugan, han sprang ut och in hela tiden i hundratals ärenden.
Då uppfann vi en helt otroligt sällsynt fågel... den blivande maken pekade bort mot Stångskär och beskrev den märkliga näbbformationen, den ovanliga färgen på benen... var det en unge?
Och svågern tog med sig kikare och fågelbok och höll sig undan i flera timmar... men var så besviken när han kom tillbaka, han såg inte en skymt av denna raritet... kunde vi beskriva den lite bättre?
Så jag blev himla nyfiken, om det möjligen kunde vara just vår sällsynta fågel som skådats därute idag.
15 kommentarer:
Haha, det var påhittigt värre...Vad sa han när ni avslöjade att allt var en lögn?
,-)
Ja, man undrar om det är lika hett ännu ...?
Ha ha ha
Så underbart!
Vad gör man inte för att få vara ensam med sin käresta.
Himmel vad jag skrattar åt det här! Det var mycket kreativt av er och väldigt rätt åt svågern. Hoppas han har ernått nån sorts social mognad och insikt med åren ...
Ha ha, den var bra ;-)
Alla: Roligt att ni inser det roliga i att det just i dag verkligen HAR skådats något sällsynt...
Miss G: I somras när vi var därute tillsammans undrade vi just om han kunde gå på det en gång till... fast nu är det ju hans stuga...
Vilken härlig historia! Uppfinningsrik fick man vara "på den tiden".
Det har sagts förr, kan sägas igen: nöden är uppfinningarnas moder. Och vid det här laget bör lögnen väl dessutom vara preskriberad, med god marginal?!
Eleonora: Tack... den har legat i glömska i många år, men för ett par somrar sen när svågern firade just därute på H-skär, kom vi ihåg den.
K-häxan: Hehe.. om man nu ska jämföra hångel med nöd... :) Men visst är det förlåtet sen länge. Fast hade vi bekänt samma dag hade han nog blivit ganska arg.
HAHA!!! ALLA sätt är bra utom de dåliga.
Kul historia!!
Vilken uppfinningsrikedom! Antar att det blev mycket fniss och brådska i den lilla stugan när han äntligen gav sig i väg...
Annika: Ja, vad kan man inte åstadkomma när man är ung och kär?
ab: där lämnar jag öppet för egen tolkning :)
Den har jag inte hört förut, haha!
Skicka en kommentar