tisdag, november 29, 2011

Inge' kuuuul

Jag har svårt att förstå dem som inte vill tala om sin ålder, som om det skulle vara pinsamt att ha överlevt ungdomsåren. Men... (för ett "men" finns ju alltid) det är inte särskilt kul när kroppen börjar bli sliten och trilskas.

Det tog flera år innan jag kom mig för att ringa Hörcentralen, och sen tog det 9 månader innan jag väl fick mina små apparater som jag nu har vant mig vid och är tacksam för.

Min utslitna tumled får jag dras med, det gäller bara att komma ihåg att den inte lyder när jag lyfter ned nåt tungt från en hög hylla... och skriva kan jag med resten av fingrarna.

Glasögon har jag visserligen haft sedan ungdomen, men för drygt en vecka sen trodde jag nästan att jag blivit anfallen av en hoper paparazzi så som det blixtrade i ögonvrån när jag vaknade ur min middagsslummer. När det började blixtra nästa kväll igen, så googlade jag, och idag efter att väntat på ögonkliniken i två timmar fick jag veta att google hade helt rätt: (alltså jag segdrog en vecka, för jag tycker att det är besvärligt att söka läkare... men 1177 kopplade mig till en jourtid, när det höll på i flera dagar till)Glaskroppsavlossning... var det. Åldersbetingat - och de många nya suddiga amöborna som simmar i mitt synfält kommer att lugna ner sig lite med tiden. Men man måste tydligen få det kollat av läkare så att inte näthinnan har släppt också. Det hade den inte, och det var ju skönt det.

Alltså... det tredje åldersbetingade på ganska kort tid. Som om jag inte blir påmind ändå om tidens gång när jag ser mig i spegeln på morgnarna! Eller när jag hellre häckar i soffhörnet än ger mig ut på galej en fredagskväll...

Jag vet, jag vet! Det finns många som har det värre och att det är dem jag ska jämföra med, inte med dem som är pigga och raska och slipper allt småskit. Och jag är faktiskt tacksam och nöjd för det som är bra, men ...

Javisst ja, jag glömde blodfetterna! Men dem kan jag påverka själv...

16 kommentarer:

4U2 sa...

Med handen på hjärtat så tycker jag att vi inte alls behöver tänka på de som har det sämre än oss själva jämt. Det borde alltså finnas flertal som skulle jämföra sig vid min status nu och inte klaga men jag klagar över den status jag har nu trots att jag vet att det finns de som har det värre. För det är mitt liv, jag som inte kan, som lider m.m och anser mig ha rätt att klaga. Därmed också rätt eller anledning att försöka påverka det jag kan påverka själv!
Man skall inte trötta ut alla andra ständigt med sina problem men det är tillåtet att sakna sånt som är borta, beklaga det som felas m.m. Kram!

Pettas sa...

Precis, inte skall vi vara rädda för att berätta hur gamla vi är.
Jag irriterar mig på när folk fyller år och beklagar sig för att de blir äldre.Man kan ju fråga sig vad som är alternativet?
Man får vara glad så länge man hänger med och kan njuta av livet, även fast man får sina ålderskrämpor och skavanker. Nu för tiden är det ju så enkelt att få reservdelar:D

Ha det gott!
Kram
Karin

Ökenråttan sa...

Ja du, tidens tand gnager på oss lite till kvinns. Att berätta hur gammal jag är har jag då inga problem med. Det är som det är, ju.

Evatina-beth sa...

När jag frågar mina vänner hur de mår, och det berättar om sina problem, ber dom sedan om ursäkt för det är ju bagateller emot hur jag haft det. Jag brukar då säga att självklart måste du få berätta, det är ju vad du upplever som är jobbigt för dig.
Det är skönt att sitta i soffhörnet!!
Kram från Eva

Miss Gillette sa...

Ja himmel, tur det inte var näthinnan.

Jag måste ju säga att jag förstår dig. Det är vansinnigt irriterande att inte kroppen hänger med i allt som man ju vet att man behärskar -- man har ju alltid gjort det förut, varför skulle man plötsligt inte kunna det eller det! Trots att jag begriper att tillvaron kommer att te sig som en rad besvikelser och små nederlag tror jag att jag kommer att ha väldigt svårt att acceptera att det finns vissa saker jag måste avstå från eller dra ner på eller göra mindre intensivt. Nån gång får jag säkert rätt tänk och rät inställning, men känner jag mig själv rätt lär det ta lååång tid.

Vonkis sa...

Om vi ska jämföra oss med varandra så där, då skulle det bara finnas en enda människa i hela världen som det skulle vara synd om, väääldigt synd om.

Ingela sa...

Man ska vara snabb att söka vård när det händer något i ögenen. Med två ögonpatienter i familjen är det något man har fått lära sig. Hoppas att det går över så mycket som möjligt för dej. Kram!

Musikanta sa...

Vänta bara tills du blir 75 som jag...

Bloggblad sa...

ALLA: Oj, nu ser jag att det kommit en massa kommentarer medan jag slöat vid teven och brasan...
Jag får återkomma med svar - jobbar hela dagen i morgon och har jobbmöte på kvällen, så det dröjer kanske.

Musikanta: HAHAHA - när jag är 75 som du hoppas jag att vara lika pigg och alert som du!!! Du har energi för flera 20-åringar!

Cecilia N sa...

Klokt, Vonkis!

Annika sa...

Vonkis har en bra poäng där. Vi behöver inte jämföra.
Jag fick diagnosen artos i alla stora leder i höstas, inte så kul vid 45. Men vad göra?
Jag har ont när jag ska ner för trappor och undrar lite stilla hur jag ska känna mig om tjugo år i lederna?
Inga glasögon än dock, och bra gener vad gäller annat. Men visst känner jag. Hela tiden.
Precis, åldern är inget att hymla med. OCh som sagt, alternativet...

Klimakteriehäxan sa...

Jo frall del, ett och annat på och i kroppen har passerat toppskick. Glaskroppsavlossning har jag också haft, men nu tycker jag inte att jag märker det längre.
Och det där med ålder, det är ju ändå relativt - det finns rysligt gamla 30-åringar och jag kan peka på en rad störtpigga 75-80-åringar!

Tankevågor sa...

Tycker det låter otäckt med glaskroppsavlossning! Men det kanske kommer att bli bättre snabbt eller? Vi får hoppas det!
Ålder har jag aldrig haft något problem med att tala om. Tycker nog att vi i vårt land lägger för mycket tonvikt på ålder och har lätt att placera in människor i fack efter det.
Du förvätas inte att göra det och det i en viss ålder t.ex.
Jag tror att vi som ständigt och jämt umgås med barn och ungdomar i vårt jobb håller oss "unga i tanken" i alla fall. ;-)
Men visst kan jag också bli trött på att kroppen inte alltid hänger med som förut. Axeln som ständigt värker efter min "frosen shoulder" som jag fick för några år sen osv.

Men gnälla över att man blir äldre är ju heltokigt om man tänker på alternativet eller hur! :-)

Ha det gott min vän och krya på ögonen nu!

ullrika sa...

Vet inte riktigt vad jag ska skriva... ålder är bara en siffra? Sjukdomar avlöser varandra men däremellan är man frisk? Nä. Det låter så beskäftigt :( det kanske räcker att jag skriver "kram!"? Och att jag önskar dig kvick glaskroppsfastsättning?

Bloggblad sa...

Nyss skrev jag en låååååång kommentar och svarade alla - men "ett fel inträffade" och Blogger raderade den.

Grrr....

Men tack för alla kommentarer - eftersom alla är så pass lika, svarar jag inte var och en.

Det enda jag inte tror på, är att man är så ung som man känner sig, som jag hör ofta. För då skulle jag vara ca 90 periodvis...

Lilla B sa...

Hade också rejäla besvär av en utsliten tumled. Fick rekommendation av min syster i vården att prova på LitoMove - ett preparat på strandnypon. Trodde inte ett skvatt på det men tänkte ge medlet ett halvår. Efter tre månader är tummen nästan som i gamla tider. Kanske nåt för dig med?