Så har det varit skolavslutning - igen - jag tycker inte att jag gör annat än spelar Den blomstertid och Stilla natt...
I år var vi på skolgården för första gången, men inte pga risk för kristen påverkan, utan för att det blir kaos i kyrkan med åhörare som pratar, skrattar, tjoar, äter medhavd matsäck, smular sönder program efter att de prasslat med dem, och som ligger i drivor framför sjungande barn för att fotografera. Lika stämninsfullt som om vi hade förlagt avslutningen till T-centralen i Stockholm. Det tenderar att bli värre för varje år.
Maken filmade från vår balkong men jag skäms för att lägga ut den filmsnutten, för det är sån otrolig aktivitet bakom dem som faktiskt står och tittar intresserat på bilden ovan. Det stör i alla fall mindre utomhus med folk som går omkring och pratar och umgås, visar hundvalpar och skrattar, än vad de gör i kyrkan. Fast än har ingen tagit med hunden dit, bara apelsiner och godispåsar.
Våra skolbarn skötte sig kanonbra och sjöng av hjärtats lust - men jag hade några småsyskon som sprang och skrek bakom ryggen när jag spelade, så jag vet inte om jag spelade i rätt tempo, för jag hörde inte barnen som sjöng. Jag chansade. Solen sken inte, men å andra sidan hade det varit jobbigt med stekhett solsken i nästan en timme. Varmt nog var det i alla fall. Och regnet tog paus för en dag.
Naturligtvis var det många som trodde att stolarna var till för föräldrar - de tänkte väl att de 130 barnen kunde stå bakom någonstans... Låter jag bitter? Närå, jag är härdad. I julas satte sig föräldrar på barnens reserverade bänkar i kyrkan och vägrade flytta sig. De hade minsann kommit i god tid och ville se bra, så en hel klass fick sitta lite bakom i ett sidoskepp.
Här har jag just blivit avtackad av föräldrarna (bloggare) till min italienske elev som inte förstod mig alls i augusti, och som pratar obehindrat och berättar och vet och kan mer än vad många svenska sjuåringar gör. Det enda tråkiga med duktiga elever är att de ju atuomatiskt avskaffar behovet av min hjälp... men lite till ska vi gräva i ordförråd, talesätt,svenska företeelser och närmiljön nästa år.
Rubriken syftar förstås på att mitt läsår inte är riktigt slut, två dagar till ska jag jobba. Sen!
12 kommentarer:
Tänk, vilket givande arbete du har!
Och så snygg du är på bilden!
Elisabet: Tack - jag blev nöjd med klänningen, håret har blivit så långt att det går åt en massa spray och geggor av olika slag.
Jobbet är det bästa jag har haft - det ger så mycket att få skräddarsy det som barnen behöver. Den som har liknande kultur som vi, behöver en sak, de som kommer från andra sidan jorden behöver nåt annat. Och så är det som natt och dag på de barn som inte gått i skolan - mot dem som kan läsa och skriva på sitt modersmål.
Jag minns.att du berättade om kyrkkaoset och jag är lika förundrad nu. En sån otrolig brist på vanlig hyfs. Känner inte alls igen det, glatt och ett visst sorl, absolut, men mest förväntan och hgtid. Jag hade retat ihjäl mig. Och de där föräldrarna som vägrar flytta på sig, vad är det för fel på dem?
cruella: För några år sen var det inte alls så stökigt i kyrkan, utan riktigt högtidligt. Men senast i dag pratade jag med både en präst som brukar tjänstgöra och en morfar som brukar gå dit, och både tyckte att det hade utvecklats åt helt fel håll och blev rörigare för varje avslutning.
Rektorn kom i fredags från en annan skola med uteavslutning, där hade varit lite sorl mellan framträdandena, men inte alls av den omfattningen som hos oss. Ändå är det här en liten skola i en liten stad. En förälder hade inte alls hört barnen sjunga i fredags, för det hade diskuterats fotboll hela tiden runt honom.
Det är lite farligt att skriva om ouppfostrade föräldrar, för jag vet av erfarenhet att en del läsare tror att jag drar alla över en kam - och så är det förstås inte. Det fanns många som lyssnade engagerat, men de märktes ju liksom inte...
Jag börjar som du : "jag tycker inte jag gör mer än" att säja Grattis! till dig.
Du har verkligen flyt på sistone. Att du sen inte har tid eller luståork att uppfostra ouppfostrade föräldrar är mer än förståeligt. Men du verkar göra ett förnämligt jobb med deras avkommor.
Vilken fin italienare du har som kavaljer - och vilka snygga dojor du har!!
Very trendy, Lady Marianne :o)
Betyder skolslut att vi kommer att se mindra av dej på bloggen?
Kulsprutan
Alltså, jag kan inte fatta att folk burit sig åt så i kyrkan...
Låter helt absurt.
Hur är vissa funtade? För jag antar att de flesta verkligen "skötte sig" och även fortsättningsvis ville ha avslutningen i kyrkan.
Jag beklagar det verkligen och tappar verkligen hakan över det du skriver...
MEn du är iaf skitsnygg!! DET är ett som är säkert.
När jag blir 60+ ska jag se ut som du :-)
Hoppas bara du låtit bli att förväxla låtarna. För "Stilla natt" funkar inte så bra när nätterna är sommarljusa! Önskar dej ett riktigt härligt sommarlov!
Jag fattar inte heller, hur kan folk bete sig på det sättet, vare sig det är i kyrkan eller på skolgården? Man måste väl visa respekt för den som talar/sjunger/spelar/uppträder vad det nu kan vara?
Och föräldrar som ska föregå med gott exempel ... Ni får spärra av med rep och skriva stora skyltar!
Ha ett riktigt skönt sommarlov snart!
Säger som Elisabet, vilket givande arbete (kul att läsa om den italienska 7-åringen och hans framsteg) och så chic du är på bilden :-)
Önskar dig en härlig midsommar!
Alla: Jag svarade så ordentligt till var och en häromdagen - och vips, så försvann det ut i rymden.
Men jag svarar alla här: Ja, det är ett kanonjobb. Det är det roligaste tänkbara att få undervisa i stort sett individuellt (jag har några i små grupper också) och följa barnens språkutveckling och få svara på alla frågor.
Tack för alla gulliga smickrande ord. Skulle behöva sätta dem på spegeln i badrummet och läsa varje morgon när jag funderar på burkha...
Och nej - det är inte klokt så illa som många beter sig. Inte alla förstås, men de tysta märks ju inte.
Glad midsommar på er!
Släktingar alltså, värsta sorten ;-)
Skicka en kommentar