I veckan som gick bestämde vi oss för att trotsa regnet och de dåliga väderprognoserna och åka ut till skäret längst ut i havsbandet och lägga till vid makens barndomssomrars stuga. Ett paradis med välslipade flata klippor och med Gotland som närmaste granne i öster. Svågern (som äger stugan) med son skulle ut och segla, och vi skulle njuta av tystnaden.
Som vanligt därute, så var det bättre väder än inne i land. Lite gropigt att ta sig sista biten, men det är värt besväret. Ganska blåsigt ute på hällarna...
...men i lä var det varmt och skönt i solen. De två seglarna återvände efter bara någon timme, fel på motorn. Låter som en paradox för mig; de skulle ju segla... men jag fick lära mig att man behöver en motor ändå. Sonen som var med oss (svart tröja) tyckte förstås att det var bra att kusinen (brun tröja) kom.
Den lilla fiskarstugan i viken byggdes på 40-talet som en enkel barack med våningssängar i mängd. Det är bara ett enda rum, men det lär ha härbärgerat bortåt 40 personer när det stormade på havet och de inte kunde ta sig i land. 1958 togs den ur bruk och mina svärföräldrar hyrde den i många år innan makens syster och man köpte den. Den ser inte mycket ut för världen, men är renoverad och fin och rymmer allt man kan behöva.
Häftiga moln framåt kvällen...
Maken fixar grillningen.
Efter två fina dagar och ganska sömnlösa nätter (jag har inte lärt mig att sova på smal och hård brits än) morgondopp och frukost i strålande sol - men med ganska läskiga väderutsikter; regnskurar, åska och blåst - packade vi ihop oss för hemfärd.
Hemresan blev en tur med tur! Det regnade på flera ställen runt omkring, men ovanför oss var himlen blå och solen sken i stort sett hela vägen. Inomskärs var det inte heller så blåsigt, så det var riktigt njutbart.Det tar ca 1½ timme i dryga 20 knop att ta sig hem.
Glasspaus och tankning i Fyrudden - mörka moln kom söderifrån, men de hann inte ifatt oss
förrän vi kom i land.
Nu har jag sovit ifatt, packat upp, kört tvättmaskin och det känns som en vanlig vardag. Fast det är visst lördag... jag blir lite lätt veckovill så här års. Maken har gett sig ut till båten igen, för i brådskan och regnet glömde vi ett par påsar med mat. Vill ju inte ha några skeppsråttor som luktar sig fram till godsaker.
OBS! Inga badbilder blev det, men jag doppade mig flera gånger varje dag - sista dagen kunde jag höra isbitarna klirra - men jag hoppade i ändå.
Det finns vandrarhem på Häradsskär för den som blivit sugen -
länk här. 
8 kommentarer:
Det låter som ett underbar ställe, speciellt det där med tystnaden :-)
Vad härligt det ser ut.
Vonkis: Ja, havet brusar och susar förstås hela tiden, men det är ganska lugnande och framför allt överröstar det mitt eget sus i öronen... Men eftersom vi blev fem personer så blev det inte riktigt så tyst.
Cicki: Det är helt ljuvligt - jag som aldrig hade varit ute i skärgården ens innan jag träffade min man... hade aldrig åkt motorbåt...
Låter som om ni fick trevliga dagar trots ändrade planer.
Bilderna är underbara!
Kulsprutan - som tycker att 20 knop låter farligt snabbt :o)
Härligt att ha tillgång till ett sånt ställe! OCh vädret verkar ju alltid vara bättre i kustbandet!
K-sprutan: Därute är det lika underbart som det ser ut. Fast jag försöker att inte få med alla ledningar som är dragna mellan stolpar nästan överallt över skären.
Om det blåser... då är det för fort. Jag tycker mer om att tuffa fram i lagom mak.
Och titta - nu får jag också bevisa att jag inte är en robot. FY så svårlästa bokstäver!
K-häxan: Det är väl den största fördelen med ostkusten framför västkusten också?
Det känns rätt tryggt och bra att kunna lägga till nånstans där man känner sig bekant - och inte plötsligt har en massa kor eller får som blivit överskeppade på grönbete tidigt på morgonen - som en del båtfolk drabbats av.
Härliga svenska sommar! På bild iaf... ;) här är det halv storm och höst hela tiden men jag lever på hoppet: börjar semestern om två veckor och kanske blir det varmt då? Men... jag vet ju att det inte kommer bli nån sommar i år :(
Krms!
Ullrika: Det har regnat minst en gång varje dag även de dagar då det börjat bra.
Fast idag hade vi tur - vi åkte ut med båten och chansade på färre moln utåt havet. Helt rätt chansning. En underbar dag med sol och bad. Sen när vi kom hem och hade tänkt sitta på altanen och käka middag... då öppnade sig de svarta moln som legat här inne över land och ruvat.
Skicka en kommentar