måndag, mars 25, 2013

If music be the food of love...

... play on, play on the strain again! 

Jag är helt säker på att Shakespeare var inne på rätt spår där! Musik, kärlek och känslor av alla de slag hör ihop. 

Det finns bara några få LP- och EP-skivor kvar av min magra samling. Några ligger säkert i en låda ute i garaget sedan skivspelaren hamnade där. Men många hade jag inte, det var dyrt!!! Den första LP-n jag köpte kostade 19.90, och det skramlade man inte fram hur som helst! Jag ser att några av skivorna har passerat 30-kronorsgränsen, de är väl något yngre. Favoritskivan med Joan Baez fick stearin på sig under en rolig fest 1965, så den existerar inte längre.

Jag undrar hur många som klickar upp bilden om jag säger att en av skivorna var lite lätt ekivok på sin tid... 



Jag tyckte alltid att det trist det där med att det på varje skiva fanns en eller två låtar som jag inte gillade, som störde lyssnandet med skrammel och tut. Jag drömde om att kunna få tag i varje låt separat och sätta ihop en egen skiva. Och visst, det fanns rullbandspelare där man kunde spela av och mixa favoriter, om man inte hade trasslat till bandet förstås. 

I min telefon har jag laddat ner favoritskivor och också egen musik och fått ihop bra lyssning som räcker Sthlm t.o.r. Nu har jag glömt hur man fixade det, och efter några stockholmsresor har jag tröttnat på favoriterna. Spotify är för krångligt med antingen månadskostnad eller reklam.

Men så kom då paddan in i mitt liv... och äntligen har jag kunnat få det som jag drömt om sedan tidigt 60-tal: en samling med bara godingar! Med de nya ihopfällbara hörlurar som jag fick förra veckan, så är det helt perfekt ljud. Paddan kommer ändå att få följa med överallt, även om den tar lite större plats än telefonen. Jag lyssnar bara när jag reser, för att slippa höra andras telefonsamtal, och sitter jag still. Men, jag har tjuvlyssnat några gånger hemma i soffan... och somnat av ljuvligheterna. 
Slutligen en snöbild till - om det finns nån som händelsevis inte har tröttnat på såna... Det är en tröst att solen skiner på eländet i alla fall. Dagens promenad var mer att betrakta som ett hårt gympapass än en promenad. Jag sjönk ner en bra bit för varje steg, men kunde inte låta bli att dra ut rakt över gärdena. Det är en makalös frihetskänsla.
Men jag undrar jag... om jag inte ska ta och tjuvlyssna lite på Lacrimosa av Mozart där nånstans strax under mitten? En liiiiten stund i soffan... jag ska höra hela Requiem på torsdag, nog behöver jag fräscha upp minnet? Och sjunga med lite... Det får jag ju inte på torsdag, även om tonerna sitter kvar sen 35 år då jag sjöng den senast.

10 kommentarer:

ab sa...

Åh, minnen...
Cat Stevens, kärleksminne från USA... Simon & Garfunkel - Peter, Paul and Mary, Joan Baez.... suck...

Ingen Cohen?

Den franska slibbgubben klarar jag mig däremot utan. Hu.

Men oj, nu har du lika hemska bokstäver som jag! Och jag ser bara ett ord? Nå, jag försöker.

Bloggblad sa...

ab: Jodu... många minnen finns det i de där låtarna!
Cohen har jag på cd och har lyssnat på rätt ofta genom åren, de andra har jag faktiskt inte hört alls mycket sen cd-n kom in i mitt liv. Ville inte köpa cd på det jag redan hade som LP.

Jag vet inte varför jag har den där franska låten... säkert nån som köpt på skoj. Kanske maken i sin ungdom? Vi vågade i alla fall inte spela den hemma hos föräldrarna!

Jag får såna mängder med spam, det dränker min inkorg, men det går tydligen i perioder.

Musikanta sa...

När jag började köpa skivor kostade de 4,25 och det var en låt på varje sida. Jag hade fem kr i veckopeng när jag var 13 år, så sen fanns det ingenting över. Min skivsamling på ett femtiotal stenkakor står fortfarande i garaget där de stått sedan över 20 år.
Jag slutade att lyssna på populärmusik när femtiotalet gjorde entré med alla hemska gitarrer som bara spelade tre ackord. Så därför kan jag inte uttala mig alls om dina gamla skivor. Hade inte hört talas om Cohen förrän för några år sen. (Däremot hade jag hört Halleluja...)

Eleonora sa...

Så härligt att du har fått det ordnat så att du kan lyssna till bra musik och med bra ljudmottagning. Det skulle jag nog ta och önska mig.

Snart har du nog traskat klart i snödjupet - då får vi se den gröna fina väg du kämpat fram på.

Ha en god påsk och påskkramar får du från
Eleonora

Bloggblad sa...

Min allra första skiva var med och av Owe Törnqvist, Titta titta. (Fast jag hade önskat mig "Den skrattande polisen") Nästa var en ESC-vinnare, Quando quando quando. Den fjärde var Lucky Lips med Cliff Richard... Sen var det Beatles - märkligt att jag minns ytterligare några fast jag inte minns vad jag har för moderna CD-skivor. Det är nog inte bara närminnet, utan det var en så stor grej att få en skiva. Jag slet nästan ut den ena innan jag fick nästa.

Cohen bara älskar jag!

Eleonora: Det är helt suveränt. Blir lika fint ljud i mobilen, men där är det lite smått och pillrigt...

I dag var det i alla fall hopp om vår! Det fanns en vårdoft i luften, och lite snö smalt nog undan med +6 grader.

Glad och god påsk till dig med!

Anonym sa...

Jag hade en skivspelare som om man vände pinnen i mitten - för hålet på skivan, spelade samma låt om och om och om igen utan att man behövde flytta nålen.
Elvis Presley, en röd tygbit över lampan för att skapa stämning och sen var det bara å njut´!
Om och om och om igen....

Anonym sa...

Jag glömde skriva under här ovan.

Kulsprutan

Bloggblad sa...

K-sprutan: Sån spelare minns jag inte, men man kunde lägga på flera skivor i taget, sen matade den ner en efter en när nålen hade gått tillbaka...

Jag fattade att det var du som skrev om Elvis och rött tyg ;)

Elisabet. sa...

Feliciano hade även jag i min samling och även Du är den ende ..., med Lill Lindfors.
Tittar på din spellista .., himla kul är det!
"Jahaaaaa .., tyckte hon om dom!"

Bloggblad sa...

Jag anar att vår musiksmak inter skiljer så så värst...