Statcounter

fredag, mars 15, 2013

Vicken vecka!

Så fort jag hade varvat ner efter söndagens föreläsning i Norrköping, var det dags att ladda och läsa på för gårdagens föreställning där jag luftade mormors mormor för ... ja, kanske sextonde gången eller så. Ibland tar det lång tid mellan varven, så nån rutin kan jag inte luta mig emot. Och ny publik är det oftast. 

I går var det hemmamatch, det är alltid mer pirrigt än på bortaplan. Här prövar Musikanta och jag ljudet - jag avslutar showen med att sjunga, och igår slapp jag använda cd-spelare. Känns ju inte så 1800-tal... Det är Musikantas make som fotat, men det är jag som klippt bort fötterna. De ville inte vara med på bild. 



Nu ligger Britta-Cajsa i korgen i garderoben, där får hon vila i två veckor innan det är dags igen - i Valdemarsvik. Och jag varvar ner... promenerar och sover middag... och hoppas på en lugn helg. Till skillnad mot den här helgen för två år sen!

22 kommentarer:

Musikanta sa...

Bilderna vann på att få fötterna bortklippta! De blev jättebra i alla fall. Det var roligt att få vara med i showen - alltid trevligare än att bara vara passiv åskådare. Det hela var mycket lyckat och du trollband verkligen hela publiken...

Bloggblad sa...

Tack Musikanta! Det tyckte jag med. Jag ska nog fodra kjolen och dra ner den lite - men törs ju inte ha så lång att jag snubblar. Det brukar sällan vara så ljust att kjolen blir genomskinlig.

Jag är så glad för att du ville spela, det blir mer äkta och lättare att sjunga då.
Och tack för dina snälla ord - publiken såg intresserad ut, det blir väl så i en hembygdsförening?

Vonkis sa...

Nästa gång du är i Norrköping med Britta-Cajs måste du höra av dig, vill gärna höra hennes berättelse.

Elisabet. sa...

Och jag ler när jag läser om genomskinlig kjol .. och kommer ihåg när mamma och pappa hade gäster hemma och efteråt upptäcker mamma att hon hela kvällen gått omkring i en svart underkjol .!!! Ja, blus hade hon, men bara underkjolen nertill och strumpbyxor ,-))

Klimakteriehäxan sa...

Lugn helg? Men du fyller ju år! Då blir det väl PARTY????!!!! Grattis! Och jag är fortf sugen på att se dej i den här rollen!

Bloggblad sa...

Vonkis: Det kan jag göra, fast oftast är det dagtid för pensionärer. Nästa gång blir i Valdemarsvik om två veckor.

Elisabet: Haha... undrar hur många som såg det, och hur många som trodde att det var nåt nytt och tjusigt!

K-häxan: Tack tack! Men party blir det inte, jag firar bara vart tionde år. Barnen är ute på var sina grejer i helgen, så vi äter f-middag om ett par veckor. Det blir bara lite extra god mat med maken. Och han får sjunga förstås! Rosorna fick jag igår.

Anonym sa...

Grattis till dej och B-C!
Skönt att ha både duktig pianist och fotograf med sej. Det är ju bara stora stjärnor som kan kosta på den
sortens entourage :o)

GRATTIS! (till födelseda´n)
Kulsprutan

Bloggblad sa...

K-sprutan: Tack snälla! Jag har just skrivit mail till dig och tackat för skålen ;)

På Musikantas blogg står det mer om evenemanget.
Kram

Ökenråttan sa...

Grattis på födelsedagen, Bloggblad!

Bloggblad sa...

Tack kära Ökenråtta! Nu har jag bokat in mig på hotellet - åker upp och rekar dagen före... Ska bli så kul att ses!

Karin sa...

Ser väldigt trivsamt och spännande ut! Och hemmamatch dessutom... Begreppen hemm- och bortamatch har i den yngre generationen fått en ny innebörd som vittnar om att språket utvecklas hela tiden: http://www.karinenglund.com/2013/03/forvirrat-pa-perrongen/

Bloggblad sa...

Karin: Det är faktiskt lika spännande varje gång, jag är inte så rutinerad att jag kan göra det på ren rutin, även om jag börjar bli van vid att ha äldre publik än i skolan.

Kul med fler betydelser av hemma-bortamatch!

Anonym sa...

Kul att läsa om evenemanget på Musikantas blogg också.Fast man var tvungen att logga in för att kommentera så jag gjorde inte det, men om hon läser här ber jag att få gratta henne också. Men jag undrar varför hon aldrig tidigare blivit avtack för sin spelning. Måhända ska man skylla på hennes "gömställe"?

Kulsprutan

Anonym sa...

Bloggblad: du får fanimej lägga in tydligare bilder till robotlösen. Trodde siffran var 1009 först (det visade sig vara 1965 efter närsynt bligande. Med brillor!
Finns det inte någon bättre variant på det här skyddet?

Kulsprutan

Musikanta sa...

Kulsprutan:
Tack för kommentaren här! Förstår inte varför du inte kan kommentera som anonym. Vet du varför Bloggblad?

Jag har ju skrivit i min högerspalt att det bara är att kommentera som anonym men att jag gärna vill att man skriver under med något namn...

Vad gäller skyddsbokstäverna och siffrorna brukar jag trycka på publicera direkt om jag inte ser vad det är. Sen brukar det komma upp tydligare sådana efter ett tag som är lättare att läsa. (Som nu t.ex.)
Ingrid

mossfolk sa...

Bild nummer två är verkligen urhärlig. Och du har säkert skrivit om det tidigare, men hur kom du på idén att vara Britta-Cajsa?

Ingrid; Du får gå in på "inlägg och kommentarer" under fliken "inställningar". Där kan man välja om även de som inte är inloggade ska kunna kommentera.

Bloggblad sa...

K-sprutan: Det finns en pil som är som en halvcirkel, där kan du få ett nytt lösenord som förhoppningsvis är lättare.

Mossfolk: Från början skulle jag bara hålla ett föredrag och berätta om de här historierna, som hembygdsföreningen i Kimstad fått nys om att jag hade. Men när jag provberättade för dottern, tyckte hon att det var urtråkigt, och föreslog att jag skulle klä ut mig och berätta i jagform i stället. Det blev succé, så jag har fortsatt... Har väl lite teaterapa i mig från ungdomen när jag var med i ett dramagäng.

Anonym sa...

Tack till både dej och Musikanta för tipset om hur man får någon mer lättläst variant på lösenkoden!

Kulsprutan

Bloggblad sa...

K-sprutan: tänkte inte på att jag kunde ha tipsat om det för länge sen...

Annika sa...

Jag skulle inte ha ngt emot att se din föreställning.
TÄNK vad roligt att du "återuppväcker" Britta-Cajsa då och då!
Underbart!

ullrika sa...

Det känns som att jag känner den här lilla tanten nu!

Och kvinnan bakom tanten måste nog ta det lite lugnt+ Inte stressa och samla på sig för mycket?

Krams vännen!

Bloggblad sa...

Annika: Ja, det är roligt. Och det bästa är att jag inte behövt kosta på mig att göra reklam. Det har spridit sig helt av sig självt. Nu har fler människor hört om hennes liv än hon själv träffade under sina 79 år!

Ullrika: Nu är det ingen fara, nu har jag inga andra uppdrag på gång. Det var värre under förra och förrförra året när jag hade en mängd sånger som låg och väntade på att bli skrivna. Nu är det hur lugnt som helst. Jag sover och vilar och promenerar mer än någonsin.