tisdag, november 05, 2013

Inga fler gig i år...

Vad jag vet, alltså... och då menar jag framträdanden inför publik. Ett litet önskejobb kommer jag att få, det fick jag mail om idag. Men det är ett sånt där lite härligt skrivjobb som jag kan göra var som helst, klädd eller inte klädd, kammad eller inte kammad. Jag väntar med spänning på vad förlaget har hittat för gammal sång som ska få nya ord.

Men dagen som nu är på väg att ta slut skulle det handla om. Jag har berättat om förr att jag ibland är ute på diverse träffar och berättar om min uppväxt i Frälsningsarmén, och om hur mina föräldrar fick kämpa för att få gifta sig. I dag var det lite mer anspänning eftersom brorsan skulle komma och lyssna. Inte för att jag är rädd att prata när han hör, men vi har ganska olika minnen. Det var stor skillnad på att vara pojke och flicka - dessutom var han en modig sort och jag var ganska ängslig av mig. (Det har gått över!) Bortsett från att några bilder hade försvunnit spårlöst från bildspelet i USB-minnet, så gick det bra. Harklet och hostan, som jag har dragits med i över en vecka, kändes som på tillbakagång redan i går kväll, och sångerna flöt på utan halstuppar. Tack för det!

Jag gillar inte när det blir en massa störande saker i bakgrunden på foton, men jag är för slö nu för att ta bort sladdvindan och väskor och grejer. Dessutom blev bilden lite ljus - syns knappt att jag har satt röd-gul-blå sidenband (Frälsningsarméns färger) i tamburinen. Musikanta kompade mig när jag sjöng.

En mängd gamla foton fick illustrera - här med mor och bror i Vasastan, vi bodde runt kröken, på Tomtebogatan.
 Nedan: Frälsningsarmén i Södertälje.
Eftersom brorsan var med tog jag med bilden där han är kung Vinter och jag är prinsessan Vår. Mamma var förskollärare och kunde bara inte låta bli att sätta upp små tablåer. Detta är ifrån Uppsala.
Men det här var inte med i programmet - jag och grannflickan utklädd till gåsapågar för att tacka av någon, då bodde vi i Malmö. Jag undrar om farsan hade satt en potta på mitt huvud när han klippte luggen...
 Just det - här är en av de två bilderna som försvann ur bildspelet - mamma som brud i Fa-skrud. Göteborg.
Och du, Elisabet i gula huset i Halland, den här dagen får nog faktiskt vara "Det bästa i veckan" - med tanke på att det var publikrekord i församlingshemmet i Valdemarsvik i dag....

15 kommentarer:

Annelie Sjöberg sa...

Vad härligt att läsa. Och vilka fina bilder! Tänk att syskon kan ha så olika minnen fast de växt upp i samma familj. Har erfarit detsamma.Visst är det märkligt? Säger något om att världen inte är så svartvit som vi tror. Tack för en blogg och ha en trevlig kväll! Kram från Annelie

Klimakteriehäxan sa...

Jaså du har bott på Tomtebogatan!?
Gamla foton är alltid kul.
Grattis till publikrekordet - när har du Stockholms-premiär?

Bloggblad sa...

Annelie: Tack - du har ju hört min tidiga släkthistoria, inte den som börjar med mig... Brorsan och jag har ofta pratat om hur olika vi minns, och hur olika vi blev påverkade av samma uppväxt. Jag mycket, och han lite.

K-häxan: Jodå, Myrornas nuvarande lokal var gudstjänstlokalen och vi bodde ovanpå. Det var fortfarande bara kallvatten indraget då.
Faktiskt har jag redan haft Stockholmspremiär, det är ganska många år sen som jag var på Templet på Östermalsgatan och berättade. Då var det extra läskigt, för drygt hälften av de 100 åhörarna var också officersbarn.
När jag enbart blir egen företagare i vår, då ska jag börja göra reklam för mig. Det har jag inte gjort hittills.

Ruta Ett sa...

Vad kul att få höra lite av dom historia och se gamla bilder!

Bloggblad sa...

Ruta Ett: Jag undrar om jag inte lite då och då har berättat på bloggen, men jag vet ju att man inte alltid har koll på vad andra har skrivit - räcker med att vara borta nån vecka för att ha missat saker.
Och så är jag ju rädd för att bli tjatig och verka gaggig så jag törs inte upprepa mig för ofta.

Cicki sa...

Huset i Södertälje finns kvar men det är tomt och utdömt sedan flera år tillbaka. Nu har de ett fint ganska nybyggt hus (man säger väl inte kyrka) på andra sidan Turingegatan, med det samma efter Mälarbron.

cruella sa...

Vilka roliga bilder! Och så snygg din mamma var på bröllopsfotot i sin dräkt. Kul att du bott just där på Tomtebogatan. Goda vänner till oss bodde tills för något år sedan i porten bredvid, nr 5, så jag brukade alltid slinka in på Myrorna en runda. Ofta fina saker!

Bloggblad sa...

Cicki: tack för informationen. Jag undrade just. Jag var där 2004 och fick komma in och titta, det tillhörde ABF då. Vaktmästaren som släppte in mig, sa att. Husetvar K-märkt, men att ingen ville renovera. Vår lägenhet hade två små rum, pyttekök och pyttehall, och toaletten var det minsta jag sett. Men som 2-4-åring tyckte jag att vi bodde rätt stort...
Cruella: det var nr 5 på vår ingång också. Jag har varit där och smugit mig in på bakgården och tittat. Mycket nostalgi nere i Myrornas lokal, som fortfarande hade spår i taket med stuckatur från tiden som kårlokal. Vet inte om mitt undermedvetna kanske kände igen platsen där jag lärde mig gå.
De få gånger jag varit på Frälsis sedan 1960 har jag inte känt igen mig. Allt är så annorlunda, bara hornmusiken låter som förr. Den dammiga lukten av trägolv och träsoffor är borta, och svettlukten av röda soldatjackor är borta, strängmusiken och bonnettarna likaså... Inte för att g saknar det, men ändå.

Anonym sa...

Kul med gamla bilder och nostalgi.
Grattis till publikrekordet!

Kulsprutan

Annika sa...

Jag hade gärna varit med och lyssnat!!
Du verkar vara SÅ bra på att förmedla.
Förresten är du jättesnygg på bilden från framträdandet.
Hoppas din brorsa gillade det hela också :-)
KUL ned alla gamla foton.

Bloggblad sa...

Kulsprutan: Tack - det gladde mig verkligen att så många kom, jag var ju där i våras med ett annat program.
Men det känns i kroppen idag att jag var igång så pass igår...

Annika: Det hade varit roligt att ha dig i publiken, du är så positiv. Att kunna fängsla en publik är nästan nödvändigt om man ska överleva som lärare. Vuxna är ju ändå snälla, de busar inte och sticker om de tröttnar...
Brorsan var så nöjd - han erbjöd publiken att dra sin version efter kaffet... :)
Dagen före kände jag mig ganska grådaskig och hängig... men lite färg här och där gör underverk!

Eva Larsson sa...

Jag ser fram emot vårens turné! Det här vill jag gärna lyssna till!/Eva

Bloggblad sa...

Eva: Jag ska hålla dig informerad! Förresten lutar det åt en resa till Jkpg torsdagen den 6 mars. Inte helt spikat datum, men än så länge är det det som gäller.

ullrika sa...

Jag tycker det är så fantastiskt roligt att få se gamla foton som här! Bilden på din mamma, bror och dig själv är ett sånt där som jag kan snöa in på läääänge: inte nog med att det är ett fantastiskt fotografi, det föreställer också någon jag känner! Såå häftigt! Tack för att du delar med dig <3

Hade - som du förstår - mycket gärna lyssnat på dig både när du sjunger och när du berättar om din uppväxt. Vem vet, kanske en dag?

Kramar!

Bloggblad sa...

Ullrika: Jag har ju märkt förr att vi har en del beröringspunkter, jag är otroligt svag för gamla fotografier, det är som stelnade ögonblick... just i stunden när man ler mot fotografen har man ingen tanke på att någon 50 år senare ska titta på fotot och bli nostalgisk.

Ja, vem vet? När jag slutar jobba i skolan i vår ska jag göra lite reklam för mig. Det har jag inte behövt hittills, har haft så många gig som jag orkat med vid sidan om skolan.