tisdag, februari 10, 2015

Februari

Nu har äntligen min sega förkylning gett med sig och då hampade det sig att de tunga molnen gav sig av samtidigt. Härligt! Tänk att få ta på solglasögonen igen...
Min bästa utsikt, jag har tagit mängder av bilder just där, men nu har någon sågat ner de fina björkarna som hade ett härligt häng som jag kunde få som förgrund. Nere i dalen, där det växer buskar, gick den gamla gurklisten ner mot Valdemarsvik - där är fin promenadväg numera.
Det har varit fullt upp hela helgen, så jag har inte haft tid att blogga. 40-årig bröllopsdag med kalas för familjen kräver sina timmar att förbereda - och två sjungningar på söndagen tog också sin tid med genrep och resor.

Däremot känns det inte riktigt som att jag jobbat igår och idag - fast det har jag... Det är produktion på gång, filer med texter och noter går fram och tillbaka och filas (!) på. Jätteroligt! Faktiskt lika roligt mitt i processen som det är när det börjar kännas klart. Efteråt är det inte så kul, för då vidtar oftast VÄNTAN.... Men det som är på gång nu, kommer att användas under våren.

2 kommentarer:

Musikanta sa...

Skönt att du är frisk äntligen. Det hördes inte att du var det minsta hes i söndags i alla fall :-). Ni sjöng jättefint som vanligt. Synd bara ett det är så få som kommer till kyrkan.

Lycka till med texterna!

Bloggblad sa...

Musikanta: fast i mörkret och med halkan både på vägarna och speciellt uppför gången till kyrkan, är det förutsägbart att äldre inte vågar sig ut. Och så värst många yngre bor väl inte nära? Speciellt inte kyrkligt engagerade. Många engagerar sig enbart på avstånd, hemifrån, och kräver en aktiv kyrka även om de aldrig orkar sig dit.

Hes var jag bara i ett par dagar, det är jobbigare att hålla bihålorna fria...