En regnig och blåsig dag i början av juni roade jag mig med att lägga in en sång på youtube, det är min text och jag har fotat och Linda Sandström har gjort melodin och sjunger och spelar. Här är länken till sången om någon vill lyssna på "Livets sånger". Den skrev jag när jag hade sett ett tv-program i en serie om lovsånger från hela världen. En liten flicka i Afrika hade mist båda föräldrarna i aids och hade nyligen fått veta att hon var smittad. Ändå sjöng hon av hjärtats lust med glittrande ögon. Programledaren sa något om att "livets sånger måste ändå alltid sjungas" och kameran fokuserade på den söta lilla tjejen. Direkt hämtade jag papper och penna...
Nu när solen och värmen trevande letar sig hit, nöjer jag mig med en långpromenad vid lunchtid, jag är inte mycket för att sitta sysslolös i solen, och så frossar jag i mina "projekt" resten av dagen. Bäst att passa på när jag har fått sylust. Kjolen förra veckan blev jättebra. För er som inte finns på facebook ser den ut så här:
12 kommentarer:
Åh, vad fin kjol. Du är duktig. Det var länge sedan jag kom mig för med att sy.
Vad du är en hejare på att sy! Väskan var helt fantastiskt fin och nu en kjol.
Fallet med Lisa lämnade nog ingen oberörd.
Just nu spelar maken och sonen disneylåtar från min dator, men när liten har gått till sängs ska jag lyssna på låten :)
Vilket härligt tyg till en sommarkjol! Jag ser att du har en Optima. Min mamma hade en likadan och den bara gick och gick och gick....
Härligt med lite sommarblommigt! Själv samlar jag mod och kraft att ta mig an somriga kläder som kräver strykning...
Maggan: Det duktiga sitter bara i att jag verkligen gjorde slag i saken. Jag har skjutit på det länge.
mossfolk: Tack - jag gjorde inte annat än sydde mellan -67 och -94...
Ruta Ett: Nu var jag tvungen att titta på maskinen... visst heter den Optima, men jag har inte tänkt på att jag sett det varje gång jag tagit fram den. Köpte den -85. Har funkat jättebra, bara inlämnad en gång när jag hade mixtrat lite med trådspänningen...
Klimakteriehäxan: Det kan vara nog så jobbigt! Den blommiga klänningen gick snabbt att sy, superenkel modell. Men sen fick jag trixa lite med inprovningar runt midjan, maken tyckte att jag såg väldigt gravid ut annars. Och det vore ju hemskt om ett sånt rykte skulle spridas...
Heja blommigt!
Det hör till på sommaren. Lär bli jättefint!!
Annika: jag hoppas på varma sommardagar att använda det blommiga på!
Den sången tycker jag mycket om. Roligt att få veta bakgrunden. Kanske du har berättat men mitt minne är kort numera...
Fin kjol som passar perfekt till västen.
Det är så roligt att du hittat tillbaka till din symaskin. Kjolen är ju jättefin och passar ju perfekt till jackan! Nu har du nog fått blodad tand och kommer att förfärdiga flera klädesplagg till dig själv. Önskar jag kunde göra detsamma. Jag sydde ALLT till både barnen och mig själv för sisådär hundra år sedan. Kappor, jackor, skidkläder, långklänningar och div annat blev det. NU däremot blir det litet lagning till dotterns familj. Det är vad mina klena händer numera lyckas med.
Din fina skiva snurrar till och från på min skivtallrik och ger mig musik att njuta till. Är så glad att jag har den!
En skön och härlig sommar önskar jag dig. Kram från
Eleonora
Aids ja, och allt annat. Inget vidare att leva på sådana utsatta platser i världen. Man har haft tur i livets lotteri.
Bloggblad 23.15: Vilken rå make du har ... Trodde jag inte.
Själv hade jag en nyinköpt, blommig, tunn midsommarklänning men den fick hänga kvar i garderoben, annars hade jag väl frusit ihjäl under midsommarfirandet. Så är det.
Musikanta: Jag minns inte själv om jag har berättat det så att du har hört det... teflonminne, kallar jag det.
Eleonora: Jag tror att det var mycket vanligare att man sydde själv förr, det finns inte alls så många tygaffärer numera. Dessutom finns det ju rätt billiga kläder, det lönar sig inte alltid att sy om man kan handla på rea.
Jag blir jätteglad att du lyssnar på mina sånger!
Andra året i Hjo: Det gäller att vara tacksam så länge det varar... och hjälpa de andra så gott det går.
Ökenråttan: Brutalt ärlig... ibland är det bra. Jag hade också varma kläder - och har det än... lite för varmt klädd ibland när jag blir lurad av molnen och inte anar att det blir åskvärme när solen tittar fram mellan molntussarna.
Skicka en kommentar