Det går att luras lite med bloggandet. Om jag bara lägger in bilder från båtresor i solsken, då kan det ju verka som om solen alltid lyser på ostkusten. Faktiskt är det lite roligare att det verkar så, än att varannan gång visa de dammiga och lite äckliga lådorna med råttskit i, som vi (=maken) burit ner från vinden och som ingen öppnat på mer än 20 år. Vi har ägnat ungefär hälften av semestern åt de senare. Ytterst lite får vara kvar.
 |
| Förra lördagen stack vi iväg till en ö lite utanför Slätbaken, Risö, med två "gamla" studentkompisar, för att ansluta till ytterligare två som redan låg där med sin segelbåt. |
 |
| Visst ser de lite gulliga ut när de ligger och kölar med varann? |
 |
| Hemfärd i lugnt vatten. |
 |
| Den senaste lördagen tillbringade maken och jag lite längre in i Slätbaken. Ljuvlig dag! |
 |
| Men - vi bytte plats eftersom det kom rätt mycket svallvågor in från farleden och störde lugnet. Bara rakt över mot den lilla ön som ligger i fonden på bilden ovan. Dit kom inga svallvågor! |
 |
| Inget ställe för mig att bada på... kolla under vattnet! |
 |
| Men det var inga tjurar på den här lilla ön (vi har blivit överraskade förr!) så jag vågade hoppa i land. Jahaja... dags för röjarskiva igen då... Garagelådorna är klara för tippen, men köksskåpen behöver röjas ur. |
5 kommentarer:
Vackra bilder från båtsommaren - men du får kanske ägna lite terapitid åt att klara av världen under ytan....
Kulsprutan
Kulsprutan: roligt att se dig här igen, det bådar gott!
Jag har blivit erbjuden det, men tycker att det liksom vore att slänga pengarna i sjön. Jag får många tillfällen att bada ändå på de bra stränder som finns, och nu har jag gått ett steg längre och badar på djupt vatten från båten, om bara ekolodet enger tillräckligt djup och Per går i först och sticker ner fötterna. Det tog mig ett tag att komma dit, simma omkring behöver jag inte, jag är så nöjd med att ligga och flyta nära båten.
Härliga bilder och visa du solskensvarianten, det behöver vi nog när det är kulna dagar .., dom kommer ju och går ändå!
Elisabet: Jag är dessutom ganska tacksam för en och annan kulen dag så att jag får bort alla miljoners skräpställen som finns i garderober, på vinden och i garaget. Ensam klarar jag inte alla tunga grejer och dessutom vet jag inte om de tekniska grejerna är trasiga eller bara omoderna.
Per känner ingen press alls att rensa ut, så jag får vara ganska sträng ... Hota med hur barnen skulle känna det om vi bara tvärdör och de står där med allt skräp. Det argumentet bet.
Rensa, rensa, rensa ... det kommer ju aldrig att ta slut, bara att inse! Men med en och annan inflikad båttur orkar du säkert bättre. Och längre.
Skicka en kommentar