tisdag, september 22, 2015

Jag längtade till Italien...

...och nu har jag varit där. Jag har försökt välja andra bilder än på facebook, för att inte trötta ut de läsare som finns där också. Varning för bildbomb!
 
Det tog tid - men jag har sprungit fram och tillbaka mellan tvättmaskinen - garderoben - resväskan och packat för nästa resa. På torsdag, i övermorgon, sticker jag till Baltikum på studiebesök. Fyra nätter, fyra hotell - och om allt går som det ska får vi se stora delar av både Estland och Lettland. Programmet är fullspäckat! Från bittida till sent.
 
Men - än så länge är huvudet och hjärtat fullt av Italien.
 
 
Skavsta - på väg! Äntligen. Vi har sparat och gnetat och pratat och planerat i ett par år, ja, nästan ända sedan mamman till min nykomna italienska elev berättade att hon hade en kör i Italien och jag lockade med henne till vår kyrkokör för fyra år sedan.


Vi bodde på det här fina och fräscha hotellet i den för säsongen nästan helt nedstängda orten Lignano. Några minuters promenad till havet som fortfarande var badbart. Men vi hade inte mycket tid för sånt. Jag hann i alla fall pröva. Fotot från stranden råkade hamna mycket längre ner.
Utflykt till Venedig, en dryg timme västerut. Ambulansbåten kom i full fart med sirener och blåljus och körde om vår "bussbåt".


Här kan man dricka Italiens dyraste kaffe. En kopp kostar en dryg hundralapp - då ingår obligatorisk betalning för musiken. Den kunde man lyssna på ändå... De två dyra ställena var de enda som i stort sett var folktomma. Annars kryllade Venedig av turister. Lite väl trångt...


Bilkö känner jag till... men gondolkö? Här var det en sån i alla fall.

Och så förstås masker i alla variationer. Jag höll mig till ett par i kylskåpsmagnetsmodell för 1€ styck.

Som jag har drömt om att få se detta märkliga med vattengränder... underbart att ha fått den möjligheten. Här är vi på väg tillbaka till bussen på den stora kanalen. Vilken enorm båttrafik - och ganska höga vågor var det som gondolerna guppade runt på.

Stor salladstallrik med skinka som smälte i munnen.... såååå gott! Och roligt. På kvällarna åt vi tillsammans, men jag är lite försiktig med att lägga ut festliga bilder på kören, de officiella när vi sjunger är det annat med.

Hur den här tiramisun smakade? Hade Elisabet i Halland varit med, så hade hon kallat den för en frälsningsupplevelse..

Utflykt till Aquileia - en stad som var mycket mäktig på Romartiden. För 1700 år sedan byggdes den här kyrkan. Den var jättestor, men här står vi i kryptan.

I affärsgränderna i Grado, en liten stad på en liten ö där många turister trängdes, behövde jag ingen guide... Aldrig i mitt liv har jag sett så många sjalar och halsband, bord efter bord... här är det lila pärl- och väskbordet som lockade ögat. Sjalborden fanns i ett rum för sig.

Här hade jag kunnat botanisera länge - men middag på en underbar liten restaurang väntade...

Vilken kväll.... ljummet, gott och roligt!

På lördagen - mellan körövning och mingel/konsert med den andra kören - stack vi iväg till en restaurang ute på landet och åt så gott, så gott...

Maten smälte vi med en promenad i slottsparken till det här stället där Napoleon har sovit... men vi gick inte in och tittade på sängen där han låg. Det får vara måtta.

I parken växte många träd som jag aldrig har sett förr. Ceder, bambu, Sharon, Paradisäpple och många fler. Vilsamt för själen att strosa där, men slitsamt för fotsulorna som svettades och gneds mot sandalerna.


Lite gatumiljö. Siesta.
I Paradisets vingård fanns en del att handla...

Och vad låg på bordet när vi kom in? Jo tidningen med nästan en halv sida om vårt körbesök!


Vinet var inte fottrampat...
Mums, vad goda de var...
Äsch, nu hamnade shoppingbilden från Venedig på fel ställe.... men det gör inget. Jag hittade en jättefin liten väska i mörklila skinn för en ganska billig peng.

Dukat till mingelfest - här trängdes vi med kören före konserten och med stora delar av församlingen efteråt då det var kakfest.


Den fantastiskt duktiga flickkören med medlemmar från 5 år och upp emot ca 25. Vår körmedlem står tvåa från höger. Längst till höger står deras nuvarande ledare. De båda startade kören för 20 år sedan.

Huvudgatan i Torsa - det är kören som går där framme, på väg mot konsert. Den började inte förrän 20.30.
Tidigare än så går man inte på konsert här.
Flickkören i svart och guld - och de två minsta i vitt. De hade var sin ros som de gav till var och en av oss.






En av körmedlemmarna hade koreograferat rörelser till sångerna - det var så vackert att min ögon drabbades av känsloinkontines flera gånger.
Aj då, det blev en av de lite suddigare bilderna... vi sjöng "Exultate Deo" tillsammans, mäktigt värre! Applåderna efter konserten var enorma - och talen långa och glada - de översattes till svenska resp. italienska av vår italienska.
Här hamnade visst bilden från stranden första kvällen... på morgonen efter var det ännu större vågor, röd flagg också, men att sitta på botten och låta sig översköljas av vågorna kändes inte så våghalsigt.


Mässa med konfirmation på söndagen. Biskopen medverkade och en mängd små medhjälpare (de små barnen) och andra präster av olika grad var med. Ännu mer fullsatt än kvällen före, folk stod i flera rader utmed väggarna och nästan ända fram i gången - vidöppna dörrar ut mot trottoaren där folk också trängdes. Vilken stämning! Båda körerna sjöng - var och en och tillsammans.

Alltså... lunchen efteråt i ett stort tält, den är värd ett eget kapitel... åtta rätter! Med första efterrätten mellan tredje förrätten och huvudrätten... de två sista efterrätterna följdes av skumpa och kaffe... och kakor... 3½ timme tog det - men då underhöll vi varandra under tiden. Jag får nog återkomma till det kalaset. Här sitter blivande präster från olika länder över hela världen.

Strax intill matstället, ligger Ilarias familjs hus. Hennes föräldrar bor bredvid och sköter om den privata vinodlingen. Ekologisk! De lämnar in druvorna och hämtar det färdigt på flaska. För mig kändes det lite extra roligt att se, för när hennes son kom ny och inte kunde svenska, letade vi fram Torsa och hans hus på Google Earth. Och nu har jag varit där!

Vi fick provsmaka alla sorter de hade.


På hemvägen var det så klart att vi såg Alperna, det här blev visst inte så tydligt, de bättre hamnade visst i iPaden... men det är i alla fall Alperna som syns.

Nu är värmen och solen ett minne blott.... men vi är alla enade om att vi aldrig haft en så fantastisk körresa. Ilaria har lagt ner ett enormt jobb på detta, och utan hennes kontakter hade det inte funkat så pass billigt som det blev. Hon vet ju vem man ringer till och känner många...

(Nu ser jag att jag missade vår gondoltur... den får jag återkomma till.) 

8 kommentarer:

Musikanta sa...

Väldigt roligt att se alla dina bilder från resan. Jag förstår att ni har haft det helt underbart. Tur att jag inte var med - det räcker med de överskottskilon jag såg att jag hade på körkortet...

Bloggblad sa...

Musikanta:
Haha, mina överskottskilon hamnade i resväskan.... Kunde ha blivit en dyr historia om jag inte hade fått hjälp med ompackning. Så mycket som vi traskade och gick, gjorde ett par efterrätter inget. Jag bodde på tredje våningen och åkte bara hiss första och sista dagen med resväskan. Men här hemma blir det inga åttarätters!

Anonym sa...


Vilken härlig resa du gjort!

Vem reser du med till Baltikum?

Vi har varit på minisemester till Maud och Thomas i Ludvika
ätit så gott, plockat lingon,fikat vid deras torp och hos Dan Andersson
i Luossastugan m.m.
Allt i värmande solsken.


/Lena

Bloggblad sa...

Lena: Vad härligt det låter! Jag har varit två gånger i Loussastugan - tårarna har runnit båda gångerna...

Jag åker med Egendomsnämnden, ett väldigt trevligt gäng som jag lärt känna lite mer vid kräftfisket på Gransnäs för en månad sen. Roligt att vara en de yngre också... :)

Sen ska det bli skönt med lite mer vanlig tillvaro hemmavid.

Klimakteriehäxan sa...

Blir jag avundsjuk??? Självklart!

Bloggblad sa...

K-häxan: Ett tips: gå med i en kör som ska ut och resa... ;)

Skämt åsido så har du ju rest massor över hela världen medan jag gått här hemma på åkrarna och trampat, så nu tycker jag att det var min tur!

Resväskan (ny och lätt) är ompackad för morgondagens resa, jag har inte haft tid att ha resfeber, det var en fördel med att den kommer snabbt. Har haft fullt med att tvätta och plocka ihop mig.

Klimakteriehäxan sa...

Visst är det en härlig stad - bara man undviker att beställa den "typiska" maträtten polenta alla venziana ...

Bloggblad sa...

K-häxan: den rätten åt jag inte i Venedig, där blev det pizza. Men polenta i skivor fick vi till nästan varje måltid.