måndag, oktober 09, 2017

Senaste nytt

Ojojoj, har Bloggblad vaknat till liv igen, tänker kanske den som råkar titta i en högerspalt hos någon och klickar sig hit. Nej, hon tycker bara att det är för krångligt. Numera är det bara mobilens kamera som gäller, och för att kunna lägga in bilder från den måste de först skickas till datorn och sparas där - ett och ett... för varken från mobilen eller paddan vill bilderna komma med.

Dessutom har det snurrat på alldeles förskräckligt med både stort och smått, roligheter och tråkigheter, om varandra. Men just nu är det lugnt - på alla fronter.

Lugnt var det inte i lördags, då var jag statist ihop med 200 andra damer, några barn och ungdomar, men "surbullarna" det var damer det, som jobbade och slet i yllefabriken och luktade surt ylle. Surbullestan kallades Norrköping. Det var vansinnigt roligt. Jag räknar inte alls med att synas i filmen (som först blir en dokumentär i K-special, sedan långfilm) utan bara njuta av att vara en kugge i maskineriet.

Döm om min förvåning när en stilig yngre man ville fota mig och tjejen jag stod och pratade med, sen frågade han oss lite - och berättade att det skulle komma i NT. Kul! Det var en helsida med flera bilder, men han skrev om att jag berättade att hela min släkt på mödernet hade varit textilarbeterskor. Jag kanske kan fixa en länk?

Döm om ytterligare förvåning när jag tittade på Östnytt och fick se yours truly i ett par klipp!!! Jag ser ut (efter ca 8 sek) som om jag lagt på mig 10 kg, men det är långkallingar och jeans under kjolen och ett par jättetjocka ylletröjor under skjortan. Det var nästan lite svårt med rörligheten... Hoppas att klippet funkar, det är ett par minuter. På andra klippet var det paus, då fick vi ta på oss glasögon. Faktiskt skymtar jag bakifrån precis på slutet.

https://www.svtplay.se/klipp/15515441/moa-martinssons-liv-i-fokus?start=auto

Nåja, det gick att få hit bilden på sidan, men inte syns det nåt... ändå har jag hittat mig i vimlet och gjort en pil. På mittenbilden där nere också. Lite egotrippar får man väl hålla på med i min ålder?

5 kommentarer:

Maggan sa...

Roligt att se klippet. Det måste ha varit intressant att få vara med och "lajva". Ja, du får absolut vara egotrippad, det har du alldeles rätt i.

Pettas sa...

Ja men självklart får man vara lite egotrippad. Är man det inte själv så är någon annan det. Jag tycker att det är fint att du lyfter fram det du har varit med om och bidragit till på olika sätt.
Roligt att se klippen, tack för det och roligt att du är på bloggen en stund igen.

Musikanta sa...

Kul med lite omväxling! Du syns alldeles utmärkt på några av filmrutorna. Alla väverskorna såg väldigt friska och krya ut och gick fort också medan de pratade med varandra. Men det var kanske när de äntligen slutat jobbet för dagen. Fin artikel i tidningen.

mossfolk sa...

Men vad roligt! Och kul att du fastnat på flera ställen trots att ni var så många. Du får hojta sedan, så småningom, när dokumentären kommer.

Bloggblad sa...

Maggan & Pettas: Tack! Vi äldre damer kommer annars lätt i skymundan ...
Jag kanske återkommer lite oftare, det känns liksom mer privat här, jag har nästan för många, halvt okända, på Facebook.

Musikanta: Jag såg mig tre gånger - helt utan att jag visste. Första gången såg jag kameran, men killen stod där i en halvtimme, så inte trodde jag att han filmade just då.
Vi fick svart färg under ögonen, du ser närbilder på Facebook, där ser vi rätt sjuka ut. I kön var vi på väg till sminkning.
Vi skulle gå fort - halvspringa för att inte komma för sent. Det var order från högsta ort. De gånger några gick för sakta och det blev luckor, fick vi göra om. Scenen vid vattnet gjorde vi nog fem gånger. De kom på att livbojen var för modern, så den fick monteras ner.

mossfolk: Självklart kommer jag att ha ögonen öppna och berätta när det kommer! Det var mycket roligare än jag trodde. Förra året när jag var statist, fick vi vänta i många fler timmar. Här filmade de på fyra, fem olika ställen, så det blev ganska många tagningar.