lördag, juni 20, 2020

Jag har inget att göra...

När barnen var små och gnällde över att de inte hade nåt att göra, då sa jag alltid (påstår de nu som vuxna) "Drick ett glas vatten och läs en bok". Det är inte helt sant, för det var när de var trötta och hängiga som jag ordinerade vatten. 

Nu har jag druckit vatten, läst ut min bok, löst korsord, gått 8 km med stavar... och känner att jag inte har nåt att göra, för jag ids inte börja på nåt. Ganska skön känsla det med. Jag tror t.o.m. att jag slocknade en stund i soffan med korsordet. 

Vi har hemmadag idag, men mycket stugliv har det blivit, och mer hoppas jag det blir. Jag är så stolt över mina nya kompisar, solitärbin och blomflugor som murar in sig. Vedklamparna låg i ett par veckor innan någon ens tittade åt dem mer än jag. Nu är det en förskräcklig trafik. Jag kan sitta och titta på hur de dels städar, backar ut och släpper av skräp... sen flyger de och hämtar nektar till en larv i taget innan de murar igen upp till 10 små celler för en larv i taget. Jag har sett en bild på ett genomskuret rör. Ibland flyger någon fel och blir utjagad... jättespännande. Men jag lägger mig inte i. De här bina har en gadd, men den är klen, och eftersom de inte har något samhälle att försvara, bryr de sig inte alls om att jag sitter en meter framför och glor. De tillverkar ingen honung heller, bara nya bin som pollinerar. 

Den gamla inbyggda bänken vid boden passar perfekt, den är halvrutten, liksom hela boden, så ingen vill sitta där ändå. Blommorna jag har satt dit är lite fjäsk för att locka bina... En fjärilslavendel och en petunia som inte kommit så långt än. 

 Här är det visst nästan färdigmurat!

 Mitt andra stora nöje är att titta på fåglarna som dels bygger bo, dels kommer och äter. Jag har läst att man visst kan mata fåglar året om, så det gör jag. Vanligaste gästerna är hackspetten, nötväckan, entitan, talgoxen och blåmesen - i nu nämnd turordning. De tre minsta får snällt sitta och vänta... Den här dagen kom en stenknäck. Jag har aldrig sett en sån förut, så det blev en del slående i fågelboken. Så vacker. Den satt snällt och lät sig fotograferas. Sen kom den ett par gånger till den veckan, men inte så flitigt som de andra. 
Här är de tuffaste... det är pappa hackspett som äter uppochner och bäbisen som sitter och väntar. Vi har läst på. Pappan har rött på nacken, bäbisarna av båda kön, har röd panna, det röda växer bort sen. Jag blev helt paff när jag såg matningsscenen. Jag hann filma och fota massor. Jag kröp fram rätt nära och gömde mig. 
Det ser nästan groteskt ut - curling? att pappan matar en unge som är lika stor som han själv. Ungen satt bara där och tittade sig förstrött omkring medan pappan slet med maten länge. 

Midsommaraftonen firades i största möjliga stillhet... bad, god mat och frågesport under lönnens svalkande skugga. Ja, alltså, vi badade inte under lönnen...
Så lugnt firande att vi inte alls är "dagen efter" idag, bara allmänt slöa. 

Blåklinten såg jag på dagens promenad - det var åskvärme och blåst... det kom en skur tidigare, men på tok för lite för att ens blöta gräsmatten. 

I dag har jag med en liten tår i ögonvrån njutit av att höra Linda Sandström sjunga en av våra sånger "Vi är ett med allt som lever" tillsammans med en superduktig kör i Kristine kyrka i Jönköping. Här är länken till youtubeinspelningen. Den som bara vill höra sången (de sjunger fler väldigt vackra sånger!) kan scrolla fram 22 sekunder. 
Bara att klicka och lyssna. 

5 kommentarer:

em sa...

Du kan ju alltid ta katten i rumpan och köra.Synd att du bor så långt ifrån mig - här finns mer att göra än jag klarar av.
Innan jag vet ordet av är det läggdags och jag har inte ens gjort en bråkdel av det jag tänkt. Fast i går kom jag mig äntligen för med att frosta av en frys, men se'n blev det ju inte så mycket mer gjort...
Margaretha

Bloggblad sa...

em: nåja, det finns väl några såna vrår här också, och en gammal frys i garaget som inte används men som inte är tömd... Men en midsommardag? Nej, det känns trist.

Nu blev det ändå ett blogginlägg - och jag har mat i ugnen, ska strax fortsätta med köket.

Vonkis sa...

Åh, vad roligt att kunna sitta och titta på aktiviteten i insektshotellen. Jag satte upp några bamburör för något år sedan men jag tror att de rörde sig för mycket i vinden.

Undrar hur länge hackspetten matar sina ungar för nog ser det lite lustigt ut när pappan matar en så stor unge.

Bloggblad sa...

Du får nog bunta ihop rören och se till att de sitter fast. Jag hade en bunt rör i lådan, men någon (Hacke?) var där och rörde till så att de rasade ut på marken … Nästa år ska jag borra ännu fler hål i fler vedklampar, det är upptaget i nästan alla hål. Nu har vi satt upp en skiva som förhindrar fåglar från att hacka hål och ta sig in till larverna.

Vi såg att den var där med "lillen" i går och matade. Ser nästan groteskt ut att mata en så stor unge.

I övrigt är det väldigt tyst nu, jag undrar vart alla tar vägen när de små flugit ut. Ingen verkar kunna svara på det. Vad gör de hela dagarna när de inte sjunger? Till och med fru Borin är tyst nu.

mossfolk sa...

Jag har helt missat att det är liv i den här bloggen igen! Så kul!
Spännande med insektshotellet, precis sådär som man vill att det ska vara. Storebror fick ett litet hotell i födelsedagspresent för några år sedan och det sattes upp först i år. Dessvärre missade vi den lilla detaljen att det bör sitta nät framför och det var inte många bin som hann flytta in innan Hacke Hackspett gjorde hembesök...