lördag, september 05, 2020

Lördagskväll

Ljuvligt skönt med brasa, tända ljus, iPaden och ett glas lördagsvin. Jag har erbjudit läxhjälp till barnbarnet (som nu går andra klass på gymnasiet) och ska analysera en roman. Hon tyckte det var så svårt - och för mig är det ju rena barnleken med mina gamla yrkeskunskaper. En himla tur att den finns på Nextory, så nu läser jag för fullt och skickar funderingar, kommentarer och frågor som hjälp. (Inga färdiga svar från en gammal pedagog!) Smidigt med internet! Och jag njuter av alla gulliga tack och kramar och ❤jag får som svar. 😍 Dessutom är boken himla bra! 


3 kommentarer:

Vonkis sa...

Sånt där är guld värt, att hjälpas över generationer. Vilken bok är det ni läser?

Min systerdotter och några tidigare elever brukar höra av sig till mig ibland för att få hjälp med läxor och uppgifter. Från början blev de nog besvikna över att jag inte gav några raka svar utan gjorde som du, ställde motfrågor, kopplade tillbaka till annat, men med tanke på att de fortfarande hör av sig har de nog ändå uppskattat hjälpen.

Bloggblad sa...

Vonkis: Björnstad av F Backman. Jättebra! Nackdelen med när elever hjälper varandra som förordades en period när jag var lärare, är att de bara ger svaret. Lärarutbildning är inte bara förströelse, den har ett syfte.
När maken och jag var unga, gick han i gymnasiet. Engelska var inte hans ämne... läraren tyckte det var konstigt att han pratade så lite engelska, när han lämnade in så bra skriftliga uppgifter... som hans tjej hade gjort ... för då var jag inte lärare, bara snäll och kär.

På mellanstadiet hände det att barnbarnet hörde av sig och bad om hjälp, men inte på högstadiet, då var det nog lite töntigt att fråga mormor. Nu har hon växt ifrån det töntiga...

Det är roligt att hjälpa till när det är nåt man behärskar. Jobbigare när det är sånt jag inte kan. Men att läsa en bra bok som hjälp är helt ok.

Musikanta sa...

Du fick en bok till läst på köpet. Det är, vad jag vet, aldrig något enda barnbarn som någonsin frågat mig om råd. De har nog ansett att jag inte kunde tillföra så mycket. Roligt att känna sig behövd av den yngre generationen - mina små barnbarn klarar sig alldeles utmärkt utan mig. Nu har de väl nästan glömt bort mig eftersom jag inte sett dem sedan i januari.