tisdag, maj 11, 2021

Torpet

 Detta är Kruk*torpet, tio minuters gångväg genom skogen till Gropviken, som är en del av Östersjön. Tyvärr är det sumpigt och inte alls badvänligt vid båtbryggan. Fast går jag 75 minuter lite mer österut, kommer jag till en underbar badplats. Dit traskar jag gärna på små skogsvägar och genom ett stugområde, med baddräkt under, hoppar i och badar och blir hämtad av maken - ibland med kaffe, och ibland badar han med. 

Denna stuga finns det anteckningar om från 1642, den ingick då i prästgården som numera är såld. Kyrkan ligger på andra sidan Gropviken. Nära med båt, men en dryg mil med bil. Krukt*orpet brukades med kor och hade lagård och lada, och de sista permanentboende flyttade vid mitten av 1950-talet. När vi tog över för fem år sedan, hade det stått tomt i 7 år och det var helt igenvuxet. I många år hade det då varit sommarstuga.  Under de första 200 åren bodde som mest 10 personer i det lilla rummet och med litet kök, enligt de listor som Per forskat fram. Då gick en väg väldigt nära till en kvarn (från 1700-talet) med affär och boningshus som låg inom synhåll från stugan. Liv och rörelse... nu är det tyst och tomt. Av affären finns bara väggar och tak kvar. Av kvarnen syns bara stenrester, och ån syns knappt heller... speciellt inte torra somrar. 


10 kommentarer:

Vonkis sa...

Men hjälp, är det fem år sedan ni tog över stugan! Jag hade gissat på tre.

Vad roligt att ni kunnat ta reda på så pass mycket av torpets historia, tänk att folk bodde där permanent ända till 50-talet. Och att 10 personer samsas i utrymmet. Det var andra tider det.

Bloggblad sa...

Vonkis: Ja, tiden går fort! Vi har nästan glömt hur risigt det var första gången vi kom dit och tittade. Vi tyckte om det trots att det var NOLL utsikt, bara skog. Vi har gjort massor med småsaker för att underlätta, att ha solceller på taket var det bästa, med en inverter som ger ström till spis, kaffebryggare och dammsugare.

Jag känner damen som hade det på 90-talet, hon anordnade friluftsgudstjänster och sångkvällar. Jag har sett (och kopierat) foton där jag räknat till 30 personer i rummet. Men då fanns det inga sängar, bara bord och stolar. Det står oktober och november på fotona... måste ha varit kallt med bara en öppen spis med brasa.

Så fort jag går ur bilen därute, känner jag som för en älskad familjemedlem "ååååå... lilla stugan..." gullar jag.

Klimakteriehäxan sa...

Ser väldigt charmigt ut.

mossfolk sa...

Så fint ni har fixat till runt omkring.
Och så himla roligt med ett torp med historia! Att fundera på vilka som har klivit över golvplankor och slitna trösklar...

75 minuters promenad var en rejäl tur för ett dopp!

Bloggblad sa...

K-häxan: Vi bara älskar det lilla torpet... båda två. Först skulle det bara vara ett ställe att ha båtgrejerna på eftersom vi främst var ute efter båtplatsen som ingick. Men... nu är båten förmodligen till salu framåt
sommaren.

mossfolk: Jag funderar ofta på det, vilka som har fötts där och dött där - och allt däremellan.

Jag älskar ju att gå, och naturen med skog och hagar är underbar. En del av sträckan går utmed vattnet. Första sommaren tog jag dit cykeln, men det är inte helt lätt att cykla på kuperad grusväg, det är lättare att gå.

Annika sa...

Marianne!!
JAG har liksom inte fattat att du är en bloggande kvinna igen!!!
MEN du ÄR ju det nu igen. JAG ser ju det!
VAD roligt.
Då ska jag göra din blogg till en av mina dagliga stopp.
Jättekul!!
Mysigt med dina långa rundor som avslutas med bad och sedan upphämtning per båt. Perfekt ju!!!
SÅÅÅÅÅ mysigt torp ni har!!

Bloggblad sa...

Annika:
det beror nog mest på att jag får en del tid över i karantän och isolering. Det lär fortsätta ett tag, det är ju så roligt att ha kontakterna via bloggen, och roligt att någon läser när de flesta verkar ha lagt av.
Eftersom blogger krånglar i iPaden, så får jag hålla mig kort med bara en eller två bilder - annars hakar det upp sig.

Musikanta sa...

Så fantastiskt fint ni har gjort - jag minns de första bilderna av det lilla torpet. Kul att veta lite mer om det.

Bloggblad sa...

Tack! Många timmars slit, men det är också en njutning i att förbättra och känna sig nöjd.

Bloggblad sa...

Tack! Många timmars slit, men det är också en njutning i att förbättra och känna sig nöjd.