I somras fick jag nys om en förening för före detta frälsningsofficerare där även övriga intresserade får vara med. Jag tog kontakt och blev inbjuden att berätta om min bok och tog förstås chansen. Ganska direkt efter ville de ha en sida i sin tidning - och det gick snabbt, klart och utdelat på två veckor. Jätteroligt att få lite reklam. Försäljningen har gått över förväntan, men jag går inte runt och tjatar om boken så mycket nu. Om det tillkommit någon ny lässugen, så säljer jag den för 100:- + 55:- i porto. 350 sidor hemlig kärlek...
Nej, nu ska jag gå ner i köket och förbereda två pajer inför morgondagens kräftskiva.
3 kommentarer:
Du har ditt vackra leende efter din mor i första hand, ögonen från din pappa. Vilken lycka att de fick varandra! Snart får jag min bok tillbaka igen och då ska jag läsa den på nytt!
Karin: Tack för vackra ord! Jag ser ju på en del foton att jag är mamma upp i dagen - fast inte när hon var yngre, där finns i stort sett ingen likhet. Däremot har jag råkat på tanter (förr när pappa levde) som sa att du måste vara Gustafs dotter, det ser jag på ögonen.
Ja, det slutade lyckligt. Även om de ibland blev irriterade på varandra (mamma var pedant och det var inte pappa) så var kärleken stark hela tiden. Han köpte blommor varje lördag och de kramades och pussade på varandra dagligen.
Du har väl hittat till bilderna som hör till boken, på min hemsida?
Glömde visst kommentera! Ja, slående likhet mellan mor och dotter!
Kul med en helsida, hoppas det ledde till lite bokköp!
Skicka en kommentar