Nu blir det lite i taget i några inlägg framöver. Och inte riktigt tidsordnat. I måndags eftermiddag hittade vi en liten affisch som angav att "Meine schöne Bescherung" (Tomten är far till barnen - fast i ny tysk tappning) skulle gå upp på den Stora Biografen på torsdag - för allmänheten alltså.
Och sen - dagen efter, alltså igår, hade det hänt nåt!
Inne i foajén innan champagnen var upphälld och gästerna trängdes... 
Och nu ska jag försöka sova ifatt en hel del timmar.... gonatt så länge!
Och sen - dagen efter, alltså igår, hade det hänt nåt!Bara en liten liten bit ifrån hotellet, på höger sida, försöker förtvivlat en klädd julgran växa i fatt Gedächtniskirche och månglarna bygger marknadsstånd utanför templet. Det ni inte ser, men som faktiskt finns i bild, är en man som hänger och dinglar i de allra översta stora fönstren ... men vad han gör? Skurade den enorma, skitiga skapelsen? Näppeligen! Någon förklaring till hans dinglande gives ej.
Sen några steg framåt och till vänster - och där! En jätteaffisch pryder alldeles plötsligt hela stora efterkrigstidsfasaden... 
Och ett tak för de prominenta gästerna (som inte passerade Röda Mattan lika fort som jag) byggs för fullt. 
Jag är ibland riktigt klädsamt blyg, faktiskt, men utrikes, och med uppdrag att vara Tolk, törs jag mer, och med stortårna på kanten av Röda Mattan, bad jag att få tala med någon ansvarig och berättade att den svenska förlagans manusförfattare gärna ville ha en affisch... och efter att först ha rutit åt oss att inte beträda Röda Mattan, blev tonen en annan, en ansvarig allt-i-allor rusade fram och gav oss en guidad tur inne i biopalatset.
Efter att först ha kollat våra namn, förstås... Kändes inte helt fel... till kvällen blev placeringen lite annorlunda (bild från det kommer i morgon) men bättre för mig som gärna sitter vid en gång. Spana in det lite lätt hånfulla flinet från hantverkaren längst bort... turister som leker Kändisar på Röda Mattan...
Och ett tak för de prominenta gästerna (som inte passerade Röda Mattan lika fort som jag) byggs för fullt. Jag är ibland riktigt klädsamt blyg, faktiskt, men utrikes, och med uppdrag att vara Tolk, törs jag mer, och med stortårna på kanten av Röda Mattan, bad jag att få tala med någon ansvarig och berättade att den svenska förlagans manusförfattare gärna ville ha en affisch... och efter att först ha rutit åt oss att inte beträda Röda Mattan, blev tonen en annan, en ansvarig allt-i-allor rusade fram och gav oss en guidad tur inne i biopalatset.Efter att först ha kollat våra namn, förstås... Kändes inte helt fel... till kvällen blev placeringen lite annorlunda (bild från det kommer i morgon) men bättre för mig som gärna sitter vid en gång. Spana in det lite lätt hånfulla flinet från hantverkaren längst bort... turister som leker Kändisar på Röda Mattan... Inne i foajén innan champagnen var upphälld och gästerna trängdes... Och nu ska jag försöka sova ifatt en hel del timmar.... gonatt så länge! 
16 kommentarer:
Vad kul att se! Men du... Den där bilden, där det ska hänga en man dinglande, syns inte i bloggen.
Monica: Jodå, kyrktornet syns men den lille millimeterpyttegubben syntes bara live med goda ögon.
Så himla kul! Va' trevliga och snygga och världsvana ni ser ut.
Ser fram emot ALLA detaljer!
Pyttegubben ser inte jag heller, men det var ju en fin affisch i alla fall!
Jag glömde ju att säga att jag är riktigt avis. Få åka till Berlin och gå röda mattan! Jo, jo!
Guuu' va roligt att få gå på en livs levande, riktig galapremiär. Hoppas verkligen att du och Monica njöt ordentligt!
Det låter precis som sådär man ser på tv eller film :)
En liten tant: Det kommer mer...
Matilda: Ovanför den vita fläcken i de översta fönstret, ser jag faktiskt ytterligare en liten prick - och det är den dinglande mannen. Det kändes rätt overkligt med röda mattan - långt ifrån min vanliga värld, och dessutom har jag ju inte själv gjort nåt för det.
Gammelmamman: Jag njöt i alla fall, och det tror jag Monica gjorde också.
mossfolk: Det var precis som det - bortsett från att jag var statist... Papparizzisarna hade fullt upp med de stora tyska stjärnorna.
Härligt att se bilder på er! Och Monica ser mer än lycklig ut - och tio år yngre, har alltså nyss fyllt 39! :)
Hjälp -- berätta vad det är du har gjort! Jag vet ingenting. Och tala om vad den tyska titeln betyder.
ab: Tack - och visst har hon anledning att se lycklig ut!
miss Gillette: Det är uppdaterat - så du förstår säkert mer nu. Jag var med Monica Rolfner som kompis + tolk när den tyska "remaken" av hennes film "tomten är far till alla barnen" hade premiär i Berlin.
Mein schöne Bescherung är en ordlek som betyder ung. "just en snygg present jag fick"
På många håll i julskyltningen används "schöne Bescherung" om "bra julklapp" - så det är dubbelbottnat eftersom det är just en sorts oväntad julklapp det handlar om.
Det var ju en rätt vitsig och träffande titel, får man erkänna.
Vilken stor fin salong!
Jag känner Bloggblad!!! *skrattar* Ja du har kommit upp i fint sällskap.
ab: Ja, den är inte dum!
monica: Det var häftigt med efterkrigstidskänslan - huset byggdes direkt efter kriget och var Det Stora Palatset då.
Anne-Maj: haha... du känner en som känner en som känner en kändis... jomenvisst är det flott.
Åhå vad häftigt!
Vilken resa å allt :-)
Berlin vill jag åxå åka till,vi har nya vänner som kommer därifrån så jag vill gärna veta hur de levde innan de blev "svenskar" ;-)
(jodå de ska lägga till SON i sitt efternamn,när de bott in sig ordentligt)
Skicka en kommentar