Nu kommer sista bilden från helgen - säkert inte intressant för mer än familj och släkt som läser här - men ändå. Min kusin och jag står vid hennes mormors och min farmors pigtittare och tittar på henne och på morfar/farfars porträtt som unga. Den pigtittaren har jag inte sett sen jag var riktigt liten. Kul att se den igen. Och Tumba har jag faktiskt aldrig varit i tidigare.
Farfar Albert från Småland. Farmors var för blekt för att bli en bra bild. 
Jag gjorde en till rolig sak i helgen - tog svängen förbi St. Sköndals kyrka och lyssnade på en barnkör som sjöng sånger som jag skrivit och som kyrkomusikern där har tonsatt. En häftig upplevelse var det, det är flera år sen jag hörde det sist. Mellan sångerna tolkade en skådespelerska de sammanhållande texterna, även det till flygel, cello och flöjt. Det kan inte hjälpas, mina sångtexter är lite som mina barn, jag blir stolt som bara den när de framförs så här fint. Men bild på främmande barn törs jag inte lägga ut.
10 kommentarer:
Det är så sant det här med bloggtorka... Har blivit dålig på att kommentera också även om jag tittar in till dig ofta!
Men rätt som det är vänder det.
Ha det gott i vårsolen!
Det blev en liten nostalgitripp och egotripp, inte illa!
Man behöver båda delarna.
Bloggtorka råder på sätt och vis även härmen jag kallar det snarare ickelust att blogga.
Det värsta är att hinna läsa ikapp alla inlägg...
Jag håller precis med om Marskattens sista rad! För det hör på sätt och vis ihop med själva skrivandet, i allafall för mig.
Fast i mitt fall handlar det nog mycket om det underbara vädret. Varje överbliven sekund vill man ju vara ute :)
Vad du har hunnit med mycket i helgen! Trevligt att hinna med lite släkt också. Och så kul att barnkören sjöng dina sånger!
Det är bara det att det tar sån tid att läsa igen vad alla skriver även om det är roligt. Nu är det ju så mycket annat som det anses att man ska göra på vårkanten, tvätta fönster, rensa ogräs, plantera om krukväxter etc.etc.
Åtminstone verkar det så när man läser alla reklambroschyrer som fullkomligt frossar i städgrejor och trädgårdsredskap.
Hedgren: Du är så välkommen, jag trodde du hade tröttnat på att läsa här. Jag sitter aldrig och kollar ip-nummer och från vilka städer besökare kommer.
M-katten: Kanske går det upp och ner? Fast jag tycker allmänt att det är många som verkar tröttna. Och om jag är borta några dagar finns det inte en chans att läsa ifatt, då läser jag bara det senaste hos mina favoriter.
mossfolk: Jag brukar nöja mig med min promenad… först när det blir riktigt varm sitter jag i trädgården. Och jag tycker som du, att det är inte är nån sport att bara skriva själv, behållningen är ju att få en inblick i andra människors vardag. (Jag är mycket svag för när andra sjunger mina sånger, då först fattar jag att det inte bara är jag som gillar dom)
Musikanta: Ja, hu, så mycket det finns. Men du kan väl inte hinna det som har så mycket speljobb???
Tidsbrist eller ompriotering - jag vet inte vilket - men uppdateringarna är inte många på mina bloggar just nu.
Läser andras bloggar lite då och då.
Tyvärr blir det inte så många kommentarer, men jag kan ju altid meddela att jag hälsat på i alla fall.
Du verkar ha haft en bra helg i storstan. Roligt att få kombinera med släkt och kyrkobesöket / barnkören. Det måste kännas härligt att få höra musiken framföras av duktiga barnröster.
Min teori är att de som hänger kvar som läsare är de man har ett mer personligt förhållande till -- åtminstone om vi snackar såna här personliga bloggar som du och jag har. Eller säger det mer om mitt eget bloggföljarmönster? Jag hittar via andra bloggar till nya, som jag följer ett tag med stort intresse. Fast efter en tid känns de ändå ointressanta eftersom jag ju inte känner vederbörande, så då släpper jag dem igen.
Spaningen är alltså att bloggandet för mig mest är en social funktion. Det hade säkert nån annan kunnattala om för mig med betydligt färre ord!
Tycker du?
jag kan inte säga att jag märkt ngn större skillnad, jo hos vissa, men dom flesta skriver på som vanligt.
I sommar däremot...DÅ kan vi snacka om bloggtorka...Snacka om att det är glest mellan inlägg och kommentarer då, och det är ju helt OK.
till hösten vaknar det ju till liv igen.
Håller med om att det är omöjligt att läsa ifatt om man varit borta länge. Det går nästan inte, det finns ingen tid till det.
B-bo: Det är trevligt när du kommer! Jag läser ibland hos dig också utan att "anmäla" mig...
Londongirl: Ja, det var underbart - fast jag orkar inte ha det så underbart alltför ofta... det tar!
Miss G: Visst läser jag mycket hellre hos dem jag har träffat - för att haka sig kvar hos nån ny trevlig bloggare krävs det ju lite gensvar också. Då och hittar jag nång trevlig som aldrig fortsätter svara hos mig och då tröttnar jag. Ge och ta - annars är det inte kul.
Annika: Vi har kanske inte så väldigt många gemensamma? Jag ser en hel dig hos dig som jag inte känner igen. Men på min nyligen-lista och i statistiken ser jag det tydligt.
Skicka en kommentar