Just när jag hade dammat pianot i måndags, ringde en kille från teve i Stockholm, och undrade om jag kunde vara med i Eftersnack - inför påsken skulle det passa med lite kyrkligt... och jag hade just skickat ut pressrelease till alla möjliga och omöjliga ställen och tidningar och sånt inför vår avslutningskonsert med Psalmskolan i maj.Ville jag komma och prata om att skriva nya psalmer? Så klart! Ville jag spela och sjunga en truddilutt? hm.... njae... Och så blev det som det brukar: jag sa JA ... Sen förstår ju alla ni som är lika vana som jag att uppträda i teve, att det inte blev så mycket av mina präktiga intentioner. Jag har övat och övat och övat och övat... Och så övat lite till. 
Och kluddrat och noterat och övat igen. Och åkt buss och tåg... och taxi. Här är min loge... 
Vad jag sa i programmet? Det var inte mycket.... blev liksom inte så mycket tid över, varför kanske märks... klockan 22.30 i kväll får jag veta vad jag sa... och hur sången lät (jag kommer nog att hålla för både ögon och öron... är dönervös... ) Den som är jättenyfiken och inte kommer in på ABC, får knappa sig fram via nätet. Här är länken. Jag är med först på slutet, ca 15 minuter in i programmet.
Ni andra får titta på nåt annat i nån annan kanal, eller läsa en god bok...
Den stora behållningen för min del, var att få se tevehuset inifrån, jag fick en häftig rundtur och blev impad till tusen av vilken stor apparat teveriet är! Fantastiskt spännande att sitta och vänta på nedräkningen... och inte veta ett dugg vilka frågor som skulle komma.
Uppdatering: Andas ut... kunde varit värre... Men, jag sa ju inte Lindas namn... det trodde jag. Så här är hon: Linda Sandström, denna begåvade musiker!
Nästa gång (!) ska hon få följa med och sjunga och spela själv...
(Mifflans kommentar var nästan roligast - som satt i soffan och tänkte att det där, det skulle kunna vara Bloggblad...)
35 kommentarer:
Gissa om jag blev förvånad när jag fick ditt sms!Jag som trodde att du var hemma och städade och så var du här i storstan på TV-huset. :-)
Jag ska kolla in programmet och spela in det också.
Londongirl: Hade det gått rakt åt skogen hade jag inte sagt ett ljud till nån.... och inte ett ord i bloggen heller.
Hahaha .. jaha .. nu är det alltså Idol nästa ..-))
Oj, spännande! Tv-kändis är inte illa ;)
Jag som precis skulle hoppa i säng ändrar snabbt planerna förstås!
Elisabet: Fast det här var ju nästan som att köra förbi juryn i gräddfil.... och inte blev jag utröstad heller...
Mossfolk: Jag sitter här och biter på naglarna. Vad sa jag? Hur lät det? Huuuuu, så nervös jag är. (Fast att jag inte sa mycket, det vet jag redan!)
Det gick säkert bra!
Haha, Elisabet är ju underbar :)
Jag har redan tagit upp sidan, men programmet är inte utlagt ännu. Undras om jag får vänta ända tills imorgon...
Men äsch!
När jag läser detta är klockan 22,43, alltså för sent?
Sablar.
Jag som så gärna hade velat se dig som tv-kändis.
Det får bli ditt tips om nätversion!
Tänker ändå köra en "Lassie"!
Men jag hann se det. Och det gick ju finemang! (Och muddarna var med också, såg jag! ;) )
DU ÄR PÅ TV; DU ÄR PÅ TV.....
Jasså visste du redan om det?
Liksom jaba i tvsoffan och då såg jag dig, ellet jag tänkte
"hm, det där skulle kunna vara Blogglbad" och det var det.
Men du visste viss redan om det!
Kul, grattis och tack för musiken!
Å, Bloggblad, vad fint det var! (Jag blev också fundersam över sms:et som du skickade till Kenneth:) ) Han hälsar också och tycker som jag, att du var riktigt, riktigt bra!
men mjau! fixa länk bladskan!! genast filibabba på momangen!!
Vad spännande och roligt!
Jag får leta efter det i morgon.
Wow, känd från både press och TV. Kan du vara snäll och skicka en autograf?
Så spännande, det skulle jag vilja se.
Jag önskar dig en glad påsk.
Kramar
Men så roligt! Nu måste jag leta igen det på nätet för jag var inte hemma igår och läste detta nu.
Underbart! Och tårarna rann när jag sjöng, har ju den psalmen i färskt minne efter pappas död. Du var jättefin, talade väl och sjöng/spelade gudomligt!
Först trodde jag att inslaget om den längsta halsduken handlade om dig, du som stickar så mycket och ofta :o)
Du var jättebra både på prat och sång och piano. Så roligt för dig och Linda att era alster uppmärksammas. Hoppas nu bara att de uppskattas också för ni jobbar faktiskt väldigt bra ihop.
Stolta bloggläsaren Kulsprutan
Kul att se muddarna igen!
ALLA:
Tack snälla ni för gulliga kommentarer... jag blir så glad. I dag känner jag att det är dagen efter dagen före.
Grattis, nu har även jag kollat programmet, du var jättebra, roligt att höra din röst både i prat och sång!!! Och sången, den hade både värme och mening...
Kan kanske vara bra att veta att man kan se/avnjuta det igen i eftermiddag 16.55 i tvåan!
Vad kul att vara eftertraktad! Du har många järn i elden! Det är tur för oss i Sörpings kommun att du hinner vara lärare iaf!
qi: Tack!
K-häxan: Risken är att det blir tvångskommendering för familjen EN GÅNG TILL!!!! Sonen hade en invändning...: Man gör inte såna närbilder på tanter som nästan har skägg... :)
Liv: Ja, det är i alla fall tur för min plånbok att jag hinner jobba lite med sånt som ger kosing också... och inte bara roar mig.
SJÄLVKLART missade jag detta tv-inslag!! Men jag är så ine i mitt lilla jobb så all tid och ork går åt till det. Vilket ju är bra, i och för sej ...
Grattis! Tv lär vara oslagbart när det gäller att marknadsföra sina produkter. Kul!!!
Ökenråttan:Otur, för just medan du skrev, gick det i repris... men det ligger på nätet en hel månad till... så du kommer inte undan!
Va? Jag tror inte mina ögon: jag såg ju dig (utan namnskylt) i tre sekunder igår när jag gick förbi en tv som stod på.
-- Sådär ser ju Bloggblad ut, sa jag inne i huvudet och stängde av tv:n och gick till datorn.
För det kunde ju inte vara du, resonerade jag. (Om jag hade resonerat. Här resoneras liksom inte, här stängs bara tv:n av.)
Nu har jag tittat på klippet -- helt perfekt! Lugnt och fint var det!
Lotten: Vad festligt! Samma som Mifflan då, som också tänkte att det kunde vara jag...
Tack för komplimangen - jag var nervös som attan! Rösten krömp ihop... så den kände jag inte igen.
Nej, men en tv-kändis! Ska genast leta reda på programmet och spana in dig.
Nämen så roligt!!! Bra jobbat!
Susanne: Jag har en känsla av att blogg- och mailvänner har utgjort en rätt stor del av tittarskaran :)
Blyger: Tack - och visst framstod jag väl också som lite lagom blyg...?
Vi råkade titta på programmet efter att hockeyn tog slut och jag slog över till tvåan - Eftersnackstid = vi får in ABC (fast vi bor i Småland).
Men det jag skulle komma fram till:
Vilket fint program det var! Och jag fattade direkt att det var du!
Paula: Long time, no seen - men jätteroligt att du hör av dig! Och tack!
Jag minns dig och dina kyrkskämt, du var en av de första jag träffade på när jag började med min hemsida.
Hur sången ska låta "på riktigt" kan du höra om du klickar på "fem av ...." i högerspalten. jag la ut den igår.
Åh vad jag gillar din röst och din dialekt! Att jag gillar dina ord visste jag ju liksom redan, eftersom vi är verbalt bekanta. Om jag av någon outgrundlig anledning är med i tv någon gång behöver jag inte vara nervös heller, inte när du nu gått i bräschen och visat hur lätt det är. Kram!
hakke: Åh, vad du är snäll! Jag niger och tackar allra ödmjukast. Men dialekt? Jag som finpratade... du skulle höra mig bräka till vardags... :)
Jag måste nog vara med riktigt många gånger för att inte bli nervös... jag hade en stor torr oblat på tungan hela tiden, märktes det verkligen inte?
Skicka en kommentar