Min (och dotterns) gamla kör sjöng, och vi ville så klart vara med på gravölet efteråt. (Fast så fick vi inte kalla det för dem som hoppas på under.)
Skönberga kyrka (syns från E22, strax söder om Söderköping)
Skönberga kyrka (syns från E22, strax söder om Söderköping)Jag brukar kunna sköta mig i kyrkan, men i kväll bröt jag ihop i en fnitterattack så att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, det pyste över. Mot dottern kunde jag inte vända mig, för hon låg redan dubbelvikt av skratt... Efteråt kallade prästen det hela för "strukturbrott" och tyckte att det var ett välkommet brott...
Vad hände? Jo, den lilla sångfågeln - som var irriterad för att det inte var några barnpsalmer som hon kände igen - kände i alla fall igen ordet HALLELUJA i refrängen till "Dina händer är fulla med blommor". Så det sjöng hon! Högre än alla andra. Fortare än alla andra. Fler gånger än alla andra. På en annan melodi än alla andra... Det var i princip bara hon som sjöng eftersom alla blev fnissnödiga. Ingen med hörseln i behåll missade det solot!
Hon blev avtackad av alla (något fler än fem) efteråt... och log tandlöst och stolt... Och jag är glad att det i alla fall inte var arga versionen av Gullefjun som hon sjöng.
40 kommentarer:
Vilken vacker kyrka och jag har smajlat så hääääär mycket åt hallelujandet ..-)
Får mig att tänka på "Åke och hans värld", fast det var väl Raj raj han sjöng....
Margaretha
Haha, fler sådana sångfåglar tror jag skulle locka mer besökare till kyrkan! :)
Hehe, jag kommer att tänka på Mr Bean, som gjorde en liknande version i tv-serien för några år sedan.
Elisabet: Jodu, den är ljuvlig. Har stått i nästan 1000 år - när man har haft råd att använda den...
em: Jag tänkte också på raj raj! Det var säkert likadant, fast vi är nog lite mer toleranta nu.
mossfolk: jag får annonsera nästa gång... :)
M-katten: Det var honom dottern tänkte på när hon låg dubbelvikt och försökte att inte frusta...
Helt rätt, man ska klämma i där mankan.
Jag får en känsla av att hon är väldigt lik sin mormor, glad i att sjunga.....:-)
Vonkis: Texten var helt rätt...
Cicki: Inte helt fel noterat...
:) Ååå, det är ju precis så det ska vara, alla får vara med på sitt sätt.
Haha - det kan behövas något som lättar upp efter långfredagens elände. Och får man omeletten serverad på golvet är det lika bra att göra som man vill själv också :-)
Snubblade över programmet i tv där du medverkade. Snygga glasögon, lugnt och fint uppträdande och vacker sång. Otroligt modigt att spela och sjunga. Prata kan man ju alltid... Och fina örhängen som dinglade som pricken över (vid sidan av) i. Bra "reklam" för att det finns något annat än Idol här i världen. Det gjorde du bra!
Panter: Javisst - och prästen tyckte att det behövdes såna här oväntade grejer som gör att man blir glad.
Amber: Åh, vad glad jag blir över dina ord. Jag visste inte riktigt om jag var modig eller dumdristig... men det var så himla kul att ens bli tillfrågad, att få vara med fast jag inte är ung och slät och smal och botoxad... och dessutom kyrklig... En mycket rolig upplevelse!
Ni verkar ha haft en bra påsk! Vi med förutom att Sampa är sjuk. Javisst var det ett onödigt påhopp utav Erik B i ö-rådet. Det gillade inte jag heller. Jag tycker inte årets omgång är så rolig...det blev ju konflikter direkt. Men fortsätta titta kommer jag att göra!
Nej men vad sorligt... nu blir jag nästan lite tårögd. Jag ska ju gifta mig i den kyrkan (bestämde jag när jag var konfirmand), världens finaste! Sorgligt att den stängs igen, fast det är ju klart finns det inga besökare så är det ju inte mening att ha gtj där. Fast på sommaren är det ju fantastiskt att fira gtj där, nästan ute på landet. Jag känner solen och lukten efter en kvällsgtj under sommaren, hur vinden leker och solen ler mot kyrkan när man kommer ut ur porten.
Liv: Det har varit ljuvligt skönt med ledigt... och nu har jag vilat ifatt efter mitt energiuttag.
Emelie: Fast gifta sig kan man fortfarande, ingen fara på taket. Och det är bara en temporär stängning, finns det stort intresse igen kanske den öppnas för vanliga gudstjänster. Den är extremt mysig...
Hahahaha! Mitt rytmiklärarhjärta fullkomligt smälter av barnsångsberättelser. Det är fullkomligt ljuvligt när de små tar plats i det musikaliska uttrycket. Skratta och njut!
Mifflan: Det roligaste var att det inte var nåt bus, annars kan hon bli busig och man ser glimten i ögat. Hon sjöng verkligen från hjärtat, vrålade inte, utan sjöng starkt och rent - på sin melodi. Rätt tonart kändes det i alla fall som....
Fick mail från min mamma om att hon sett dig på TV!! VAD roligt!!! Måste ha varit så spännande! Ska se om jag hittar programmet på svt.se! KUL, Marianne!!!!
Jätteroligt!!!
HIHI, klart att hela kyrkan måste ha blivit fylld av fniss efter det solot!!
:-)
Annika: Så roligt att nån kände igen mig...
Det finns en länk längre ner här, i rapporten från sändningen.
Du kan väl hälsa lilla solstrålen gullefjun att hon är en STOR KÄLLA TILL GLÄDJE... inte bara för mamma, och mormor, utan även för de bloggvänner som behöver lite halleluja-moment i sitt liv emellanåt...! Man tycks bara se en liten tandlös sångfågel stå där i kyrkan... eller mitt i baket med mormor.
Varm kram... både till mormor och sångfågeln.
Ja har man en liten sångfågel i familjen - då får man vara glad och nöjd!! Hur söt kan man vara då utan tänder - bara i den åldern!
Elisabeth: det ska jag hälsa - gissar att modern och fadern förstår att uppskatta det mer än hon själv.
Kram till dig med!
Eleonora: Fast det vore nog svårt att inte tycka om att sjunga i den familj hon har... det är bara morfar som inte hör till de musikaliska. Båda hennes föräldrar är duktiga sångare.
Hej!
Jag vill bara göra lite reklam för ramsinsamlingen som jag just startat på min blogg. Kan DU några roliga ramsor?
Hej!
Jag vill bara göra lite reklam för ramsinsamlingen som jag just startat på min blogg. Kan DU några roliga ramsor?
Mifflan: Jag får nog kolla med dottern som jobbar på dagis - jag håller på med lite större barn och är inget bra på småbarnsramsor.
Vi gick mycket i vår kyrka i Göteborg just på församlingssången som man satsade mycket starkt på där i Oskar Fredrik. Det var värme och glädje och inte så mycket gudstjänst. Det gjorde nog att fler kom även just till gudstjänsterna. Här har vi inte haft en tanke på att gå, ingenting ser inbjudande ut alls, bara för de redan införstådda och fromma.
Vilken vacker kyrka, och den där sången hade jag bra gärna velat hört ;)
Så modig och glad den lilla sångfågeln verkar!
Marianne!!
NU har jag sett programmet!!!! SÅ roligt det var att se och höra dig!!
Vad BRA du var! Tyckte mkt om den psalm du gjort och jag sitter och nynnar på den nu!
Å, vad roligt!
Var du nervös?
DET märktes isåfall INTE. Otroligt roligt!!
Dessutom gjorde du dig jättebra på TV!! Snygging!!!
Annaa: Jag svarade i morse, men blogger tog paus utan förvarning…
Intressant att du skriver det här –vi pratar ofta om det, att en del vill gå till kyrkan, sjunga/lyssna på musik, uppleva stillheten – medan många präster tycker att Ordet och riter är det viktigaste.
Här har det sparats in på flera såna där stillsamma och kravlösa tillfällen på lördagskvällarna, när man får sjunga, tända ljus – eller vara tyst. Men jag hör många som saknar det, så jag kommer att ta upp det i församlingsbladet.
Bra att du tar upp det – jag ska ta med den sista frasen i en av frågorna, för jag håller med dig!
Christina: Ett litet smycke på nästan 1000 år… Den lilla kan vara klädsamt blyg också, men här, mellan mamma och mormor och med bra eko, kände hon sig troligen trygg.
Annika: Åh, jag rodnar… tack snälla du! Jättekul att liksom vara med i tv på andra sidan Atlanten också!
Jag blir glad över att du gillar sången, den finns på min MySpace (länk till höger) med lite bättre sång och spel.
Jag var jättenervös!!! Kändes som om tungan var av torr cellplast…
Det märktes inte, inte alls faktiskt!! Klart coolt! NU ska jag in på Myspace!!
Vad härligt. Men tillbakahållen fnitterattack är minsann inte att leka med - som att bli skrattförstoppad, eller något sådant.
Kikar in här för första gången och vill säga: Hej och tack för trevlig läsning.
Annika: Jag är ju ganska van att uppträda och dölja min nervositet - men här var jag skrajare än vanligt.
Speja: Välkommen hit!
Skrattförstoppning... jättebra ord - för man är ju explosionsrädd när man inte kan flabba hur som helst.
Du var alldeles utmärkt, fast det är klart att lite spänd var du allt - jag känner ju dig så väl...
Du spelade allting HELT RÄTT också, underbart! Annars var jag mest fascinerad av dina dinglande örhängena...
Lillmirren var också med på Påskdagen i Ringarum och förstärkte kören tillsammans med modern. Synd att du inte bandade sången och hallelujat...
har inte läst alla kommentarer så jag kanske upprepar nån, men;
jag får Rowan Atkinson-feeling allan :)
Vilken vacker kyrka! Så trist att den stängs men man kan ju hoppas på att flera vill fortsätta att använda den till bröllop osv. så att den inte helt glöms bort.
Är det dags snart för lilla barnbarnet att börja i någon barnkör? Eller hon kanske redan är med i någon?
Jag måste berätta medan jag kommer ihåg det, att jag har drömt om fru Bloggblad inatt....:-)
Vi var på en form av stor konferens. Det var bara bloggande kvinnor där. Vi skulle agera med någon form av spontanteater. Man fick ett ämne och så skulle man agera eller berätta utifrån det. Så du och jag gjorde ett nummer tillsammans. Minns inte vad men det var något typ av såpopera. Sånt som jag aldrig ser på. Men det gick bra och vi fick många applåder. Vi hade hemskt trevligt i alla fall och det är ju inte helt fel....:-)
Har inte en aning om den betyder något. Tror mer på att bloggen har en stor del i mitt liv och det avspeglar sig i mitt drömmande.
Drömmar kan innehålla de mest udda saker. Jag är en väldigt intensiv drömmare och har de mest röriga drömmar som finns. Detta var en av de mer strukturerade så det är väl därför jag minns den så tydligt.
Musikanta: Ja – fast det verkar bara vara de som känner mig väl som lagt märke till min nervositet. Skulle gärna ha haft halleluja-momentet på band också…
Ullisen: Jodå, din känsla är rätt så rätt.
Londongirl: Den är ljuvlig, och den kommer att fungera som förrättningskyrka – och hållas öppen vid skolavslutningar.
Det lilla barnet har gått flera terminer i musiklek i kyrkan, till hösten är det dags för riktiga barnkören. Hon ser fram emot det! (Fast hennes far hade nog hellre önskat att hon drömde om fotbollsgrupp….)
Cicki: Men så kul – skönt att det gick bra! Jag har faktiskt också drömt om bloggarkompisar ibland…
Och jag är en sån där som drömmer så mycket och rörigt att jag knappt törs somna ibland.
Underbart med solon av små barnröster, lite som det faller dem in :) Det lättar på stämningen ibland.
Eva: Det var precis så prästen tyckte - och maken träffade någon idag som hade hört det... och tyckte det var ljuvligt.
Skicka en kommentar