Sen blev det lekar... eftersom jag bara fick godkänt på en enda bild, och de andra gästerna fanns med på de av sonen icke godkända, blir det inte fler bilder än de här. 
Så backar vi en vecka:I måndags, när jag var på sånglektion, följde min kompis Musikanta med och tog några bilder.
Sånglektionerna fungerar som energikickar, det är så roligt och jag blir på ett himla gott humör varje gång. Ibland gnisslar det och jag får ta om många gånger, men ibland låter det rätt skapligt. Min "fröken" Karin har ett stort tålamod och är superbra på att peppa. 
Efteråt åt Ingrid och jag lunch på en salladsbar. Vi har alltid mycket att ventilera.Mesta tiden den här veckan, utöver skoljobbet, har gått åt till församlingsbladet. Det var deadline i fredags, en intervju att klara av före det och sen har jag skrivit för brinnande livet och börjat skicka till tryckeriet - omväxlande med skoljobbet. Att vara redaktör är ett mer omfattande jobb än man kan tro. Många av dem som lämnar in uppgifter glömmer att skriva tid och dag och jag får skicka tillbaka för komplettering. Eller också glömmer de bildtexter - eller var bilderna finns... eller också... det finns hur många "men" som helst.
Men...(och det är mitt eget "men") till sommaren tar det slut. Jag har sagt upp mig som redaktör efter nästa nummer. Jag har så mycket annat roligt att göra - inte nåt som genererar särskilt mycket pengar, men det ger tillfredställelse att få syssla med den egna kreativiteten i stället för att tjata på att få in uppgifter och artiklar. Så länge jag varken svälter eller behöver bo i tält, spelar det inte så stor roll, det där med att tjäna pengar. Huvudsaken är att det är kul. (Men tala inte om för min man att jag tänker så, han är född ekonom och har en helt annan syn på pengar.)
Alldeles nyss ploppade det in en melodi i inboxen... det stod inte att jag skulle skriva text (inte melodi som jag skrev i hastigheten i går och som den uppmärksamma Kulsprutan noterade), men jag gissar att det var meningen. Nu måste jag lyssna en gång till innan jag går och lägger mig för att orka ha ledigt i morgon.
18 kommentarer:
Nej, pengar är inte det allra viktigaste, bara man har så man inte behöver ligga sömnlös och
(Finns bruna kuvert längre ...?)
Grattis i efterhand till födelsedagsbarnet - och till hans mamma enl holländsk sed!
Sista paragrafen hängde jag inte riktigt med på. Det ploppade in en melodi i din inbox.......och du gissar att du ska skriva melodi. Kan det vara ´text´ du förmodas skriva?
Bra att du kan prioritera dina många och ofta tidskrävande sysselsättningar och hoppas att du vilade dig ordentligt så att du orkar med ledigheten :o)
Bra att maken är ekonom för pengar är både trevligt och nödvändigt att ha. Att ha kul med och för.
Kulsprutan
Du MÅSTE bara gå in hos Anna,Fair and True och lyssna till ett ett amerikanskt underbarn på 10 år som sjunger en av de mest bekanta operaariorna (har glömt vad den heter). Hon har nog haft en bra "Karin" i alla fall trots att hon är så ung. Jag har aldrig hört något så fantastiskt - hoppas rösten håller tills hon blir stor.
AFT är länkad hos mig om du inte har hennes adress.
F.ö. håller jag med dig. Pengar är inte särskilt viktigt för mig heller. Men det är bra att slippa behöva spara för att gå till tandläkaren!
Vad gott med thaimat! Grattis till sonen!
Ni ser ut att ha haft det så trevligt.
Ja, den där undebabyn har jag också SETT på YT! HELT OTROLIGT OTROLIG!!! Sök på baby singing in church!
Märker att jag tänker på ngt annnat än Ingrid, det jag skriver om är en baby. Ska genast kolla Anna FTS blogg!
Jå, jag tror det är så, man hittar så mycket annat man kan syssla med som inte generera pengar. Man kanske måste komma till en viss ålder först. Jösses vad jag blir konstig - men det är väl början av min 50-års-kris tror jag.
Hej:)
Trevlig blogg att läsa!
Mvh
Vera
Alla: Tack för era kommentarer - jag har läst allihop, men har häcken full med renskrivning och inskickning och planering, så jag tackar i klump.
Ela: Ja - det är säkert den där nollan. Jag hade ingen kris vid 50, men vid 40. Och så nu...
Vera: Välkommen och tack!
Det är nog bra att du slutar med tidningen, den verkar vara ett sånt irritationsmoment (även om det uppdraget såklart måste ha sina stimulerande sidor också) och det riktigt lyser om det du skriver när du berättar om din musik. Man förstår ju att det är den du ska lägga krut på. Grattis alltså till avhoppet! (Du behöver _inte_ svara på den här kommentaren. ;--))
Undrar vad osm hände, jag tyckte jag skrev en kommentar här i går?! Nåt om att du inte kommer att sakna församlingsbladet var det i a f. Och kanske, kanske nåt mera tänkvärt. Fast nu bortglömt ...
Miss G & K-häxan: ni har läst rätt mellan raderna! Dessutom ringde min musikaltonsättare och kom med ett litet förslag jag får tänka på - och det tänker jag så gärna på...
Aina: Det krånglar ofta för mig - måste alltid logga in två gånger annars försvinner det.
Visst är det härligt att slippa laga mat ibland. Trevligt när det dessutom är lite fest.
Jag hade en expert som lärde mig korrläsning och jag gjorde mitt bästa som elev :o)
Kulsprutan
Evatina: Ja, fler fester åt folket!
K-sprutan: Som lärare övar man också upp färdigheten att se andras fel, men ibland känns det som en belastning... lättare än att se sina egna. I alla avseenden.
Men den här gången har jag mest drabbats av andra irriterande fenomen och Messerschmittar.
Den där sonen på första bilden tycker jag verkar riktigt trevlig ;-)
Censurera bilder så där ;-)
Antar att det kommer kännas bra när Bladet inte längre hänger över dig.
Skicka en kommentar